Framtidens uppfinnare

Vi lever ofta i en föreställningsvärld som bygger på hur det har varit och till viss del hur det är. Därför tror vi att Sverige har potential att bli ett land som ska livnära sig på innovationer. Det är vårt sätt att tackla globaliseringen. Vi vill flytta högre upp i förädlingskedjan. Det vi missar är att konkurrensen om morgondagens innovationer kommer att vara ett område som vi tävlar inte bara mot de vi tror. Utan även mot de länder som vi inte kan konkurrera mot vad det gäller produktion längre ner i förädlingskedjan.

Något som The Economist uppmärksammade i ett specialreportage för någon vecka sedan.

Developing countries are becoming hotbeds of business innovation in much the same way as Japan did from the 1950s onwards. They are coming up with new products and services that are dramatically cheaper than their Western equivalents: $3,000 cars, $300 computers and $30 mobile phones that provide nationwide service for just 2 cents a minute. They are reinventing systems of production and distribution, and they are experimenting with entirely new business models. All the elements of modern business, from supply-chain management to recruitment and retention, are being rejigged or reinvented in one emerging market or another.

Det är ju också naturligt att många företag flyttar sin forskning- och utvecklingsavdelningar till Indien och Kina eftersom tillgången på talang är enorm. Dessutom förstår de vilka produkter som kan fungera på dessa redan nu stora marknader. Att som Västerländskt företag lyckas ta sig in på dessa marknader är är inte enkelt om man inte verkligen lär sig förstå de olika marknaderna.

At the same time Western multinationals are investing ever bigger hopes in emerging markets. They regard them as sources of economic growth and high-quality brainpower, both of which they desperately need. Multinationals expect about 70% of the world’s growth over the next few years to come from emerging markets, with 40% coming from just two countries, China and India. They have also noted that China and to a lesser extent India have been pouring resources into education over the past couple of decades. China produces 75,000 people with higher degrees in engineering or computer science and India 60,000 every year.

Att göra affärer och ta fram produkter för dessa nya marknader är svårt. Varje konsument har en relativt liten plånbok, så man måste sälja många enheter. Distributionen är en oerhörd utmaning vilket påverkar både försäljningen och eftermarknad. Dessutom finns det mycket piratkopior i omlopp så det är svårt att skydda sin produkter. Alla dessa svårigheter gör att bilden av västvärlden som styrande och kontrollerande håller på att förändras.

Until now it had been widely assumed that globalisation was driven by the West and imposed on the rest. Bosses in New York, London and Paris would control the process from their glass towers, and Western consumers would reap most of the benefits. This is changing fast. Muscular emerging-market champions such as India’s ArcelorMittal in steel and Mexico’s Cemex in cement are gobbling up Western companies. Brainy ones such as Infosys and Wipro are taking over office work. And consumers in developing countries are getting richer faster than their equivalents in the West. In some cases the traditional global supply chain is even being reversed: Embraer buys many of its component parts from the West and does the assembly work in Brazil.

Detta har betydelse för hur allmänheten och politiker ser på globaliseringen. Vi har ju utgått från att vi har tappat vissa enklare jobb. Men vad händer när vi dessutom tappar de mer kvalificerade jobben. Då blir det en till synes loose-loose situation. Det enda vi fick var billigare varor – men vad hjälper det om vi inte har några inkomster.

Vår svenska syn på innovation har dessutom en svaghet eftersom vi bara ser nya upptäcker som uppfinningar. Innovation handlar inte så mycket om att hitta på nya saker som om att göra saker på nya sätt.

The very nature of innovation is having to be rethought. Most people in the West equate it with technological breakthroughs, embodied in revolutionary new products that are taken up by the elites and eventually trickle down to the masses. But many of the most important innovations consist of incremental improvements to products and processes aimed at the middle or the bottom of the income pyramid: look at Wal-Mart’s exemplary supply system or Dell’s application of just-in-time production to personal computers.

Det är inte säkert att det blir som vi tror. Jag vet knappt själv hur jag tror att det ska bli. Men det känns som om jag ska vikta om pensionsfonderna.

3 reaktioner till “Framtidens uppfinnare”

  1. Det ligger mycket i resonemanget ovan. Vi i Väst har en tendens att leva på gamla meriter. Vi lullar på och har ingen aning om hur mycket omvärlden förändras. Inom kort är vi förmodligen helt akterseglade.

  2. Kul att man har läsare. Det är ganska intressant ämne. I Sverige är vi duktiga på att hitta på saker. Dåliga på att kommersialisera dem. Framför allt skapar våra innovationer sällan okvalificerade jobb i Sverige.

    Läste lite på din blogg. Gillade speciellt den om medelmåtta. Den om multitaskande ungdomar var också bra. Vad hände med uthållighet och djävla anamma.

    Lade till din blogg i RSS-flödet ska bli kul att följa

    mvh
    Peter

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *