Integrerade tankar

IMG_1950Bloggande har landat ner i en årskrönika. Känner mig lite som kungen.

Året började med ett byte av arbetsgivare. Från det stora företaget till det lilla företaget. Bytet kom sig till viss del av att jag behövde den lilla byråns perspektiv i mina tankar kring branschens framtid. Från att arbete med tre chefsled till ett. Från att arbeta med en organisation med 1500 medarbetare till en med 25 varav endast fem på Ystad-kontoret.

Många tankar jag hade har landat in nu. Likheter och olikheter. Gemensamma brister och de olika möjligheterna att tillvarata sina respektive konkurrensfördelar. Jag har ju förmånen att arbeta i en bransch som toppar listan över arbeten som sannolikt försvinner. Då gäller det att inte sitta lugnt i båten.

Läste en intressant bok i början av året Marcus Buckingham ”First, Break all the rules”. Inspirerande tankar om att fokusera på sina styrkor och att utveckla dessa. Ofta spenderar vi ju väldigt tid och energi på områden där vi är svaga eller brister. Eftersom jag älskar tester gjorde jag ett strenghtfinder test. Visade sig att mina fem starkaste teman är.

  • Strategic
  • Achiever
  • Activator
  • Learner
  • Ideation

Vilket inte var rent förvånande. Det är alltså dessa styrkor jag ska förvalta och utveckla och hitta personer i min omgivning som är starka på andra teman för få ihop ett bra team. Det är alltså enligt honom inte lönt för mig att lägga alltför mycket kraft på att utveckla min lyhördhet eller förmåga att läsa av andra.

I och med bytet av arbetsgivare blev det också mer kundnära arbete. Jag älskar det. Dessutom förstår jag vikten av att ha en väldigt god insikt i kundens behov och kontakt med produktionen i företagsutveckling.

Efter säsongen på jobb seglade flyktingfrågan upp i media. Det satte sig i bakhuvudet på mig. Eftersom jag är liberal har jag inte större problem att förhålla mig till invandring. Kommer man hit och drar sitt strå till stacken, eller har ett skyddsbehov ska vi göra vad vi kan. Om det visar sig att man inte drar sitt strå till stacken eller missköter sig kan man dra – skyddsbehov eller ej.

Jag ogillar skarpt allt prat om vi eller dem, jag ogillar skarpt när man tillskriver en individ egenskaper utifrån var han kommer eller vilken religion han har. Jag ogillar skarpt när man reciterar hatsajter och tror att man har en gångbar ståndpunkt. Trycker man bara det minsta på en sd anhängare som kommer ganska snabbt ut brun smörja eller så skvätter det okunskap åt alla håll.

Jag gillar när människor försöker förbättra sitt liv, är öppna till sinnet och omtänksamma. Jag gillar när människor ser sin medmänniska.

Under hösten drogs det till sin spets. Det var i Augusti som jag och dottern var på lekplatsen i skuggan av lyxhotellet. Jag visste att det kommit syrier som fått boende på en turistanläggning en bit bort. Där kom det en syrianska familjen, två dagar i Sverige. Jag ville säga något, byta några ord. Men vad kan man göra. Tunghäfta. Lätt ångest.

Utifrån det mötet med en slarvigt överlämnad muffins och lite mummel växte det fram en stark övertygelse om att jag måste göra allt jag kan för att skapa mötesplatser, med låga hinder där människor kan mötas över kulturgränserna.

Gensvaret har varit överväldigande. Två lekaktiviteter under hösten som lockade mängder med folk. Ett språkvänsprojekt som involverat 200 personer. En kväll på Ystad Teater. Konstruktiva möten. Mängder med nya vänner och bekanta. Insikter som gör detta året till ett av de bästa. Jag har fått spela ut alla de styrkor som är uppradade ovan.

Men när det gäller integration och välkomnandet av alla de människor som kommer att få uppehållstillstånd finns det mycket kvar att göra. Men förutsättningarna finns för att göra detta bra, riktigt bra. 2016 kommer att bli ett mycket händelserikt år.

Årskrönika

Bloggen har varit vilande ett tag. Men här kommer en liten årskrönika för det gångna året. Blev nämligen lite inspirerad när jag såg kungafamiljen på TV i går. Jag firar att jag har passerat mitt 40:e levnadsår utan några större åthävor. Inga större förändringar eller tvära kast. Det var egentligen min enda ambition. Att vara lite extra försiktig och eftertänksam. På bilden ser ni en hägring om man ska tro lokaltidningen – den symboliserar det faktum att allting inte är vad det ser ut att vara och att dina ögon kan lura dig.

SDIM3562

Jag har jobbat på och slitit vidare med både det vanliga jobbet med mina kunder och i lite spännande projekt. Men min vana trogen är det inget jag går in närmare på. Har lärt känna ännu fler härliga kollegor under året. Det har berikat mig. Har stött på nya utmaningar. Det har gett mig nya insikter. Har reflekterat kring framtiden. Det har gett mig nya mål.

Dottern växer på sig. Svårt att säga något om inte är klyschigt kring det. Jag noterar att hon verkar följa kurvan. Det senaste glädjeämnena är att frisimmet äntligen trillade på plats och att vi gillar att spela Disney Infinity tillsammans. Hon är en hejare på att svinga Tors hammare.

I samband med födelsedagen lyckades jag få till ett Triathlon pass olympisk distans. Kändes bra – ett kvitto på att det finns mer kvar att ge och att kroppen är frisk. I Löpningen har jag inte kommit ner i samma tider som 2013, men det skyller jag på att jag har lagt stort fokus på simningen som numera sitter ganska bra. Tror att jag gillar Triathlon. Man kan vara halvbra på tre saker och ändå lyckas ganska bra. Passar bra för en generalist som mig.

Den viktigast boken jag läst under året var Thinking Fast and Slow. Extra glad för att jag funnit tillbaka till The Economist. Småbarnsåren var ett intellektuellt vakum som nu börjar fyllas med nya kunskaper och tankar.

Men året har präglats av eftertänksamhet – att reflektera över var man är, vart man vill och vad som är viktigt. Precis som det 40:e levnadsåret ska vara. Ett avstamp inför resten av mitt liv.

Ett år av begränsningar

I år kan jag inte göra som jag vill. Tar jag ut svängarna för mycket kommer det att förklaras utifrån en verklig eller fiktionär 40-årskris.  Klassiker är att köpa sportbil, skilja sig, flytta, byta jobb, börja träna, resa iväg m.m. Sånt är tabu.

Nej – det gäller att vara sanslöst lagom detta året. Får se hur det går.

Long time

Länge sedan jag bloggade, det har kliat i fingrarna, men det har varit ett tekniskt fel som gjorde det svårt att logga in. Varit fullt sysselsatt på jobbet under hela 2013 arbetat stenhårt på ett projekt – utöver allt det vanliga. Även i dessa över transparenta och digitala dagar finns det ganska mycket som inte lämpar sig att bloggas om. Inte bara det som berör andra i familjen på ett privat sätt, utan också ganska många arbetsrelaterade tankar.

Blivit någon av en träningsnörd. Oerhört fokuserad på träning. Genomfört ett antal lopp av olika längd och karaktär. Nästa grej är Toughest i Malmö som jag räknar med att det kommer att bli ännu bättre än förra året. Tränar en ganska balanserat har inte lidit några krämpor det senaste året. Däremot tappade jag bort mitt löpsteg 2013, ska försöka hitta det igen 2014.

Politiken har jag lagt på hyllan. Tröttnade helt enkelt. Flyttade över den energin till mitt arbete och träning, vilket känns oerhört klokt. Har inte riktigt bestämt vad jag ska blogga om än, men det brukar ge sig.

Varit upptagen

Inte blivit mycket bloggat på sistone. Haft fullt upp med att balansera träning, jobb och familj. Politiken ligger i träda. Har tagit del i processen med att utforma mp:s nya partiprogram. Man hade möjlighet att kommentera och komma med förslag på nätet. Kanon!

Blev dock lite mörkrädd när jag förstod hur många rödingar det finns i mp. Visst jag är liberal – men förstår att när man går med i mp måste man köpa att det överordnade perspektivet är det gröna.

Det är gröna frågor och konstruktiva lösningar på dessa som ska vara det som särskiljer mp från de andra. Att då försöka lyfta in frågor som verkar komma direkt från V:s valmanifest som saknar grön koppling är minst sagt provocerande.

Träningen flyter på. Lyckats nå målet 5K sub20 och sprungit milen på strax över 42 minuter samt deltagit i tre lopp. Wallanderloppet, Kåsebergaloppet och Yddingeloppet. Just nu ligger fokus på att bygga styrka och öka rörligheten i kroppen.

Ha inte höga förväntningar på bloggen framöver. Kommer kanske dra igång den lite mer 2013. Men det beror lite på hur jag gör valet 2014. Just nu njuter jag av att fokusera på annat. Finns mycket annat man måste prova på i livet.

Träningsblogg upprättad

Finns det något så tråkigt som någon som pratar om sin träning. För de som inte tränar och delar intresset är det ungefär som om någon försöker prata om sport med undertecknad. Ridå – och personen förpassas till kategorin persona non grata.

Därför gjorde jag det enda raka. Jag starta en träningsblogg på det träningscommunity som jag för träningsdagbok på. Räknar med att det kommer att stärka mina relationer till omvärlden.

 

Målsättningar

Jag är målstyrd. Jag gillar att sätta mål, kämpa för dem och nå dem. Det har blivit tydligt efter nyår när jag har plockat upp konditionsträning. Delmål och större mål varvas, jag har lärt mig mycket om hur jag fungerar och ska arbeta med målsättningar. Det finns bara en sak jag inte klarar av. Att njuta när jag når ett mål. Glädjen av att springa milen på en riktigt bra tid, springa en halvmara försvinner efter försvinnande kort tid. Istället fylls jag av tomhet och desorientering.

Mållinjen är startlinjen.

Många bollar

Att hålla många bollar i luften. Detta uttryck som har använts till leda i allt från platsannonser – till när man möter någon på stan och ska visa att man visst också är efterfrågad.  Det räknas liksom som meriterande att hålla många bollar i luften. Det är sällan man möter någon som säger att han har en boll i luften och avser att kasta den väldigt högt.

Jag har funderat mycket på det under hösten och vintern. Jag har valt att mer eller mindre släppa vissa bollar för att kunna driva de jag har kvar så högt som möjligt. De bollar som inte har  förutsättningar för att flyga riktigt högt har jag släppt eller kommer att släppa under året.

Visst känner man sig viktigt när man har många bollar, men att kunna känna att man verkligen får till en riktig kanonkula är viktigare.

 

Brio mec

I källaren finns det ett gäng lådor med gamla leksaker. Vi tar fram det efterhand. Nu är det Playmobil och Brio Mec som åkte fram. När vi var små kallade vi det Meccano men när jag började forska på det visade det sig att Meccano är i plåt och Brio Mec var i trä och plast.

Det svåra är att komma över ritningar, byggdelar är ganska enkelt att hitta på Tradera och ebay. Sån tur är låg det några skrynkliga lappar i en påse. Jag (och dottern) lyckades bygga ihop några prylar enligt ritning plus en kran av egen konstruktion.

Jag och brorsan byggde järnet när vi var små och det var skönt att se att man hade kvar ”it” när det gällde byggandet.

Lägger ut lite bilder för den som inte har samma tur och hittar ritningar.

Pausfågel

Har en liten paus från bloggande eftersom jag har hög arbetsbelastning för tillfället. Dessutom har jag ett arbetsrelaterat projekt som kräver mitt fokus. Kommer sannolikt vara så ca två veckor till.

uppdaterat 11o7o2 – under sommaren kan du följa mig på Twitter (se widget till höger). Står inför utmaningar och måste fatta några beslut. Släpper bloggandet till dess att jag fått allt på plats. Under tiden så går det ju bra att läsa gamla inlägg för den som inte kan bärga sig tills att jag kör igång igen.


uppdaterat 110829 – rullar igång med ett projekt på jobb som är tar mig ett steg på vägen på att nå ett av mina 40-års mål. Kommer att lägga bloggen i malpåse en tid eftersom formatet inte lämpar sig för de tankar och erfarenheter jag kommer att göra – eftersom de är strikt arbetsrelaterade. Kommer att fortsätta uppdatera mitt twitter-flöde med artikeltips. Du kan också bli vän med mig på Facebook. Eventuella politiska reflektioner och uttalanden kommer att publiceras på min sida på folkpartiet.se
.