Grekisk soppa

EMU var i första hand ett politiskt projekt. Ekonomiskt var det på sin höjd plus minus noll. Den absolut största svagheten i projektet var att man var beroende av att politiker i samtliga länder agerade enligt överenskomna regler.

Jag förstår faktiskt inte hur man tänkte. Svenska politiker bedöms ur Europeisk synvinkel som kunniga, pålitliga och ansvarstagande. I Sverige har vi ett politikerförakt för våra egna politiker. Hur ska vi då se på de andras politiker? Bottenlöst avgrundsdjupt förakt?

Att det ens blev en jämn valrörelse beror nog på att ingen av sidorna förstod den bakomliggande ekonomiska problematiken och de som förstod det förstod att väljarna inte förstod.  Nu gick vi inte med, det var väl tur.

Grekland ljög för att komma med och deras politiker har inte lyft ett finger för att fixa sina taskiga statsfinanser istället har de öst på eftersom räntorna var låga, tills marknaden genomskådade dem. Nu får det grekiska folket skörda frukterna av landets ansvarslösa politik Det var mer grekisk soppa än grekisk sallad. Ska man rädda Euron borde man slänga ut dem illa kvickt som ett varnande exempel.

Sensmoralen är denna. Blanda inte ihop ekonomiska och politiska argument. Det är viktigt att politiska argument bedöms utifrån vad vi tror att vi kan förvänta oss av politiker. Med det inte sagt att ekonomer är världens med pålitliga släkte, Man kan nog utan att överdriva säga att ekonomer ger efterklokheten ett ansikte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *