Är det representativt

Politikerenkäten har studerat representativitet utifrån ett inkomst perspektiv.

Det genomsnittliga svenska hushållet år 2007 hade enligt SCB en inkomst på 325 000 kr. I kommunfullmäktige var motsvarande siffra 526 000 kr och i landstingsfullmäktige 604 097 kr. Det betyder att den genomsnittlige fullmäktigeledamoten i kommunerna har 62 procent högre hushållsinkomst än den genomsnittliga medborgaren, medan den genomsnittliga landstingsledamoten har 86 procent högre inkomst.

Familjesituation och ålder förklarar en mindre del av den bristande inkomstrepresentativiteten mellan väljare och valda. Men som Tabell 13 tydligt visar är den genomsnittliga hushållsinkomsten klart högre bland politiker än bland medborgarna i samtliga ålders- och familjetypsgrupper.

Är det det en intressant att ödsla tid på att spekulera i frågan? Denna jakt på bristande representativitet som media älskar att göra rubriker på uppmärksammas av Dick Erixson som undrar varför ”politik ska förenklas in i absurdum”

Kandidaterna på partiernas valsedlar ”granskas” nu utifrån ålder, kön, inkomst, mm, mm. Sedan väljer medierna ut någon aspekt där ett parti har kandidater som ”inte är representativa” för svenska folket. Vilken chock! Kris och katastrof!

Den här jakten på representativitet i yttre faktorer är fullständigt galen. Ingen väljs till riksdagen för att representera dem som är 44 år och 2 månader. Eller för dem som tjänar 278.234 kr förra taxeringsåret.

Politik handlar om värderingar. Hallå! Har massmedierna hört talas om detta ord?

Det är just det politikerna ska vara. Representativa utifrån sina väljares åsikter och värderingar. Det enda man då kan önska sig är att politiker blev bättre på att kommunicera värderingar och att väljarna började bry sig om vilka värderingar som politiker har.

Om man drar det till sin spets som Vestmanlands Läns Tidning gör kan man konstatera att alla politiker egentligen är inte är representativa för befolkning som helhet i en aspekt.

En politiker behöver inte bara vara representativ för någon grupp, utan förväntas lägga ned mycket tid på sina uppdrag. Politiker, i varje fall de med viktigare uppdrag, förväntas läsa in handlingar, delta på offentliga möten och partimöten, hålla föredrag, vara aktiv i medier (traditionella och sociala) och gå på sammanträden.

Det är inte så de flesta människor vill leva sina liv. Ledande politiker är i den meningen ”orepresentativa” allihop. Tiden räcker dock i genomsnitt till mer under vissa faser i livet. Det är därför kanske beklagligt, men alls inte konstigt att medelålders människor med en fast bas i tillvaron oftare tycker sig ha tid och kraft att ägna sig åt politiskt arbete.

Själv är jag en ganska representativ folkpartist. Högskoleutbildning, tjänstemannayrke, gift, villa och självständig i mitt liberala tänkande. Det är det som förenar oss liberaler att vi  själv ska lista ut allting på egen hand. Vi köper inte något förslag eller argument utan en rejält kritisk granskning. Därför är det extra härligt att se hur alla folkpartister sluter upp bakom vårt partiprogram denna valrörelsen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *