Sopsortering här och där

Det är inte första gången jag skriver om svenskarnas märkliga beteende kring miljön. Vi är världens bästa land på att återvinna. Det måste vi vara. Det är inte ett socialt acceptabelt beteende att kasta glas med hushållspapper, eller smyga med kuvert bland tidningarna på sopstationen.

Men spelar det någon roll om vi separerar hård och mjuk plast, skiljer kartong från wellpapp. Vi vill gärna tro det. Genom denna ritual så kan vi ju tillåta oss i övrigt ha en ganska avslappnad attityd till det egna ansvaret för vår miljöpåverkan. Genom att slänga fyra AA batterier i en holk, rättfärdigar vi en resa till andra sidan jordklotet. Syftet med resan är ofta att ligga vid en pool. Det är klart det förtjänar man när man är så redig och drar sitt strå.

Väl på plats kommer man göra ett avtryck som inte bara förtar effekten av flera års sorterande och holkande, utan förstör den miljö man sökt sig till.

Det mesta skräpet på soptippen kommer från turisthotellen i närheten. Och det är svenskarna som dominerar på Koh Lantas hotell – uppskattningsvis hälften av turisterna är svenskar. En turist uppskattas lämna efter sig 15 gånger mer sopor än en bofast thailändare.

Den tropiska värmen gör att soporna självantänder och ger ifrån sig giftiga ångor.

Jag förespråkar inte att man ska sluta sopsortera på hemmaplan, utan att man helt enkelt ska ta samma ansvar på bortaplan som hemma plan. Men en av glädjeämnena med att komma bort är ju att slippa det dj-vla sorterandet.

Så stor är Sveriges soptipp i Thailand – Miljöaktuellt.

Den danske synden

En jämförelse mellan Sverige och Danmark visar att varje dansk släpper ut nästan  dubbelt som mycket växthusgasermot en svensk när man tittar på det ur ett konsumtionsperspektiv. Det som var överraskande var att det inte berodde på att de saknar kärnkraft och eldar kol.

Det var shopping och mat som var de stora bovarna. Danskarna äter kött i parti och minut vilket slår genom ganska rejält.

Men i rapporten fanns det också en annan sanning.

Produktionen af fysiske ting er den største af alle klimasyndere. Hvis man vil være god mod klimaet, skal man bruge sine penge på restauranter og i biografer i stedet for på fladskærme og røde bøffer.

Det tycker jag låter bra. Inte bara för klimatet utan för mänskligheten. Kultur och service är bättre än Platt-TV och stadsjeep.

Danskens växthusgasutsläpp: 19 ton, varav 5 ton shopping ECOPROFILE.

BP (Bara Pengar)

Enligt en artikel i New Times så har BP tagit genvägar och onödiga risker, vilket ledde fram till den värsta oljekatastrofen i historien. Allt för att hålla någon sketen deadline och spara in några spänn.

The leaders of the House Committee on Energy and Commerce cited five areas in which the company had made decisions that “increased the danger of a catastrophic well,” including the choice for the design of the well, preparations for and tests of the cement job and assurances that the well was properly sealed on the top.

Någon borde få sota för det här. BP har redan gått med på att sätta av 20 miljarder dollar i en fond. Frågan är ju hur långt det räcker. Men att det betalar för att de betalar för att få uppstädat efter sig är ju självklart. Vem ska gå direkt till fängelse utan att passera gå är fortfarande en öppen fråga.

Det är tur i oturen att katastrofen drabbar USA. Nu finns det i alla fall en hygglig chans att de kommer att ställas inför rätta. Hade det hänt i ett mindre viktigt land hade de säkert kommit undan med en ursäkt.

Documents Detail Risky Decisions Before BP Well Blowout – NYTimes.com.

I Horisonten

Ibland har vi svårt att höja blicken. Ibland vill man inte höja blicken. Vad det gäller vindkraft så tror jag att vi ska blicka  framåt. Idag bygger man vindkraftverk som sträcker sig 130 meter upp och stör landskapsbilden och skapar störning för de kringboende.

Att det ser ut så idag betyder inte att det behöver bli så imorgon. Jag läste ett reportage i ATL om vertikal vindkraft.Vertical Wind har monterat prototyper i Falkenberg. Vertikala vindkraftverk är betydligt lägre och tystare. De kan dessutom vara ganska vackra att titta på. Dessutom finns det en trend där man ser mindre vindkraftverk som komplement eller små gårdsverk. Den utveckling vi har sett med större och större verk är inget vi ska ta för givet. Tekniken utvecklas hela tiden och det satsas stora pengar på att få fram ny teknik. För den som kan hitta ett billigare sätt att omvandla vind till energi finns det mycket pengar att tjäna.

Det gör att det finns ett motiv att stoppa utbyggnad av de stora störande verken, eftersom vi ser att framtidens verk kan se helt annorlunda ut.

FRA on the road

Nu ryter de till. De som inte hade några större problem med att rösta ja i riksdagen när det gällde Ipred och FRA. Att spåra varje klick som görs på nätet såg man inte som ett problem, eller som en inskränkning i den personliga friheten,

Men när det blir aktuellt att göra detsamma vad det gäller biltrafiken spelar man gärna ut integritetskortet.

Om det sedan är en bra idé med km-skatt eller inte låter jag vara osagt. Jag noterar bara den ogenomtänkta och ambivalenta synen på integritet.

Politikerbloggen » “Staten registrerar varje kisspaus med kilometerskatt”.

Vindkraften och motkraften

Det blåser rejält på Österlen. Det är planerna på att bygga sex vindkraftverk utanför Glemmingebro som har skapat så upprörda känslor att de startat en föreningen – Föreningen Köpinge-Glemminge Natur- och Livsmiljö. Ikväll hade jag förmånen att lyssna på Eskil Persson som är en av dess företrädare. De är ute och lobbar hos de politiska partierna för att föra fram sin sak,

Jag kan villigt erkänna att jag har taggarna utåt när det kommer en föreningen som så uppenbart har ett stort egenintresse av att förhindra att vindkraften byggs ut. Framförallt om den byggs ut så att det stör värdet på deras egendom. De är snabba med att berätta att det är stora ekonomiska intressen som ligger bakom det här. De glömmer att berätta om sina egna ekonomiska intressen.

Men de hade några bra poänger inte minst är det märkligt att se hur Länsstyrelsen kan gå emot regler de själv har bestämt om. Tre av de sex planerade verken låg enligt honom i lägen som inte borde godkännas av Länsstyrelsen. Bland annat höll man inte säkerhetsavståndet till tätort. Jag tyckte dessutom att det var intressant hur Länsstyrelsen kan sätta riksintresse på det mesta. Det finns ”tysta zoner”, formuleringen kring dess skyddsbehov var så vaga och luddiga att det verkar inte är klokt att det får skapas sådana zoner.Det är trots allt så att detta ”skydd” är en inskränkning i markägarens rätt över sin mark. Då tycker jag att det krävs ett reellt och påtagligt skyddsbehov.

Men tillbaka till frågan. Tydligen är det så att trycket uppifrån är oerhört stort för att vi ska få en kraftigt utbyggd vindkraft. Jag har en naturlig skepticism mot sådant som kommer uppifrån och som ska trummas genom till varje pris. Det visar sig oftast vara det mindre kloka alternativet. Bra lösningar behöver oftast  inte tvingas på folk.

Dessutom kan jag tycka att det är rimligt med ett säkerhetsavstånd på 1 km till närmaste bebyggelse. Sverige är tillräckligt glesbefolkat för att vi ska kunna få plats med tillräckligt många vindkraftsverk ändå. Jag kan bara gå till mig själv. Jag skulle inte vilja ha ett 130 meter högt vindkraftverk inpå knuten.

Allt detta är ju tyckande och åsikter. Givetvis klokt och på alla sätt beaktansvärt. Men detta är något som vi som politiskt parti ska kunna ha en åsikt om. Hur ska vi som liberaler resonera, Det som framstår som klokt kan ibland vara icke liberalt. Det som framstår som dumt är ibland den enda gångbara lösningen som är liberal. Sån tur är är oftast den liberala lösningen den klokaste.

Här kan man lyfta fram en mängd argument för och emot. Men frågan kan också bli denna. Vad hade varit en rimligt formulerad energipolitik. Jag tycker inte att det är en bra lösning när staten bestämmer sig för vare sig etanol eller vindkraft.

Det man borde göra är att ålägga varje region att se till så att x procent av den energi som används i regionen uppfyller vissa krav avseende förnyelsebarhet eller utsläpp. Sen får marknaden och de lokala förutsättningarna bestämma hur. Varje region har sina förutsättningar. För vissa regioner kanske vindkraft är en bra lösning för vissa är det vattenkraft och andra är det biogas. Österlen lämpar sig bättre för biogas produktion än för vindkraft. Det finns stora värden i vår öppna landskapsbild, inte minst ur turisms hänseende. Det är självklart att Österlen ska dra sitt strå till stacken men vi måste själv få välja hur.

Nu ser det ut som ha KGL har lyckats väcka frågan. Länge leve egenintresset.

Osäkra väderprognoser

Jag litar inte på vad meteorologer säger. De har ju fel lika ofta som de har rätt. Ändå tittar jag på väderprognoser. Det är ett spel med sannolikheter och det hade varit dumt att inte titta. Även om de inte är säkra så är det ändå en kvalificerad gissning, och jag kan själv bestämma om jag ska ta med en extra tröja eller en regnjacka.

Detta kan liknas vid hela klimatdebatten. Det finns många forskare som säger att det kan bli regn, då är det dumt att inte leta fram sitt paraply. Konsekvensen är ju att man blöt.

The Economist har försökt sammanfatta läger efter Climategate. De ser det som att debatten består av två läger som betraktar det på två helt skilda sätt.

In any complex scientific picture of the world there will be gaps, misperceptions and mistakes. Whether your impression is dominated by the whole or the holes will depend on your attitude to the project at hand. You might say that some see a jigsaw where others see a house of cards. Jigsaw types have in mind an overall picture and are open to bits being taken out, moved around or abandoned should they not fit. Those who see houses of cards think that if any piece is removed, the whole lot falls down. When it comes to climate, academic scientists are jigsaw types, dissenters from their view house-of-cards-ists.

Man lyfter också fram det faktum att i klimatfrågan är det enklare att bygga hållbara teorier än att hitta tillförlitliga mätdata.

Därefter går man genom den bakomliggande teorierna och därefter lyfter man fram några frågetecken framför allt kring hur luftfuktighet och moln kan påverka klimatet.

Man avslutar med följande

Using the IPCC’s assessment of probabilities, the sensitivity to a doubling of carbon dioxide of less than 1.5ºC in such a scenario has perhaps one chance in ten of being correct. But if the IPCC were underestimating things by a factor of five or so, that would still leave only a 50:50 chance of such a desirable outcome. The fact that the uncertainties allow you to construct a relatively benign future does not allow you to ignore futures in which climate change is large, and in some of which it is very dangerous indeed. The doubters are right that uncertainties are rife in climate science. They are wrong when they present that as a reason for inaction.

I korthet det är inte rimligt att lämna paraplyet hemma när det finns en stor risk för regn.

The science of climate change: The clouds of unknowing | The Economist.

Informationssamhället dödade kunskapen

Ibland ger ny teknik upphov till bestående förändringar i kulturella värderingar. Jag tycker mig ana en sådan värderingsförändring kring kunskap.

Redan innan internet hade nått den breda massan krängde Jonas Birgersson och Johan Stael von Holstein drömmen om informationssamhället. De påverkade oförstående politiker, företagare och i stort sett alla som råkade komma i närheten. Det byggdes upp förväntningar som ledde till IT-bubblan.

Nu är de flesta beroende av datorer och internet för att kunna göra sitt jobb  på ett effektivt sätt, eller ibland utföra det överhuvudtaget. Det utlovade informationssamhället är här, om än något försenat.

Konsekvenserna av detta har säkert utretts till höger och vänster men min vana trogen gör jag egna spaningar och drar jag mina egna slutsatser.

Min tes är följande. Informationssamhället har gjort att kunskapsbegreppet luckrats upp och att samhället fylls av mindre och mindre kunskap. Överflödet av dåligt bearbetad eller helt obearbetad information gör att många helt enkelt väljer bort att informera sig. Flödet blir dem övermäktigt.

Jag stöder min tes på följande iakttagelser:

I skolan är det viktigaste numera att kunna hitta information. Utantill kunskap ses som något förlegat. All information är ju bara en knapptryckning bort. Nu vet jag att det finns lärare som inte arbetar så, men trenden har gått i denna riktning. Det är viktigare att varje elev har tillgång till en dator, än att de har bra läroböcker som de läser och kommer ihåg. För att kunna reflektera och nå insikt krävs det att vissa saker är inpräntade i hjärnan. Man kan inte slå upp basala saker. Då kommer man aldrig få en obruten en tankekedja som leder till insikt.

Eftersom det finns så mycket information måste budskapen förenklas och kortas ner för att nå fram till mottagaren. Många tidningsnotiser är numera inte längre än en text-TV artikel. Fördjupande information och bakgrundsfakta finns sällan. Nyhetsflödet har blivit ytligare och mer effektsökande. Priset blir att befolkningens kunskapsnivå minskar. De kanske är ytligt informerade om fler saker,  men det är inte samma som kunskap.

Allt eftersom våra arbetsredskap blir bättre ökar möjligheten att bygga in kontroller i system och verktyg. Detta i sin tur tillåter att det som tidigare var komplexa arbetsuppgifter kan delegeras till någon med lägre utbildning, erfarenhet eller kunskapsbas. En övertro till rutiner, kvalitetssystem och IT-stöd (allt detta är informationsflöde) gör att vi låter personer utan adekvat kunskap utföra uppgifter som de egentligen inte borde. I 99 procent av fallen går det säker bra(eller i alla fall inte dåligt). Problemet är att utveckling och innovation kräver att man har kunskap och kreativitet, som gör att man kan utveckla sina verktyg och metoder. Då krävs det snarare kunskap som ligger på en högre nivå. För att kunna få ut maximalt av verktygen så kräver även det att man förstår de bakomliggande resonemangen.

Jag vill inte ha tillbaka en skola där man bankar in namnen på städer och floder. Inte heller vill jag ha en skola som prioterar inpräntandet av meningslösa latinska fraser.  Men jag vill ha en skola som gör större skillnad på information och kunskap, och tar hänsyn till att man man måste bära med sig en viss basinformation för att kunna utvecklas.