• Mina senaste Tweets. Läsvärda länkar!


    Follow @the_P_Eriksson
  • Archives

    • 2011 (96)
    • 2010 (473)
    • 2009 (173)

Skev syn på maktens män

Charlemagnes krönika handlade förra veckan om skillnader i synen på sex mellan Europa och USA. Eller snarare synen på hur maktens män kan leva ut sina lustar utan att det påverkar allmänhetens förtroende för dem.

Nowhere is the politician’s entitlement to sex more tolerated than, perhaps, in Italy. For Silvio Berlusconi, the country’s longest-serving prime minister in modern times, sexual appetite is a matter of pride, not of shame. He is on trial, charged with paying for sex with an underage prostitute. (He also faces a range of corruption charges.) But there are no handcuffs for Il Cavaliere. “I love life and I love women,” he declares cheerily.

Men det är inte bara märkligt ur moraliskt perspektiv. Det finns en fara i att medierna i många fall självcensurerar sig själv. Inte minst i Sverige där kungen länge behandlats med silkesvantar.

European tolerance of cavorting politicians carries the risk of creating a culture of silence and immunity that too easily blurs the lines between a consensual affair, harassment and outright assault. Henry Kissinger may have thought that power is the ultimate aphrodisiac. But power can also be a means of extorting sexual and other favours. If state and media conspire to keep quiet about the debauchery of politicians, might it not be easier to hide other misdeeds, such as corruption?

Nu senast är det fransmannen Dominique Strauss-Kahn en välkänd ”kvinnokarl” som har blivit arresterad och sitter häktad misstänkt för att förgripit sig på en hotellstäderska. En ytterligare kulturkrock är den att man i USA inte är så måna om den misstänktes integritet. Det faktum att han fullt offentlig handfängslades och fördes bort från ett flygplan väcker upprörda känslor i ett Frankrike ovant vid att se maktens män uthängda.

Charlemagne: Decoding DSK | The Economist.

Transparens

Martin Flodén uppmärksammar ett litet tecken till ökad öppenhet även inom finanspolitikern. Det hade varit en utmärkt utveckling.

Centralbanker runt om i världen har under senare år försökt överträffa varandra i öppenhet och tydlighet. Finanspolitiken har däremot fortsatt att vara omgärdad av hemlighetsmakeri. Det görs mycket analys inom finansministerierna, men denna analys publiceras sällan. Och om analysen publiceras genomgår den vanligen först en omfattande politisk tvättning. Men kanske håller detta på att förändras, med det svenska finansdepartementet som en föregångare.

I samband med vårpropositionen publicerades en omfattande analys av hur regeringens politik har påverkat såväl arbetsutbud som sysselsättning och arbetslöshet. Det är material från denna rapport som ligger till grund för de (optimistiska?) bedömningarna att jämviktsarbetslösheten kan sjunka till fem procent som en följd av regeringens reformer. Enligt rapporten förklaras nedgången nästan enbart av sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen — främst av att nominella belopp i försäkringen har hållits oförändrade och att jobbskatteavdragen har sänkt de relativa ersättningsnivåerna efter skatt.

Nu håller vi tummarna för att det även i fortsättningen arbetas mer i det öppna och mindre i det fördolda. Det är bra både för demokratin och de politiska besluten.

Mindre hemlighetsmakeri bäddar för bättre politik « Ekonomistas.

Arvsanlag

Noterade att det låg fyra inlägg som utkast, med ett gemensamt tema. Arv eller miljö. Jag tycker att det är spännande rent mänskligt.

Barn är lika sina föräldrar. Inte bara på utsidan. Det kanske inte ens är lönt att vara alltför drivande som förälder enligt Freakonomics.

Their findings surprise almost everyone.  Health, intelligence, happiness, success, character, values, appreciation – they all run in families.  But with a few exceptions, adoption and twin researchers find that nature overpowers nurture, especially in the long-run.  Kids aren’t like clay that parents mold for life; they’re more like flexible plastic that responds to pressure, but returns to its original shape when the pressure is released.

Med det inte sagt att vi inte ska försöka jämna ut livschanserna – för det ska vi. Alla har rätt att göra det bästa av sitt liv och sina livschanser.

Att jag skriver detta beror kanske också på gener. För det finns kopplingar mellan arvsanlag, ideologi och styrkan i denna koppling. Kan vara därför som man kan känna sig fram till rätt parti. Det sitter liksom i ryggraden – eller i vissa fall reptilhjärnan.

Gener och identifikation med politiska partier « Nonicoclolasos.

Freakonomics » The Economics and Genetics of Parenting: A Guest Post by Bryan Caplan.

När kan skolan göra skillnad? « Ekonomistas.

113-5

Försöker att minska tyngden i väskan genom att sortera ut gamla handlingar. Tittar samtidigt genom dem efter anteckningar och uppslag som dykt upp före, under eller efter mötena.

Samhällsbyggnadsnämnden 20/4

Vi fick en liten redogörelse för vad de sysslar med på Serviceavdelningen. Könsfördelning 113-5. Noterade dessutom att man var stolta över hur lite mat som kastades. Någon redogörelse för hur man säkerställer att brukare och elever får i sig tillräckligt mycket näring och energi fanns dock inte. Tankarna på att det borde tittas på ett alternativ till de restauranger som kommunen driver i egen regi väcktes än en gång. Kanske genom någon form av matkuponger som sedan skulle fungera inom de restauranger som uppfyller vissa krav.

Detaljplan för Kristianstad 2 m.fl. inom f.d. Regementsområdet. Här vill man titta på möjligheterna att förtäta i den del som ligger längst från stan. När vi tittade på kartorna såg jag dessutom möjligheten att göra något av de gamla skjutbanorna som ligger som ett pärlband in i skogen.


Visa större karta

En annan punkt var att vi skulle yttra oss om en motion som sossarna har lagt om att vi ska ta fram ett särskilt byaprogram som de kallar det. På frågan hur deras förslag skiljer sig från den nu rådande ordningen med byavandringar, och framförallt hur det skulle leda till att fler förverkligas blev svaret inte rent tydligt. Problemet som jag ser det är att kommunen åker ut och tar med sig en önskelista hem till kommunhuset där allting sedan stannar av. Jag skulle vilja att vi vände på det och att byalagen ägde frågorna, medan kommunen fick en stöttande roll.

Miljöförbundet 18/4

Ekonomirapporten bygger på att intäkterna är periodiserade i förhållanden till tid. Eftersom man har ett system med fasta taxor som faktureras i förskott så blir det inte rättvisande eftersom kopplingen mellan utförda tillsyner och intäkterna blir svaga.Någon som vi påpekade för de ekonomiansvariga. Med tanke på att miljöförbundet har haft och har en pressad ekonomi är det ju extremt viktigt med bra uppföljning.

Miljöförbundet 16/5

Jag hade inte möjlighet att gå på mötet. Men lite reflektioner efter att ha läst det utskickade materialet. Som för övrigt var ca 4 cm tjockt. Att kommunicera ekonomi kräver mer än siffror och diagram. Även om jag arbetar med siffror i professioner så tycker jag att det som skickas ut är svår tillgängligt. Det finns ingen text som guidar läsaren utan det är bara tabell efter tabell. Utskriftsformatet är dessutom minst sagt skiftande. Även om siffrorna säkert är korrekt så håller inte framställningen av dem den kvalité och standard som jag är van vid.

Intressanta ärenden finns det gott om. Frågan om besprutning i inre vattenskyddat område studsade tillbaka en gång till. Samtidigt hade både odlarna och naturskyddsföreningen kommit in med skrivelser. Dessutom fanns det information om Ystads Pellets fabrik. Men eftersom den har bestämt sig för att flytta så är ju det ärendet inte lika intressant längre.

Gruppmötet den 9/5

Nedraby Vattenverk ser ut att bli rejält mycket dyrare än budgeterar. Den ursprungliga budgeten var 100 miljoner. Troligen kommer vi ändå att kunna hålla en kostnadsnivå som ligger ganska bra mot rikssnittet, men visst är det surt. Folkpartiet var för en anslutning till Sydvatten. Centern var de som drev Nedraby linjen hårdast.

Taxorna i småbåtshamnen. I samband med att småbåtshamnen rustas upp kommer priserna att höjas. Frågan är bara om höjningen blir tillräcklig. Enligt de besked vi fått ska den vara det. Annars får vi helt enkelt justera taxorna en gång till. Priset som föreslogs gör att vi ligger på samma nivå som andra kommuner.

Kommunens ekonomi ser bättre ut hela tiden. Nu fanns det 11 miljoner till att använda. Förutom det som redan fanns med i budgeten.  Av dessa fick Socialnämnden en del för att täcka upp för ökade kostnader för socialbidrag och för att finansiera anhörigcentret. Karin pekade också på vikten av att öka bemanningen inom äldrevården som är för tunn.

Vi diskuterade också nyttan av att ge alla elever en dator. Finns det kompetens hos lärarna så att man tar tillvara detta. Ett argument för att ge alla barn en dator är att det ska utjämna livschanserna. Alla kanske inte har dator i hemmet. Men med samma resonemang skulle alla skolbarn fått en tillhörande internetuppkoppling. För en dator utan internet har man bara en begränsad nytta av. Nu testar man i lite mindre skala det är bra. För man ska komma ihåg att satsningen på datorer sker på bekostnad av något annat. Exempelvis högre löner till lärarna.

Nu har min väska lättat ca 2 kg.

 

De gröna bussarna.

När jag var tonåring åkte vi med ”Den gröne” in till stan. Kollektivtrafiken i Malmö bestod av mörkgröna bussar med galonsäten. Nu visar det sig att de satsningar som vissa kommuner gör och vill göra på spårvagnar eller andra lösningar inte helt säkert är grönare är de gröna bussarna.

Men det är klart det krävs inte lika mycket handlingskraft för att bevara det man har.

WSP: Bussar lika bra miljöalternativ som spårvagnar – Miljöaktuellt.

Print on demand

Den breda allmänheten tror nog fortfarande att 3D skrivare är fiction men faktum är att det redan finns. Priset för en enkel 3D skrivare ligger i nivå med vad en laserskrivare kostade på 80-talet.

At the moment the process is possible only with certain materials (plastics, resins and metals) and with a precision of around a tenth of a millimetre. As with computing in the late 1970s, it is currently the preserve of hobbyists and workers in a few academic and industrial niches. But like computing before it, 3D printing is spreading fast as the technology improves and costs fall. A basic 3D printer, also known as a fabricator or “fabber”, now costs less than a laser printer did in 1985.

Det finns redan kommersiella krafter som tagit till sig tekniken och i takt med att tekniken blir bättre och billigare kommer det att få en oerhörd betydelse för en mängd områden.

Other services allow individuals to upload their own designs and have them printed. Shapeways, a New York-based firm spun out of Philips, a Dutch electronics company, last year, offers personalised 3D production, or “mass customisation”, as Peter Weijmarshausen, its chief executive, describes it. Shapeways prints more than 10,000 unique products every month from materials that range from stainless steel to glass, plastics and sandstone. Customers include individuals and shopkeepers, many ordering jewellery, gifts and gadgets to sell in their stores.

Det är ganska enkelt att förstå vilka konsekvenser detta kommer få för logistikbranschen. Men det finna andra aspekter som också är viktiga.

Perhaps the most exciting aspect of additive manufacturing is that it lowers the cost of entry into the business of making things. Instead of finding the money to set up a factory or asking a mass-producer at home (or in another country) to make something for you, 3D printers will offer a cheaper, less risky route to the market. An entrepreneur could run off one or two samples with a 3D printer to see if his idea works. He could make a few more to see if they sell, and take in design changes that buyers ask for. If things go really well, he could scale up—with conventional mass production or an enormous 3D print run.

3D skrivare kan bidra till innovation och utveckling. Samtidigt så kommer det precis som med andra digitala produkter bli svårare att skydda sig mot piratkopior och olaglig användning av de digitala ”gjutformarna”.

Technology: Print me a Stradivarius | The Economist.

3D printing: The printed world | The Economist.

3d-skrivare skapar helt nya möjligheter – IDG.se.

Skilda valdagar

På grund av oklarheter och oegentligheter i samband med valet 2010 får vi nu ett mycket intressant demokratiskt experiment. Omvalet i Västra Götalandsregionen kan studeras utifrån tanken på att införa skilda valdagar. Fördelarna sägs vara större fokus på regionala och lokala frågor.

Rent praktiskt finns det uppenbara problem.Det finns en begränsad förmåga att bedriva valkampanj ute i landet. Oftast är det en fåtal eldsjälar som vart fjärde år gör stora uppoffringar och låter annat stå tillbaka under valkampanjen. Min bedömning är att det saknas både ekonomisk och organisatorisk förmåga att bedriva valkampanj mer än vart fjärde år.

Något som återspeglas i Europavalet. Med skilda valdagar skulle vi hamna i ett mer eller mindre konstant kampanjtillstånd. Något som skulle ske på bekostnad av övrigt politiskt arbete. Skilda valdagar må vara en god tanke – men vi bör låta det stanna vid just en tanke.

Alternativet är att politiker och väljare hittar ett helt nytt sätt att interagera, men jag är realist.

Olofsson: Bra med skilda valdagar | Inrikes | SvD.

Jag – en biståndsarbetare?

Företagsekonomisk rådgivning fungerar! Det konstateras i en undersökning som gjorts i Indien.

Effekten av ”interventionen” är slående. Företagen som fick hjälp att effektivisera sin organisation ökade sin produktivitet med i snitt 11 procent och den totala direkta vinst ökningen uppgick till $238 000.

Det innebär att det kunde varit en bra idé att lämna bistånd i form av rådgivning.

Denna studie ger onekligen en mycket positiv bild av möjligheterna att förbättra produktiviteten i företag speciellt i utvecklingsländer genom att helt enkelt hjälpa till med ”informationsöverföring”. Även om det skulle kräva eftertanke vid implementeringen så kanske en framtida biståndsarbetare är managmentkonsult?

Företagsrådgivare utan gränser det kanske är dags.

Gör managmentkonsulter någon nytta? « Ekonomistas.

Tårgas

Grekland fortsätter kämpa på med stora åtstramningar och budgetnedskärningar. I dagarna lades ytterligare sten på bördan då räntan på deras stadsskuld steg ytterligare.

Grekerna har fått se sina löner sänkas, pensioner minskas och pensionsåldrarna höjas märkbart. Skatter har höjts, men fortfarande är skatteflykten omfattande.

Parlamentet kommer rösta om en ny omgång nedskärningar senare i maj. Det regerande socialistpartiet har också lovat ett omfattande privatiseringsprogram för de kommande fem åren. Men precis som många andra utlovade reformer har det hittills inte blivit verklighet.

Troligen är det fackföreningarnas sista strid. För det enda sättet att gräva sig ur hålet är att effektivisera ekonomin. Det är något som får ögonen att tåras på fackföreningsfolket som inte lägger ihop 1+1 utan helst vill att 1 ska bli två ändå.

Tårgas under grekiska protester – Ekot | Sveriges Radio.

Barnfattigdom

Har kort om tid men bara ge min syn på det här med barnfattigdom som seglat upp den senaste tiden. För det första invänder jag mot att man inte använder ett absolut mått för att mäta hur många barn som lever i fattiga familjer.  Något jag bloggat om tidigare. Jag vänder mig också mot att man försöker lyfta ut barnen från det sammanhang de lever i. Barn lever oftast med sina föräldrar. Är föräldrarna fattiga blir familjen fattig och barnen lever i fattigdom.

Det finns två sätt att lösa problemet med fattiga barn. Lyft familjerna ur fattigdom, eller flytta barnen till familjer som inte är fattiga. Jag tror alternativ ett är det som de flesta anser ska vara huvudprincipen för att bekämpa barnfattigdom.

Då blir den naturliga frågan hur vi bäst lyfter en familj ur fattigdom på ett långsiktigt och humant sätt. Bidrag eller satsningar så att det skapas arbetstillfällen? Vi har facit på vad satsningar på bidragslösningen renderar i. Nu är det dags att ge arbetslinjen en chans.

För även om man ekonomisk kan lyfta någon med bidrag så bidrar inte bidraget till att ge den självkänsla som krävs för att man som människa ska känna sig stolt och må bra. Föräldrar som under lång tid lever i ett bidragsberoende är enligt mig  skadligare för barn och unga än föräldrar som under kortare tid lever på mindre generöst bidrag, även om det så klart finns en absolut gräns neråt där det helt enkelt inte går att överleva. Det finns givetvis situationer då föräldrarna saknas förmåga att försörja sin familj på egen hand även på långsikt exempelvis på grund av sjukdom. Men man ska inte använda undantagen när man fastställer principer.

Att med grovt förenklade eller felaktiga resonemang och argument  hävda att man vill utrota barnfattigdom utan att sätta barnet i relevant kontext är inte ärligt. Det finns väl ingen som vill att något barn ska leva i fattigdom.

Minamoderatakarameller: Sossebloggare med viljan att missförstå… det handlar om barnfattigdom.

Jämtin: Regeringen gör för lite – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje.

”15 miljarder att avskaffa barnfattigdom” – rapport | svt.se.

 

uppdatering 110607 – frågan om relativ och absolut fattigdom kommer upp igen. Denna gång gäller det barnfattigdom. Hörde ett bra klipp på P3s program tankesmedjan. Lyssna ca 6 minuter in på programmet.

Lyssna: Tankesmedjan

Vart tionde barn lever i fattigdom – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje.

Rädda Barnen: Ekonomiska familjepolitiken missar målet | Debatt | Aftonbladet.

Barnfattigdomen i Sverige ökar | Inrikes | SvD.