Religion är en uppfattning – inte en identitet

PosterA3Under en tid har påståenden som att det ska vara enkelt och bekvämt att leva som muslim i Sverige stört mig. Givetvis ska man kunna leva i Sverige oavsett om man är religiös eller inte. Man ska vara fri att utöva sin religion så länge den inte kränker andra. Det är alltså inte det som upprör mig, utan att man uppmuntrar människor att identifiera sig utifrån en religion.

Sverige är sekulärt. Många troende muslimer verkar betrakta Sverige som kristet, vilket inte är helt korrekt. Vi har oss själva att skylla, eftersom vi ofta identifierar dem som i första hand muslimer; kanske vi rentav uppmuntrar dem eller ger dem fördelar om de gör så. I brist på förståelse tror de givetvis att vi tillskriver religionen samma betydelse och auktoritet som den har i Mellanöstern. Att på detta sätt uppmuntra till religiositet, eller vidskepelse som jag som ateist benämner det, känns orimligt. Detta fokus på religion kommer aldrig sluta lyckligt och undergräver den sekulära staten och individens självständighet.

Vi är människor. Lika inför lagen och inför varandra. Vi har ett ansvar att ta hand om varandra och det gemensamma. Är jag ensam eller upplever fler ett obehag av att man uppmuntrar människor att identifiera sig med en religion?

Ännu mer rädd blir jag när man låter religiösa samfund företräda grupper, eller arbeta med det som är det allmännas uppgift, exempelvis skola, vård eller habilitering av kriminella. Här rör vi oss snabbt mot en situation där rätten att vara fri från religion sätts på undantag. Vi gör religion till norm eller en förutsättning för att få stöd eller hjälp.

Jag uppmanar till vaksamhet och menar att vi bör förpassa religion till det privata.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *