Kommunstorlek och Demokrati, del 2

Då kommer är en kort resumé från rapportens andra kapitel skrivet av Folke Johansson som gjort ett försök att gå lite djupare för att hitta skillnader i det politiska beteendet och i politiska attityder i små respektive stora kommuner.

Men det är inte helt enkelt. För att få reda på om det verkligen är kommunstorleken som är avgörande, måste man även jämföra så att inte andra faktorer förklarar skillnaderna, exempelvis utbildning, uppbyggnad tätort/glesbygd, näringslivsstruktur, relation till andra kommuner. Jämförelserna görs på tre områden; intresse för politik på olika nivåer, valdeltagande, annat deltagande.

Det finns några aspekter som han lyfter fram som kan göra jämförelser vanskliga. Förekomsten av flera konkurrerande tätorter, stor arbetspendling in eller ut ur kommunen och  Tätortsgrad. Det är främst dessa faktorer som man kommer att hålla reda på, förutom då storlek i avseendet antalet invånare.

Intresse för politik

Här kan man konstatera att när man rensat för demografiska och individuella skillnader så finns det inga signifikanta skillnader. I större kommuner finns det ett större intresse för politik men det beror på att man en annan demografisk sammansättning. Ska man vara krass kan man konstatera att andelen medelålders män med utbildning utgör skillnaden. Utbildning är den faktor som tydligast påverkar intresset för politik.

Villighet att delta

Här finns en intressant sak som jag måste kommentera. Viljan att engagera sig politisk har inte avtagit de senaste decennierna. De siffrorna ligger ganska konstant. En viss minskning har kunnat skönjas, men det finns en klar skillnad mot den bild som partierna målar upp. Det kan enligt rapporten bero på att partierna har blivit kräsnare och vill ha kandidater från grupper som är små och svårrekryterade. En intressant är resultatet på frågan vilka kandidategenskaper som väljarna ansåg viktiga 1993. Först kommer erfarenhet och kunnighet (ca 80%) därefter Åsikter/Ideologi (ca 50 %), lokal/regional förankring (ca 40 %).

Valdeltagande och Politisk deltagande vid sidan av valet

Det går inte att fastsälla några signifikanta skillnader i valdeltagande och valmönster som kan förklaras av kommunstorlek. Inte heller i det politiska deltagandet mellan valen går att hitta några större skillnader som kan förklaras av kommunstorlek. Den enda skillnaden är att det finns något fler som varit med i aktionsgrupper i större kommuner.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns några skillnader, men  de är ytterst få. Störst skillnader hittar vi när vi tittar på medborgarnas kontakter med det politiska systemet. I stora kommuner har förre medborgare kontakt med det politiska systemet, däremot har politikerna kontakt med lika många. Det finns också sämre kännedom om partiernas ståndpunkter och kandidater i stora kommuner, vilket kan förklara att en mindre andel väljer att personkryssa.

Ska vi översätta detta till en eventuell framtida Österlenkommun finns det några saker som kan komma att göra det svårt. Till exempel att vi har tre större tätorter, varav två tidigare huvudorter. Dessutom kommer vi inte få alla effekterna av att vara en stor kommun, eftersom vi kommer att ha samma invånare som tidigare. Jag tror inte att det kommer att bli någon större skillnad i övrigt. Jag vet inte riktigt hur och vad jag ska tänka. Hur tänker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *