Historisk relativism

Nu börjar man kunna ifrågasätta den officiella historieskrivningen i Kina, om än i en mycket liten skala och inte utan risk. När jag läste artikeln kom jag att tänka på ett samtal jag hade med en bekant häromdagen.

Han är Iranier (perser) och berättade lite om hur det hade varit att gå i skolan i Iran. De hade haft mycket ”absoluta” ämnen som matte, fysik och kemi. När de skulle lära sig historia så var det först och främst persisk historia, som byggde på att de skulle vara stolta över att vara perser och sin historia. Hitler nämndes som hastigast och världskrigen var ett ryckte. I princip så lärde man sig ingenting om omvärlden eller om ”relativa” ämnen som samhällskunskap.

Då kom att jag att tänka på vad jag hade fått lära mig. Var det så mycket bättre? Hur mycket diskussion vad det egentligen i klassrummet?

Visst fick vi lära oss om omvärlden men hela tiden utifrån ett svenskt perspektiv. I Sverige var vi per definition mer upplysta, demokratiska och hade i största allmänhet rätt. Alla andra länder där man gjorde på andra sätt var bara mer eller mindre på väg att komma ikapp föregångslandet Sverige.

Inte ett ord om svält eller fattig Sverige. Att en stor del av befolkning emigrerade till USA var en parentes. Hur ska man då skapa en utbildning som ger en relativt bättre kunskap?

Chinese history textbooks: The fragility of truth | The Economist.

Som man känner sig själv

Jag surfade lite för att hitta upphovsmannen till ordspråket varje generation måste erövra demokratin. Då stötte jag på detta guldkorn.

Jag tycker om kvotering till exempelvis politiska uppdrag. I vårt parti har vi en sådan regel när det gäller kvinnor och politiska uppdrag. På arbetsmarknaden är det svårare eftersom det krävs viss kompetens för ett visst jobb.

Margareta Winberg (s).

S vill göra gjort ogjort

Sveriges myndighets struktur är huvudsakligen ett resultat av årtionde med S styre. Nu tror de att de kan ducka sitt tidigare resursslöseri genom att anklaga alliansen för att inte montera ner systemet tillräcklig snabbt.

Snyggt det finns ju andra områden där Alliansen har mycket kvar att göra. Sossarna kan ju anklaga dem för att inte agera tillräckligt fort vad det gäller nya 3:12 regler, avskaffad revisionsplikt och förändrad arbetsrätt. Det är så dumt så att man häpnar.

Men om man nu köper den berättigade kritiken att det inte går tillräckligt fort att göra sig av med onödiga och konstiga myndigheter så kan man ju undra om sossarna har en större trovärdighet.

Vill man driva ett lönsamt, effektivt företag väljer man att lokalisera det nära den kompetens man behöver. Det innebär att man måste sluta se myndighetsplaceringar som en arbetsmarknadsåtgärd.

Dessutom är det ett stort missförstånd att det är gratis att använda öppen källkod. Använder du öppen källkod för att tjäna pengar (i ditt företag) eller för den delen i en myndighet är det god kutym att bidra till att programvaran utvecklas. Antingen genom donationer eller en egen utvecklingsavdelning som skapar värde för andra.

Än så länge har jag inte sett ett ända trovärdigt eget initiativ från ”röran”. Sensmoralen i det hela är den att det är vanskligt att bygga sitt eget lyckande på någon annans misslyckande.

”Vi sparar miljardbelopp med ny myndighetsstruktur” – DN.se.

Per T rocks

Tänk att kunna tvåla till kd:s uppror mot kultureliten som lägger i sig i hur vanligt folk lever med sköna ord som:

Det är svepande och insinuant och appellerar, åtminstone implicit, till kunskaps- och bildningsförakt.

Per T skriver en upplyst och trovärdig artikel som leder till en argumentation kring bildning och väljarsympatier.

Bra att kd får rejält gensvar när de är och fiskar i grumligt vatten. ”Vanligt folk” är ju i princip samma argumentation som sd använder.

Nixon på svenska? – Per T Ohlsson – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Back Bounce

Den ekonomiska forskningen tar ofta steg framåt när det händer saker i ekonomin. Det är kanske inte så konstigt. Nu pekar The Economist på flera saker som gör att vi kanske inte ska förvänta oss en snabb återhämtning. Ytterst spännande fördjupade artiklar.

Asien har sett remarkabel återhämtning. Helt i enlighet med gamla teorier. Man bara startar maskiner som står still, vilket tillåter en snabb återhämtning.

Jag funderade lite och funderade på varför detta inte fungerar på en ekonomi med ett hög grad av tjänsteproduktion.

Jag har en egen teori (tror jag). I hög konjunktur börjar både företag och privatpersoner att köpa tjänster som inte behövs eller är företagsekonomiskt motiverade (eller där denna koppling inte är helt uppenbar eller leder till en snabb avkastning).

När låg konjunkturen slår till stryps efterfrågan relativt snabbt, dock inte lika fort som efterfrågan på varor, eftersom man har bindningstider, abonnemang  och projekt som måste avslutas.

Problemet är att när man bara trycker på knappen i fabriken så måste tjänstesektorn ofta packa om och förnya sitt budskap och sina produkter. Oftast har personalen dessutom spridits vind för våg.

Kontentan av ovanstående resonemang. Sälj inte tjänster  inte fyller  ett verkligt behov och tillför direkt kundnytta.

A special report on the world economy: : The long climb | The Economist.