Integrerade tankar

IMG_1950Bloggande har landat ner i en årskrönika. Känner mig lite som kungen.

Året började med ett byte av arbetsgivare. Från det stora företaget till det lilla företaget. Bytet kom sig till viss del av att jag behövde den lilla byråns perspektiv i mina tankar kring branschens framtid. Från att arbete med tre chefsled till ett. Från att arbeta med en organisation med 1500 medarbetare till en med 25 varav endast fem på Ystad-kontoret.

Många tankar jag hade har landat in nu. Likheter och olikheter. Gemensamma brister och de olika möjligheterna att tillvarata sina respektive konkurrensfördelar. Jag har ju förmånen att arbeta i en bransch som toppar listan över arbeten som sannolikt försvinner. Då gäller det att inte sitta lugnt i båten.

Läste en intressant bok i början av året Marcus Buckingham ”First, Break all the rules”. Inspirerande tankar om att fokusera på sina styrkor och att utveckla dessa. Ofta spenderar vi ju väldigt tid och energi på områden där vi är svaga eller brister. Eftersom jag älskar tester gjorde jag ett strenghtfinder test. Visade sig att mina fem starkaste teman är.

  • Strategic
  • Achiever
  • Activator
  • Learner
  • Ideation

Vilket inte var rent förvånande. Det är alltså dessa styrkor jag ska förvalta och utveckla och hitta personer i min omgivning som är starka på andra teman för få ihop ett bra team. Det är alltså enligt honom inte lönt för mig att lägga alltför mycket kraft på att utveckla min lyhördhet eller förmåga att läsa av andra.

I och med bytet av arbetsgivare blev det också mer kundnära arbete. Jag älskar det. Dessutom förstår jag vikten av att ha en väldigt god insikt i kundens behov och kontakt med produktionen i företagsutveckling.

Efter säsongen på jobb seglade flyktingfrågan upp i media. Det satte sig i bakhuvudet på mig. Eftersom jag är liberal har jag inte större problem att förhålla mig till invandring. Kommer man hit och drar sitt strå till stacken, eller har ett skyddsbehov ska vi göra vad vi kan. Om det visar sig att man inte drar sitt strå till stacken eller missköter sig kan man dra – skyddsbehov eller ej.

Jag ogillar skarpt allt prat om vi eller dem, jag ogillar skarpt när man tillskriver en individ egenskaper utifrån var han kommer eller vilken religion han har. Jag ogillar skarpt när man reciterar hatsajter och tror att man har en gångbar ståndpunkt. Trycker man bara det minsta på en sd anhängare som kommer ganska snabbt ut brun smörja eller så skvätter det okunskap åt alla håll.

Jag gillar när människor försöker förbättra sitt liv, är öppna till sinnet och omtänksamma. Jag gillar när människor ser sin medmänniska.

Under hösten drogs det till sin spets. Det var i Augusti som jag och dottern var på lekplatsen i skuggan av lyxhotellet. Jag visste att det kommit syrier som fått boende på en turistanläggning en bit bort. Där kom det en syrianska familjen, två dagar i Sverige. Jag ville säga något, byta några ord. Men vad kan man göra. Tunghäfta. Lätt ångest.

Utifrån det mötet med en slarvigt överlämnad muffins och lite mummel växte det fram en stark övertygelse om att jag måste göra allt jag kan för att skapa mötesplatser, med låga hinder där människor kan mötas över kulturgränserna.

Gensvaret har varit överväldigande. Två lekaktiviteter under hösten som lockade mängder med folk. Ett språkvänsprojekt som involverat 200 personer. En kväll på Ystad Teater. Konstruktiva möten. Mängder med nya vänner och bekanta. Insikter som gör detta året till ett av de bästa. Jag har fått spela ut alla de styrkor som är uppradade ovan.

Men när det gäller integration och välkomnandet av alla de människor som kommer att få uppehållstillstånd finns det mycket kvar att göra. Men förutsättningarna finns för att göra detta bra, riktigt bra. 2016 kommer att bli ett mycket händelserikt år.