Apostlahästarna

Idag lyckades jag dela ut ca 1 200 hushållsutskick. Källesjö, Västa Sjöstaden, Edvinshem och Berghusa. Det var grymt. Nu känns det i kroppen. Jag är inte van vid känslan av att vara trött i kroppen, underbart och skönt må jag säga.

Det som var intressant var att upptäcka vilket underbart boende Ystad kan erbjuda. Dessutom blir man lite ödmjuk när man inser hur många människor av kött och blod som är beroende av att vi fattar rätt beslut och att staden utvecklas och mår bra.

När man sitter i möten och diskuterar är det lätt att bli blind. I siffror, strategier och beslutsunderlag tappar man ganska lätt bort människorna och medborgarperspektivet. Det är det största motivet att se över hur mycket av våra liv som ska styras av politiker istället för av oss själv.

Aktiviteter i.r.l.

Nu blir det inte mycket bloggat eftersom jag lägger all tid på att flika valmaterial och se till så att vi får ut våra foldrar och valsedlar till så många hushåll som möjligt. I år kör vi ett lite annorlunda upplägg där vi försöker att dela ut så mycket som möjligt manuellt. Vi kommer inte att klara av lika mycket. Men förhoppningsvis kommer färre inte att slänga det eftersom de tror att det är reklam.

Men visst tar det tid och vi är inte överdrivet många om uppgiften.

Men tills nästa inlägg kommer kan alla som läser detta och fundera på vad som är motsatsen till den öppna marknaden. Jag föreslår den slutna marknaden. För mig är det uppenbart vad som är att föredra. Vad föredrar du?

Rosling a IKEA

Funderar mycket på en presentation jag ska köra nästa fredag för nästan 300 kollegor i Tylesand. 20 minuter på temat trygghetszon, engagemang och att anta utmaningar. Otroligt utmanande eftersom det kommer att vara en så differentierad publik med ganska olika yrkesroller.

Bland alla mina sidospår ledde ett mig till denna ur presentations- och pedagogisk synpunkt föredömliga föreläsning av Hans Rosling.

Därför tjatar Folkpartiet om skolan

Tidigare betyg, tydligare betyg, genomtänkta läroplaner, duktiga lärare, krav i stället för kravlöshet, kunskap som det överordnade målet. Nu senast föräldraansvar i klassrummet och specialklasser också för de duktigaste. Folkpartiet är ett parti som tjatar om skolan. Listan på bra förslag och idéer som stärker kunskapslinjen och som oftast får stöd av både lärare och allmänhet kan göras lång.

Men vi är sämre på att berätta varför vi lägger så stor vikt vid skolan

Folkpartiet vill att samhället ska vara rättvist och jämställt.  En liberal rättvisa utgår från allas lika möjlighet och livschans – inte från att alla har rätt att ha det likadant. Vi tror att skolan är den institution där vi effektivast skapar rättvisa och jämlikhet.

Folkpartiet är ett framåtblickande parti som ser möjligheter till utveckling och framsteg. Möjligheter som är helt avhängiga att vi skapar ett kunskapssamhälle. Återigen är vi tillbaka skolans värld. Det är här kunskapssamhället byggs.

Folkpartiet är ett  parti som utgår från individen och tror att varje individ  är bäst lämpad att välja sina egna vägar och göra sina egna val. Då är kunskap och det gamla bildningsidealet något som stöttar individen att se nya vägar och möjligheter.

Det finns de andra partier som fokuserar mer på att människors andra, tredje och fjärde chans, som fokuserar på att alla ska ha det likadant och lika mycket. Folkpartiet fokuserar istället på människors första chans. Då tror vi att färre behöver en andra, tredje och fjärde chans. Det är bättre för individen, för samhället och det kostar betydligt mindre om man ser i ett längre perspektiv.

Det finns de som anser att det finns andra mål som kan överordnas kunskapsmålet exempelvis demokrati och inlärningsmetoder. Skolan har under ganska långt tid haft demokrati med i läroplanen, och som ett prioriterat mål för verksamheten. Men vad är det värt om man inte samtidigt ger människor kunskap så att de kan utöva och tillvara ta sina demokratiska rättigheter, och fullgöra sina demokratiska skyldigheter.

Det är därför som Folkpartiet tjatar om skolan. För att skolan är grunden för att lyckas med det mesta från integration, tillväxt, rättvisa, konkurrenskraft på en global arena, få fler i arbete, förebygga kriminalitet, bekämpa utanförskap, minska drogproblem, värna demokratin o.s.v.

I Folkpartiets skola möts varje elev utifrån sina förutsättningar. Skolans uppgift är att utmana och stötta så att varje barn får möjligheter att skapa sin framtid. Att ha en skola som utbildar människor in i utanförskap duger inte. Som folkpartist ser jag främst skolan som en välståndsinstitution.  Välstånd är grunden för välfärd.  Det är denna insikt som gör att Folkpartister så helhjärtat står upp för skolan och Folkpartists skolpolitik.

Nu vet du varför vi tjatar om skolan. Om du vill att vi ska kunna fortsätta tjata så lägg din röst på Folkpartiet den 19 september.

Vård(a)pengarna

Läste om hur landsting och regioner rullar miljarder på kultur och näringspolitik. Eftersom kopplingen till framtida intäkter är minst sagt vag. Precis som målen med verksamheten – kan man fråga sig om det är att spendera pengarna rätt. Man kunde sparat in både anslag, tjänstemän och sänkt skatter eller prioriterat kärnverksamhet. Men den nya portföljmodellen inom kulturen riskerar att bidra till ruljansen.

Ska landstingen bedriva annan verksamhet än vård, omsorg och kollektivtrafik är kravet på redovisning stort. Båda för vad pengar använts till och vilken nytta det gjort.

http://www.dn.se/debatt/landstingens-kulturprojekt-slukar-miljarder-varje-ar-1.1157213

Balansera om bilden och ställ in skärpan

Kina och Indien är världen två största länder. Det är konstigt att förhållandet mellan dessa två inte har fått mer uppmärksamhet de senaste åren. Vi är fortfarande fokuserade på relationerna mellan USA och Kina.

But stand back a little farther, apply a more Asian perspective, and China’s longer-term contest is with that other recovering economic behemoth: India. These two Asian giants, which until 1800 used to make up half the world economy, are not, like Japan and Germany, mere nation states. In terms of size and population, each is a continent—and for all the glittering growth rates, a poor one.

Ett problem är att det finns en gräns som inte båda länderna accepterar som ligger som ett hinder mellan länderna. Men det finns att antal frågor som stör relationen.

Memories of a war between India and China are still vivid in the Tawang valley, a lovely, cloud-blown place high on the south-eastern flank of the Himalayas. They are nurtured first by the Indian army, humiliated in 1962 when the People’s Liberation Army swept into Tawang from next-door Tibet. India now has three army corps—about 100,000 troops—in its far north-eastern state of Arunachal Pradesh, which includes Tawang.

Vi får hoppas att man hittar sätt att lösa dessa problem. Men eftersom Kina inte är så glada i multilaterala avtal och det inte finns några starka institutioner som kan pressa på för att få fram avtal och överenskommelser ser det inte så enkelt ut.

Globally, the rules-based system that the West set up in the second half of the 20th century brought huge benefits to emerging powers. But it reflects an out-of-date world order, not the current global balance, let alone a future one. China and India should be playing a bigger role in shaping the rules that will govern the 21st century.

För att exempelvis FN eller någon annan av de befintliga aktörerna ska kunna göra skillnad krävs det att organisationerna anpassar sig till en ny maktbalans. Men det krävs också att Indien och Kina vill vara med och att visar god vilja.

China and India: Contest of the century | The Economist.

Vind för pengar

Vindkraft skapar gemenskap. Kanske inte på ett positivt sätt men ändå. Var det än ska sättas upp ett verk så skapas det nätverk och auktionsgrupper. Inte minst på Österlen.

The odd thing about conflicts over wind is that, usually, each side claims to be greener than the other. Opponents say a unique landscape or seascape is being overshadowed, to the detriment of tourists and residents alike. Wind power does undoubtedly pose some hazard to birds and other fauna; some say it harms humans. Others simply find wind turbines ugly, an eyesore in any location. Yet, compared with other power sources, the green credentials of wind are pretty convincing: it creates no waste, uses no water and (unlike solar panels) doesn’t need much room.

När alla argument har vädrats och stötts mot varandra så kokar det ändå ner till en sak. Det som det vanligtvis gör – pengar.

According to Australia’s Clean Energy Council, an industry association, wind farms divide rural communities. On one side are those who are well paid by power companies for the right to set up turbines; on the other are their neighbours who gain nothing but a darkened skyline. Perhaps not surprisingly, the council found that people who benefited from turbines could endure the noise “despite exposure to similar sound levels as people who were not economically benefiting”.

Med andra ord skulle acceptansen för vindkraft öka om de blev givmildare med intäkterna. En operatör som satte av exempelvis en procent av intäkterna till en lokalutvecklingsfond skulle vara i gång snabbare, och kunna undvika kostsamma processer. Det skulle dessutom skapa en goodwill mot företaget. Det är egentligen ganska enkelt. Det handlar om pengar – frågan är hur mycket.

Det kanske är något som Shell kunde funderat på. Vad hade hänt om de lovade att sätta av rejält med pengar i en utvecklingsfond om det går att utvinna naturgas i Skåne. Troligen skulle en stor andel av skåningarna välkomna provborrningar, eller i alla fall inte opponera sig.

Wind energy and politics: Not on my beach, please | The Economist.

Vind i seglen

Det ser bra ut så här långt. Alliansen har egen majoritet enligt de senaste mätningarna. Inte för att jag litar på mätningar. Socialdemokraterna gjorde det med ödesdigra konsekvenser. En utebliven överhalning av en politik som är ur tiden. Nu ska vi inte göra samma sak, utan kämpa på ända tills vallokalerna stänger.

Det har visat sig att alla de som har förespått att Alliansen kommer att gå framåt och socialdemokraterna bakåt ju mer väljarna granskar de båda blockens politik verkar få rätt. Men sd är en joker. Jag misstänker att de underskattas grovt i undersökningarna.

Nu växlar vi upp mycket är redan gjort men mycket återstår att göra.

Nya äpplets nyheter

Jag har några nyhetsflöden från New York Times och man kan bara undra hur de lyckas få fram så mycket bra artiklar och krönikor. Här kommer ett axplock från de senaste två veckorna.

Paul Tough skriver en jättebra krönika som handlar om att Obama tänker satsa pengar på skolorna i de fattiga områdena i USA. Han ställer en intressant och berättigad frågan. Han undrar om det inte ska krävas bevis för att en metod fungerar innan staten skjuter till pengar. Det är en intressant artikel. Det låga skolresultaten beror inte bara på skolan utan på den sociala miljön runt omkring. Genom att lyfta hela familjer och stadsdelar får eleverna en chans att fokusera på skolan. Samtidigt finns det andra skolor som genom att fokusera på det som händer i skolan når lika goda resultat.

Op-Ed Contributor – Don’t Drop Out of School Innovation – NYTimes.com.

Mark C. Taylor, ordförande för religionfakulteten på Columbia University skriver en intressant artikel om krisen inom den högre utbildningen i USA.

What we’ve seen with California’s distinguished state university system — huge cutbacks in spending and a 32 percent rise in tuition — is likely to become the norm at public and private colleges. Government support is being slashed, endowments and charitable giving are down, debts are piling up, expenses are rising and some schools are selling their product for two-thirds of what it costs to produce it. You don’t need an M.B.A. to know this situation is unsustainable.

Intressant läsning. Då framstår det svenska systemet som mer robust. Att de får rätt på sitt utbildningsväsende är ju en oerhört viktigt frågan för landets framtid.

Op-Ed Contributor – Universities Are Heading Toward Academic Bankruptcy – NYTimes.com.

Gary Gutting som är filosofi-lärare skriver en lång krönika angående Richard Dawkins argumentation för atetism. Han tycker att de argument Dawkins använder snarare pekar på att agnosticism är en mer logisk hållning. Han efterlyser fler filosofiska resonemang för att komma fram till om gud finns eller inte. Dawkins är ju biolog och det märks ju tydligt i hans bok och i hans argumentation.

On Dawkins’s Atheism: A Response – Opinionator Blog – NYTimes.com.

Kennedy Odede, VD för Shining Hope for Communities skriver om slum turism. Att turister tar en busstur i de fattiga områdena för att titta på allt elände.

Nor do the visitors really interact with us. Aside from the occasional comment, there is no dialogue established, no conversation begun. Slum tourism is a one-way street: They get photos; we lose a piece of our dignity.

Slums will not go away because a few dozen Americans or Europeans spent a morning walking around them. There are solutions to our problems — but they won’t come about through tours.

Själv tycker jag att alla borde fatta att det inte är rimligt att lägga dyra pengar på en resa för att titta på slum. De pengarna kan göra betydligt större nytta.

Op-Ed Contributor – Slumdog Tourism – NYTimes.com.

Paul R. Michel en före detta domare skriver om vikten av att bejaka innovation för att skapa tillväxt och belyser det faktum att patentverket i USA har för små anslag. Jag tycker det är spännande. Patent och uppfinningar är fullständigt frånvarande i den svenska debatten.

Op-Ed Contributors – Inventing Our Way Out of Joblessness – NYTimes.com.

Gary Gutting skriver en bra krönika som beskriver hur han arbetar med elever på en katolsk skola.

I myself, the product of a dozen years of intellectually self-confident Jesuit education, have little sympathy with the “it’s just faith” response. “How can you say that?” I reply. “You wouldn’t buy a used car just because you had faith in what the salesperson told you.

Det är kul och intressant att läsa han krönika och det väcker en del nya tankar.

Philosophy and Faith – Opinionator Blog – NYTimes.com.

Linda Greenhouse uppmärksammar frågan om intagnas rätt att rösta.

In every state, the impact on the black community is disproportionate, hardly surprising given that one in nine black men aged 20 to 34 is in prison.

Det är alltså en fråga där svarta diskrimineras. Rösträtten är central i en demokrati. Att neka någon rösträtt är att ställa dem utanför samhället. Jag tror aldrig att det är rätt väg att gå. Utgångspunkten måste vara att alla vuxna medborgare har rätt att rösta .

Voting Behind Bars – Opinionator Blog – NYTimes.com.

Det har gjort experiment som visar att hundar kan skapa effektivare arbetsplatser. Närvaron av hundar gör oss lugnare, vänligare och mer inriktade på att samarbeta

Mr. Honts found that those who had had a dog to slobber and pounce on them ranked their team-mates more highly on measures of trust, team cohesion and intimacy

Det tycker jag låter bra. Det har visat sig att djur får oss att må bättre på ålderdomshemmen. Nu visar det sig att de kan ha samma effekt på arbetsplatser. Hoppas att det får genomslag. Jag tycker själv att arbetsplatser där någon har med sin hund är mä

Dogs for Everyone? – Freakonomics Blog – NYTimes.com.

Det finns undersökningar som visar att lärarens betydelse kanske är större än vi kan ana.

Now, in an analysis of seven years of test-score data from 6,000 Los Angeles teachers, the L.A. Times and the Rand Corp. have found teacher effectiveness to be three times more influential than school attendance on student performance.

Med andra ord gäller det inte att välja den bästa skolan utan den bästa läraren. Kul att se att Folkpartiet är helt rätt ute när man tjatar om lärarens status och vikten av att locka duktiga studenter till lärarhögskolorna.

Better Schools, or Better Teachers? – Freakonomics Blog – NYTimes.com.

Biltjuvar är män av sociala skäl. De har fler kontakter som gör att de kan tjäna pengar på stöldgodset.

Why Car Thieves Are Male – Freakonomics Blog – NYTimes.com.

Att läsa utländsk press är uppfriskande och nyttigt. Nyheterna är inte försvenskade. Men kanske amerikaniserade i vissa fall. Det är i alla fall påtagligt att de ofta har ett större djup och en högre kvalitet än många svenska medier.

En poäng om Arenan

Nicklas Ljungström i miljöpartiet pekar på en viktig sak när det gäller den nya arenan i Ystad nämligen driftskostnader. Eller egentligen är det ju en ombyggnad av ÖP-hallen om än ganska omfattande.

Hela fokuset ligger på investeringskostnaden. Här kan man bara konstatera att styrgruppen har misslyckats rejält. De visste hur mycket pengar det fanns.

Kan man få ner driftskostnaden finns det möjlighet att bära högre kapitalkostnader. Det är det här som händer när kommuner ska göra saker. Man ser inte till helhetsbilden. En privat aktör som skulle hyrt ut på kommersiella grunder skulle så klart fokuserat på möjligheten att få lönsamhet och därför sett till helheten på ett bättre sätt.

Styrgruppen har misslyckats, kommer styrgruppen att utvärderas och få lite nya medlemmar? Att man sedan dessutom inte säger sig vilja byta samarbetspartner lär ju inte göra det lättare att pruta på priset.

Det finns en viss mängd pengar. Det finns mycket annat som måste investeras i som är mer nödvändigt. Vatten och avlopp och land-el i hamnen för att nämna några exempel.

Nicklas blogg » Blog Archive » Arenan dyr eller billig vem vet?.