Underskattad överskattning

Av politiska slagdängor måste ändå Av envar efter förmåga, åt envar efter behov vara den mest överskattade. Tänk att vuxna människor på allvar tar fram den fras, och än värre tror att man kan använda det som princip för att bygga ett rättvist och människovänligt samhälle.

Det finns många problem med  frasen. Men för att snabbt komma till pudelns kärna vill jag peka på detta enkla faktum. Individen underskattar sin förmåga att ge till det kollektiva, samtidigt överskattar samma individ sitt behov av att tillgodo se från det kollektiva.

Denna diskrepans leder till att det kollektiva måste utöva tvång mot individen. Både för att ge men framförallt för att ta. Allt detta i syfte att uppnå vad som ska betraktas som en absolut rättvisa mellan individerna. Eftersom det sannolikt inte finns en absolut och mätbar rättvisa – och om det finns är det synnerligen svårfångat – kan denna givetvis inte tvingas fram med tvång.

När man prövar teorier mot praktik och praktik visar att teorin inte fungerar är det normala att man förkastar teorin som felaktig. Min slutsats är att socialismen som idé har gjort sitt. Kollektivism är hopplöst ute.

Länge leve individen och det fria valet.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *