Kommunstorlek och Demokrati

Jag har börjat fördjupa mig i det här med kommunsammanslagningar. Är det bra eller dåligt? Vilka faktorer ska övervägas och hur ser tidigare erfarenheter ut och vad säger forskare i frågan? Det är en komplex och svår fråga och det finns inga givna svar. Det är inte ett enkelt ja eller nej. Det är snarare blir kanske ett väl övervägt nja.

Jag har laddat hem en utmärkt rapport som är publicerad av SKL. Den heter Kommunstorlek och demokrati och är skriven 2007 så är det ganska färsk. Rapporten kan inte belysa hur det ser ut just vid kommunsammanslagningar.

I indelningsfrågor har effektivitet och ekonomi istället alltid varit centrala teman. Under 1900-talet har kommunernas storlek anpassats för att kunna möta de krav som den växande välfärdsstaten ställt på den lokala nivån. Den demokratiska aspekten har inte varit bortglömd, men den har ofta kommit i andra hand. Bland annat beror det på att vi har förhållandevis liten kunskap om hur kommunsammanslagningar påverkar det demokratiska arbetet.  Erfarenheterna från tidigare reformer har i och för sig utvärderats noga, men resultaten är nu flera decennier gamla. Likaså finns studier från andra länder, men här är jämförbarheten begränsad, inte minst därför att Sverige redan har betydligt större kommuner än grannländerna.

Det  blir däremot en bra rapport ändå, som på ett bra sätt belyser skillnaden mellan stora och små kommuner utifrån demokratiaspekten.

David Karlsson har skrivit introduktionskapitlet. Här motiveras upplägget och arbetsmetoderna. Dessutom beskrivs de tre normativa demokratimodellerna som man har haft som referens för att kunna göra utvärderingar och dra slutsatser.

För att vara en introduktion så är det synnerligen detaljerat och omfattande. Begrepp som kommunstorlek, Befolkningsstorlek och direkta och indirekta effekter av kommunstorlek. Det är också viktigt att ta med sig nedanstående konstaterande.

Det är alltså därför svårt att hålla isär effekterna av kommunstorleken från en lång rad andra strukturella egenskaper, till exempel kommunens näringsstruktur, befolkningens ålderssammansättning och socioekonomiska förhållanden etc. Och för många av dessa samband är det inte heller nödvändigtvis så att kommunstorleken kommer först i kausalkedjan. Hur många som bor i en kommun idag beror på en historisk utveckling där ortens geografiska läge och produktionsförutsättningar har spelat in. Och dessa är ofta samma faktorer som påverkar den lokala kulturen, det sociala kapitalet och medborgares demokratiska deltagande.

Resultaten och slutsatserna som dras i rapporten måste alltså användas med ett stort mått sunt förnuft. Det är på inget sätt generella sanningar. Nedan presenterar jag de tre demokratimodellerna som man använt som norm i rapporten. De är viktiga att ta med sig. De är Valdemokrati, Deltagardemokrati och Samtalsdemokrati.

Dessutom måste man ta med sig den liberala demokratin som kan ställas mot den kommunitära demokratin.

Den liberala synen på demokrati bygger i korthet på att det offentliga ska hålla sig neutralt och respektera varje medborgares individuella rättigheter. Det finns inget objektivt allmänintresse utan den linje som får mest stöd är den som gäller. Under valperioden har väljarna insyn i vad politikerna gör och ställer dem till ansvar för vad de gjort i valbåsen.  Konflikt och åsikter som bryts mot varandra är något positivt, något som skapar en tydlighet mot väljarna.

I den Kommunitära demokratin avvisar man inte möjligheten att det finns ett allmänintresse som väger tyngre än enskilda partiers åsikter, man vill gärna nå en lösning som alla kan enas om.  Medborgarna förutsätts delta aktivt även under mandatperioderna, medborgardialog och brukarmedverkan är viktigt.

I Sverige har vi konstitutionellt sett en liberal demokrati, men ute i kommunerna är det kommunitära inslaget påtagligt.

Nyckelord

Valdemokrati(politikerperspektivet): Parlamentarism, partikonkurrens, Samlingsregering, konsensusorientering, representativitet, elitisering

Deltagardemokrati (medborgarperspektiv): Högt valdeltagande,  Engagerade och aktiva medborgare, utom parlamentarisk påverkan, god kunskap om partiernas politik, partimedlemskap, brukardemokrati,
förtroendeuppdrag/uppdragsvillighet, organisationsmedlemskap
Samtalsdemokrati : Gott samtalsklimat som inte exkluderar någon, tillgång till arenor för samtal

Framåt kommer jag att kort presentera de olika avsnitten i rapporten. Nästa gång är det Folke Johansson som har belyst Demokratin i små och stora kommuner från ett medborgarperspektiv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *