Tupplur

När jag läste ekonomi hade jag en som det visar sig bra rutin. De dagar vi inte hade föreläsningar hade jag följande rutin.

Jag gick upp i tid och läste några timmar, därefter gick jag ut med hunden. När vi kom hem läste jag någon timme innan jag åt. Efter maten läste jag tills jag blev trött. När jag blev trött tillät jag mig själv att somna. När jag vaknade kunde jag läsa lite till. Effektivt pluggade jag kanske fyra till fem timmar.

Det gjorde jag även inför tentor också. Det kändes som kunskapen liksom satte sig under tuppluren och hjärnan var beredd för att ta emot mer när jag vaknade.

Nu visar det sig att en tupplur är jättebra för inlärningen. Hade jag visst det hade jag nog tagit en tupplur på förmiddagen också.

How rest helps memory: Sleepy heads | The Economist.

Informera dig medborgare

Informationssamhället det stora samtalsämnet runt millennieskiftet.  Nu skulle det gamla tråkiga oinformerade samhället reformeras. Alla skulle bli upplysta och välinformerade. I veckans The economist var där ett specialreportage kring informationsflödet och hur det kan användas och hanteras. Vissa företag har varit snabba och utnyttjar dataflödet för att få rätt varor på hyllorna eller rätt erbjudande till rätt kund.

Att information har blivit mer lätt tillgänglig har även påverkat politiken. I USA publicerar staten mängder med rådata som entreprenörer sedan kan använda för att matcha tjänster och produkter mot behovet.

”Now that citizens’ groups and companies have the raw data, they can use them to improve city services in ways that cash-strapped local governments cannot. For instance, cleanscores.com puts restaurants’ health-inspection scores online; other sites list children’s activities or help people find parking spaces. In the past government would have been pressed to provide these services; now it simply supplies the data.”

Jag tittade på Ystad Kommuns hemsida. Där fanns ganska mycket protokoll, men i övrigt finns det mycket mer att önska. Kommunen producerar mängder med beslutsunderlag och data som politikerna får före mötena. Detta kan vara minst lika intressant som beslutet. En öppnare inställning där man såg internet som den huvudsakliga plattformen för att presentera beslutsunderlag både för politiker och den intresserade allmänheten hade varit ett steg i riktning mot ett öppnare mer informerat samhälle.

”John Stuart Mill in 1861 called for “the widest participation in the details of judicial and administrative business…above all by the utmost possible publicity.” These days, that includes the greatest possible disclosure of data by electronic means.”

Det är nog också så att om alla vet hur beslutsunderlaget har sett ut kan de ifrågasätta eller förstå  de beslut som fattas. Vilket gör att politiker i större utsträckning måste vara beredda att stå till svars för sina beslut. Det kallas Accountability på engelska. Jag vet inte om det ordet finns på svenska. Vi är i alla fall inte vana vid att kräva det.

The open society | The Economist.

När farfar var ung

Både min farföräldrar och morföräldrar växte upp på landet. Man kan nog säga att jag och mina syskonen är den första generationen utan någon som helst anknytning till landet och jordbruk. Det glömmer vi ofta. Det är inte så många generationer sedan som en majoritet av den svenska befolkningen var sysselsatta inom lantbruket. Min Farfar hade en bondgård men i samband med att lantbruket rationaliserades startade han istället en grävmaskinsrörelse. Som jag har förstått det fanns det hur mycket jobb som helst och det skulle dikas ut både här och där på Söderslätt. Yrket som grävmaskinist gick sedan i arv till farsan. Det är inte rent enkelt att hantera skopan och det kräver mycket koordinationsförmåga för att få maskinen att göra som man vill. Det kräver en viss känsla som tydligen gick i arv. Min farmor var hemmafru och det var väl så det oftast var på den tiden när man bodde på landet.

Min morfar har jobbat på tegelbruk under den del av min uppväxt som jag kan komma ihåg. Det var en riktig fabrik. Dit man gick för att jobba och man litade på att facket tog tillvara på ens intresse och man gjorde som basen sa. Min morfar var arbetare – han tyckte om facket och ogillade borgarna. Det var nog han som väckte mitt intresset för politik. Vi har haft många intressanta diskussioner under min uppväxt. Min mormor var i grunden hemmafru men hade nog lite jobb när familjesituationen krävde det eller om man så vill tillät det.

Ingen i familjen har haft en högskole- eller universitetsutbildning. Nu har jag och två av mina syskon det. Mina mor- och farföräldrar levde upp i ett annat Sverige. Ett Sverige där det fanns genuint fattiga, där man inte hade råd att studera även om man hade talang och vilja. Jag förstår att min morfar såg det som att sossarna var det bästa som hänt Sverige. Om han ser hur hans barnbarn har det och jämför med hur hans föräldrar hade det så är det två olika länder, vi har det så oändligt mycket bättre nu.

Ibland upplever jag det som om hela samhället har tappat kontakten med sina rötter. Det kanske inte är så konstigt med tanke på hur mycket vårt sätt att leva har förändrats. Då och då slår det mig hur förgänglig kunskap är. Kunskap som förts från generation till generation försvinner så fort kedjan bryts.

Jag gillar historierna om hur det gick till när morfar var ung. Det var ungefär som nu fast man arbetade hårdare, cyklade flera mil till ett danspalats och när man slogs var det ärligare. Morfar cyklade från Anderslöv till Mossby och de andra danspalatsen på sydkusten. Sen cyklade han hem med eller utan sällskap på pakethållaren. Det var tider.

Vi är oss själv nog

Vi hade nomineringsmöte med folkpartiet för någon vecka sedan. Syftet var att fastställa listan till regionvalet. Någon PR inspirerad person hade bestämt att våra regionråd Mats och Gilbert skulle finnas med på alla listor. Men så blev det inte. Sydöstra Skåne ska företrädas av personer från vårt hörn av Skåne. Det tyckte nomineringsmötet och det tycker jag.

Vad jag däremot tycker är en lite förlegad princip är den att första platsen på listan snurrar runt mellan kommunerna. Det hade ju faktiskt varit bäst för alla kommuner om vi hade valt den som har bäst idéer och störst möjlighet att förverkliga dessa. Det här bya tänkandet som hela tiden är närvarande känns för mig helt främmande. Nu är det fyra år till nästa gång. Vi kanske har lyft blicken till dess.

Denna gången blev det i och för sig bra eftersom Karin Olsson Lindström från Ystad kom på förstaplats.

Låna en mätare

Jag älskar bibliotek. Nu är det dags att leta fram lånekortet och gå till biblioteket och låna en elmätare. Här finns pengar att spara. Jag har tidigare tyckt att det känts fånigt och småsnålt att jaga några ynka watt men många bäckar små.

Många som mäter el är som jag uppfattat det ”ekonomiska”. Den typen av personer som tar bilen så att de slipper lägga 6 kronor på porto. Eller kör runt i 20 minuter för att hitta en billigare parkering som kostar några kronor mindre. Det finns ingen utgift som är för stor om man kan spara en femma.

Nu är det som tur är gratis att låna på biblioteket. Cyklar jag dit är det ju pengar rakt i fickan.

På jakt efter dolda eltjuvar – Digitalt & teknik – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Bit to rent

Nu medger även antipiratbyrån att de har problem att hitta de som fildelar med hjälp av bittorrenter. Det vanligaste sättet att dela filer idag, och det system som TPB är uppbyggt på.

Nu vill de ta till krafttag och skicka brev till misstänkta fildelare – ett BREV. Om de hade mailbombat misstänkta fildelare så hade det varit en sak.

Nu har de snart ingen ammunition kvar utan måste göra det de borde gjort från början. Utveckla de tjänster som marknaden är beredd att betala för.

Antipiratbyrån kräver ny fildelarlag – Kultur & Nöjen – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Min bokstav

Jag har försökt att komma på en egen bokstav. Tänk att som Steve Jobs kunna sätta ett litet i framför en produkt. Jag har lekte med lite olika varianter men fastnade för d. Nu ska jag bara hitta en produkt att sälja. Men det borde gå med vad som. Kanske en hårtork – dhårtork. Uttalet kanske inte blev klockrent på just hårprodukter men jag tror att det kommer att sälja ändå.

Viva La Rebuplica Ystad-Österlen

En kommunsammanslagning mellan Ystad, Tomelilla och Simrishamn har flera gånger varit uppe till diskussion. Ur ett samverkans- och ekonomiskt perspektiv är det nog en klok idé små kommuner har svårare att klara av morgondagens utmaningar. Men man får inte tappa bort det politiska dimensionen.  Jag läste Henrik Sjöholms kapitel i idéskriften Med frihet följer ära. Han skriver om feodalism och visar hur vi genom att skapa en ”effektiv” stat har möjliggjort den förskjutning av makt från folket till staten.

I princip har regeringen full frihet att genomföra sin politik. Det finns inte två kammare som bråkar med varandra. Det finns ingen president som har veto. Med andra ord kan man driva sin politik hårda i Sverige än i många andra länder. Lägg till det att vi inte hade en fullt fungerande och fristående riksrevision förrän 2003. Anmälningar till konstitutionsutskottet är mer PR än ett ärligt försök att pröva om lagförslag är förenliga med vår grundlag.

Just möjligheten till centraliserad och, i någon mening,

godtycklig maktutövning var för många av USA:s

grundare ett avgörande skäl för federalism. I ett land som

grundats av religiösa och politiska flyktingar undan

intoleranta och auktoritära europeiska länder framstod

det snart som klart att man måste ha ett politiskt system

som medger större pluralism och som minskar möjligheten

till maktutövning gentemot den enskilde.

Detta sätt att tänka kan ju appliceras på alla nivåer. Ur liberal synpunkt kan det vara bättre att ha tre kommunfullmäktige än ett. Det kan också vara så att det är bättre att ha ett fullmäktige som fylls av motstridiga viljor och byapolitik.

ooptimalt valutaområde

På söndagar brukar jag läsa Per T Ohlssons krönika i Sydsvenskan. Han är alltid påläst och kunnig. I dagens krönika kan man ana lite eftertänksamhet kring det faktum att vi inte har infört Euron. Själv tycker jag att Euron är en suverän idé, men att det rent valutatekniskt är lite för tidigt att införa den. Det tyckte jag när jag röstade nej i folkomröstningen och nu visar det sig att jag tyvärr kan få rätt.

Rent krasst handlar det om de kriterierna för ett optimalt valuta område. Nu slumpade det sig så att just som EMU debatten var som hetast läste jag grundkursen i nationalekonomi i Lund. Där fick vi en special föreläsning som bara syftade till att förklara det här med monetära valutaunioner. Förläsningen finns i att ladda ner som pdf  här

Det som har hänt är att en djup lågkonjunktur har drabbat hela Europa och de länder som inte har ordning på finanserna måste vidta åtgärder. Tidigare har det inneburit att valutan rasat, alternativt att regeringen devalverat valutan för att rädda landet. Ett Euroland har inte den lyxen. Staten får istället svårare att låna pengar för at finansiera sina budgetunderskott och när ett lån förfaller kan det rent av bli så att de inte har möjlighet att ta nya.

Det vad det jag ville se innan vi hoppade med på Euro-tåget. Hur kommer man hantera det när länder inte följer de gemensamt överenskomna villkoren som ska trygga Eurons värde. Tidigare har de stora länderna visat att det inte bryr sig om reglerna. Nu riskerar vi en situation där exempelvis Tyskland löser ut Grekland. Det bådar för problem. Vad händer när Grekerna fortsätter som de har gjort. Vilken signal skickar det till Italien och  Spanien.

Det är inte bra för Sverige att inte vara med, men det kan visa sig att det hade varit ännu sämre att vara med. I alla fall de närmaste åren.

Zonterapi – Per T Ohlsson – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.