Förlorade år

Kärnkraftsfrågan lever igen. Efter många år í kylan är nu kärnkraft i ropet igen.  Nu ska man kanske inte ta alltför hög ton vad det gäller riksdagens beslut – eller om man så vill icke beslut – att avveckla kärnkraften. Då verkade det inte så dumt. Vi hade Tjernobyl i färskt minne och hotet om ett nära förestående kärnvapenkrig hade hängt över hela världen under kalla krigets dagar. Riskdagen trodde att de genom att fatta ett beslut om avveckling så skulle man stimulera framväxten av nya energislag som kunde ersätta kärnkraften. Så har det inte blivit. Det finns inget bra alternativ till kärnkraft.

Sverige var nog inte det enda landet som intog ett restriktiv hållning till kärnkraften. Konsekvensen ser vi nu. Istället för en utvecklad kärnkraft sitter vi med kraftverk som i princip bygger på samma teknik som på 50-talet. Tänk så långt forskningen hade hunnit på 20 år om det hade funnits ett stöd för en fortsatt utveckling av kärnkraften. En bränslestav innehåller fortfarande 96 procent av sitt uran när den tas ur drift. 96 procent!

Ett ljus i tunneln är att vårt slutförvarade bränsle kommer att gå från att vara en belastning till tillgång så fort det kommer reaktorer som kan få ut mer energi ur materialet. Det kan vissa sig vara en ganska bra investering om vi har lite tur.

Inside story: Nuclear’s next generation | The Economist.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *