Krasch bom bam

Ska man gå ska man gå med en smäll. Det verkar  i alla fall Mona Sahlin tycka. Jag såg delar av hennes sista stora tal igår – eller egentligen hennes kanske enda stora tal.

Det var ord och inte visor. Det var en total sågning av den förda politiken, och egentligen en sågning av hela SAP:s fokus. Ett konstaterande av det faktum att partiet kommit i otakt med väljarna. Att man inte delar väljarnas världsbild, och att väljarna helt enkelt inte anser att det är relevant att rösta på ett parti som de inte tycker levererar med trovärdighet.

Det finns ett stort problem. Inom organisationen finns det många som vill svänga vänster, eller i alla fall ligga kvar i samma spår. En sådan total anpassning till Alliansens politik som Sahlin förespråkar blir svår att genomföra. Med tanke på att många gräsrötter helt enkelt avskyr Alliansens politik – inte minst tack vare att Sahlin & Co som har svartmålat den under fyra år.

Hur kommer facket att ställa sig till en politik som går stick i stäv med den tidigare? En politik där facket är till för de som arbetar i första hand och inte för de arbetslösa. Det kanske är dags för en separation mellan  SAP och LO.

Mona Sahlin har inte under sin tid som partiledare – eller tidigare – visat någon större kraft eller förmåga att förverkliga sina ord. Nu i elfte timmen tar hon bladet från munnen. Men vem kommer att plocka upp bollen. Jag misstänker att den kommer att studsa ut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *