Kommunstorlek och demokrati, del 3

I den tredje delen av rapporten försöker David Karlsson att reda ut om det finns några demokratiska stordriftsfördelar. Det är ett intressant kapitel. Det ger en bra bild av hur demokratin – med betoning på representativitet- fungerar. Det finns mycket intressant att hämta. Han gräver ner sig i en rad intressanta områden; representation, representativitet, demokratisk praktik, det politiska samtalet,konflikt grad och partiernas roll och reellt inflytande. Det finns mycket matnyttigt att hämta men några saker som jag tycker att är intressanta att nämna är dessa.

Ökar i större kommuner

  • Eftersom det blir fler som slåss om de politiska posterna så får får man en elitisering av politiken. Politikerna lägger dessutom ner mer tid på sina uppdrag.
  • I större kommuner följer fullmäktigeledamöterna i större utsträckning partilinjen
  • Konflikterna inom och mellan partierna blir fler, större och tydligare
  • De ledande politikerna och journalisterna får ett större inflytande
  • Diskussioner och politiska samtal handlar mer om principer än sakfrågor
  • Kontakterna mellan olika aktörer ökar och det finns fler arenor för samtal och debatt

Förändras inte beroende på kommunstorlek

  • Olika aktörers inflytande.
  • Konflikter Politiker- Tjänstemän
  • Politikers nöjdhet med demokratins kvalitet

Minskar med växande kommunstorlek

  • Andelen politiker som förutom sitt parti även anser sig representera någon organisation, samhällsklass, eller annan åsikt
  • Oppositionens inflytande
  • Konflikt mellan kommundelar
  • Antal uppdrag per förtroendeval
  • Tjänstemännen får mer inflytande på politikernas bekostnad

Avslutningsvis försöker författaren att sammanfatta detta i slutsatser utifrån olika demokratiska perspektiv. Ur ett deltagardemokrati perspektiv är det så klart så att invånarna i en större kommun oftare har kontakt med en politiker. Däremot har politiker kontakt med lika många både i stora och små kommuner. I stora kommuner agerar invånarna dessutom oftare kollektivt i aktionsgrupper och andra grupper.

En sak som är viktig för mig är hur det politiska samtalet förs och här finns stora skillnader.

Utan tvekan är det så att politikerna bedömer att principdiskussionerna i det politiska samtalet tenderar att öka på sakfrågornas bekostnad ju större en kommun blir. Och i de allra minsta kommunerna ger politikerna uttryck för att det är där som samtalet som mest präglas av en ovilja att introducera nya perspektiv, och att lokala och akuta problem tas upp snarare än långsiktiga nationella.

Dessutom dras slutsaten att förutsättningarna för en aktiv samtalsdemokrati är bättre i större kommuner, tvärt emot vad man kunde förvänta sig. I det sista perspektivet som kallas valdemokrati konstateras det som framgick av uppräkningen ovan. Konflikterna mellan majoritet och opposition ökar, Ledamöterna förankrar mer i partiorganisationerna, mandaten knyts mer till partier än personen, debatten blir livligare och bättre i stora kommuner, eftersom underlaget är större är det enklare att hitta kompetenta politiker, Politiker i större kommuner är aktivare och mer informerade, I små kommuner upplever man att makten har förflyttats till tjänstemän och högre politiska nivåer, politiken elitiseras i stora kommuner.

Slutligen dras  slutsatsen att större kommuner bättre stödjer den liberala valdemokratins principer. Tror man att demokratin blir bättre av livlig ideologisk debatt, tydligt majoritetsstyre, partikonkurrens och ansvarsutkrävande så är större kommuner bättre än små.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *