Nya tag

Det är länge länge sedan jag gjorde något på bloggen. Men de senaste månaderna har suget kommit över mig vid några tillfällen. Sedan sist har det hänt en del, inte minst på det professionella planet där jag varit del i ett säljprojekt och lagt åtskilligt med energi och tankekraft på att fundera kring försäljning av kvalificerade konsulttjänster.

Oerhört motiverande att ställas inför nya utmaningar och roller. Nu hoppas jag bara på att projektet permanentas så att man kunde få testa vingarna på riktigt.

Dessutom har jag börjat träna. Tre kilo lättare och betydligt starkare. Receptet är enkelt – självdisciplin och fokus. Målet är att må bättre och att investera i sig själv. Eller pensionsspara i sig själv som Seth Ronland uttrycker det. En inspirerande kille som är personlig tränare här i Ystad. Han har en ganska skön syn på vad som är väsentligt.

Hans ambitioner att värna om hälsan och våga förändras har gjort att han slutat tävla. Han kallar vanliga tävlingar för påhittade och stressframkallande och har i stället hittat på ett tävlingssätt för att sänka stressfaktorn.

– Varje dag är en tävling fast inte när det gäller prestation, utan när det gäller att få ett kvalitativt liv. Och jag vill hela tiden utvecklas och bli bättre.

Politiskt har det hänt mycket och lite. Juholt kom och gick. Greklands farsen fortsätter på precis samma sätt. Utfästelser och brutna löften. Det mest påtagliga för mig är dock att Alliansens brist på visioner och idéer blir allt mer uppenbar. Vill jag verkligen vara del i en pragmatisk samhällsbärande moderatledd konstellation där småpartierna hela tiden försöker hålla sig över fyra procentspärren? En inte rent oväsentlig fråga jag ställer mig själv.

Bloggen framöver kommer att handla om vardagsreflektioner, politik, demokrati samt lite nya inslag kring försäljning, marknadsföring och management. Ambitionen är att skriva någon gång i veckan.

 

Alliansen är ordet Per T söker

Läste Per T Ohlsson i Sydsvenskan. Han skriver om det problematiska med att använda begreppet De borgerliga eller att beteckna politiker som borgerliga.

Och utöver en gemensam antisocialistisk grundhållning har de partier som avses så olika idémässiga rötter att ett samlingsnamn blir missvisande: en värdekonservativ kristdemokrat representerar en annan sorts borgerlighet än en kulturradikal folkpartist; en urban moderat och en centerpartist på landsbygden gör olika prioriteringar.

Det går nästan att se det som att begreppet borgerligheten är ett sänke för Alliansen.

Termen borgerlig är ett elände. Det är något med själva ordet som spökar; det är liksom belastat av en förlorarstämpel från det förflutna som inte ens alliansen har lyckats radera.

Jag är en ivrig förespråkare av ett långtgående valtekniskt samarbete valet 2014. Som förhoppningsvis kan utmynna i ett gemensamt parti som heter Alliansen inför valet 2018. Då kommer begreppet borgerlig vara fullständigt onödigt eftersom man är en del av Alliansen. 

Ett ord betyder mycket – Per T Ohlsson – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Härliga tider, spännande tider

Efter valet har det hänt mycket. Det ska bildas majoriteter och tas fram gemensamma program. Alexander Bard har startat ett nytt liberalt parti och lagt ner debattforumet Liberati. Det nya partiet heter Liberaldemokraterna.

Det känns som om alla småpartier är medvetna om att det är 2014 som gäller. Hur ska vi säkerställa vårt existensberättigande om fyra år? Det värsta är att alla kanske inte har ett.

Kd hade varit ute med råge utan stödröster, Centerns traditionella väljarbas blir allt mindre och mer uppluckrad. Folkpartiet har svårt att få bredd i sitt budskap och nå fram till en liberalt sinnad väljarkår.

För mig känns det som att vi så fort lugnet lagt sig ska börja att planera för att gå till val med ett valtekniskt samarbete 2014. Alliansen.

I Ystad ser jag bara fördelar med det. Till exempel måste vi före valet berätta för medborgarna vad som ska hända vid en borglig seger. Som det är nu är det något som förhandlas fram i efterhand. Inte riktigt min melodi.

En sak är säker. Det kommer att bli fyra spännande och utmanande år. Det måste det bli.

Vind i seglen

Det ser bra ut så här långt. Alliansen har egen majoritet enligt de senaste mätningarna. Inte för att jag litar på mätningar. Socialdemokraterna gjorde det med ödesdigra konsekvenser. En utebliven överhalning av en politik som är ur tiden. Nu ska vi inte göra samma sak, utan kämpa på ända tills vallokalerna stänger.

Det har visat sig att alla de som har förespått att Alliansen kommer att gå framåt och socialdemokraterna bakåt ju mer väljarna granskar de båda blockens politik verkar få rätt. Men sd är en joker. Jag misstänker att de underskattas grovt i undersökningarna.

Nu växlar vi upp mycket är redan gjort men mycket återstår att göra.

Mera kärnkraft

Nu har äntligen Alliansen lyckats enas och få fram ett riksdagsbeslut för en fortsatt utveckling av kärnkraften. För överskådlig tid är det det enda trovärdiga alternativet till fossilt bränsle. Eftersom jag tror att klimathotet är på riktigt kan jag inte unna mig lyxen att vara emot kärnkraft. Det är en lyx som de rödgröna och då framförallt miljöpartiet unnar sig,

Ur demokratisk synvinkel anser jag inte att det här är det minsta problematiskt. För det första är folkomröstningar rådgivande. För det andra har det gått 30 år. Många av de som röstade har avlidit, många av de som ska leva med konsekvenserna av folkomröstningen har inte fått rösta (däribland jag själv). För det tredje fanns inte klimathotet med på kartan i samband med folkomröstningen. För det fjärde var det en majoritet som valde att villkora en avveckling mot att vi skulle klara av välfärden och jobben.

I den bästa av världar skulle vi så klart inte vara beroende av kärnkraft. I den bästa av världar skulle vindkraft, vågkraft, vattenkraft och solkraft generera all de energi vi skulle behövt. Men tyvärr lever vi i verkligheten.

Tack Alliansen. Starkt jobbat. Det är ett styrkebesked att kunna enas kring denna laddade fråga och få fram ett beslut i kammaren.

Ystads Allehanda, DN, DN

Rörig budgetdebatt

Jag tänkte egentligen inte skriva något alls om de olika budgetalternativen och det tänker jag inte göra heller. Däremot är det intressant att man utifrån två så pass lika förslag kan skapa så stora rubriker.  I korthet har Socialisterna köpt det mesta som Alliansen har gjort. De förstår att det är bra för Sverige och att skatterna var för höga. Däremot så väljer de att gå på symbolfrågorna. De med riktigt hög lön, förmögenhet och dyra hus ska krämas lite extra. Det gillar vänsterväljare.

Det som stör mig är avsaknaden av tydliga och bra analyser på skillnaden. Hela journalistkåren framstår som lat. De bara återger de pressmeddelanden och budskap som de båda sidorna levererar. Istället kunde man ju förväntat sig att de låg lågt till de hade gjort en egen analys. Nu är frågan död efter några dagar då de intressanta analyserna kommer, eftersom man matat löpsedlarna till folk har tappat varje uns av intresse.

Synd – i de båda förslagen kan man säkert hitta små detaljer  som ger en bild av vad respektive sida vill åstadkomma på långsikt, och vilka värderingar de bygger sin politik på.

Redan efter 24 timmar är frågan passé för mig. Jag känner mig bortkollrad av all desinformation och alla överdrifter.

Opinonen och verkligheten

Nu har Alliansen tappat i en opinionsundersökning. Då drar alla på de stora växlarna och säger att det behövs en rekord-valspurt. Visst blir man lite orolig, men inte speciellt. Det finns mycket som talar till Alliansens fördel. Inte minst det att de har en bättre politik än röran. Som i bästa fall har en politik, men oftast minst två.

Dessutom har det visat sig att opinionsundersökningarna är opålitliga, inte minst i senaste EU-valet och EU-valet före det.

Några saker som stärker mig i övertygelsen om att Alliansen kan ta hem det här:

– Alliansen har gjort det man sa

– Alliansen har fört Sverige genom en av de värsta finanskriser/konjunkturnedgångar vi sett

– Alliansen driver arbetslinje

– Vanligt folk vill inte ha Vänsterpartiet i regeringen

– Miljöpartiet har inordnat sig i vänster-högerskalan och valt vänster

– Mona Sahlin är inte trovärdig som statsminister kandidat

Det som oroar mig lite är att Alliansen inte är tillräckligt duktiga på att berätta att det finns mer att göra. Förra valrörelsen var de alternativet. Nu måste de leverera en tydlig framtidsvision och berätta vad som kommer hända nästa mandat period. De måste vara tydliga med att de inte är färdiga, även om de har gjort de de sa att de skulle.

Rödgröna drar ifrån i opinionen | Inrikes | SvD.

Sossarna tar inte fajten

När Mats Persson ett av folkpartiets regionråd i Skåne för någon vecka sedan utmanade socialdemokraterna på ett jobbdebatt fick han till svar att de bara debatterar med moderaterna.

Socialdemokraternas huvudmotståndare i årets val, precis som många val tidigare, är moderaterna och det är mot dem vi vill och kommer fokusera på i debatter och andra arrangemang som dyker upp – så mitt korta svar till dig är att jag avstår.

Det är samma taktik som man brukar använda, och tidigare har det ju ofta funkat ganska bra att skrämmas med högerspöket. Förra valet misslyckades de och det gör de förhoppningsvis igen.

Att socialdemokraterna väljer att agera så här kan vara en av orsakerna till att så många hoppar mellan socialdemokraterna och moderaterna. Det naturliga hade varit en större rörlighet mellan exempelvis folkpartiet och socialdemokraterna.

Jag funderar på om inte Alliansen borde göra samma sak. Vi tar inte debatten med Socialdemokraterna. Vi tar den med vänsterpartiet och miljöpartiet. Det har ju visat sig att de utövar ett bestämmande inflytande över de rödgrönas politik.

 

Starkt bokslut

Fokus gör en gedigen genomgång av vad Alliansen lovade att göra och vad man har gjort. Det är oerhört starkt jobbat av ett gäng där de allra flesta saknade erfarenhet av regera Sverige. Nu tycker jag att det bör gå vidare. Vårbudget är en sak – men man borde också vissa vad vi kan förvänta oss under de kommande fyra åren.

Med ett så här starkt bokslut så har man skapat en god plattform för fortsatt reformarbete. Men förra gången var det lättare att utforma, paketera och sälja sitt budskap.

Nu försvåras det av att det inte finns ett tydligt alternativ som väljarna kan jämföra med de planer som Alliansen kommer att presentera.  Att rösta på de rödgröna i socialistlägret är att lägga en röst mot Alliansen inte för ett tydligt alternativ. Jag tror att det är så oppositionen har lagt sin strategi. Att få rösterna från de som röstar mot alliansen.

Då blir den avgörande saken för Alliansen inte att få fler sympatisörer utan färre som ogillar Alliansen. Spännande saker.

Fokus » Fyra år med borgerlig regering.

Arbetslinjen i arbete

I går blev jag lite besviken på Alliansen. Nu ska de köpa pensionärernas röster på arbetslinjens bekostnad var min tanke. Det finns en broms i pensionssystemet av en mycket god anledning. Det ska räcka till kommande generationer däribland till undertecknad. Om vi tar bort effekten av att bromsen träder i kraft och belånar landet istället kunde vi lika gärna låtit bli att införa bromsen. PRO har gjort en utredning där man kommer fram till följande siffror

De närmaste tre åren kommer skillnaderna att bli ännu större, eftersom pensionären inte kommer att få sin inkomst uppräknad. Den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till. Det innebär att pensionen kommer att minska de närmaste tre åren, enligt prognosen.

År 2012 kommer pensionären att ha hela 22 procent mindre att röra sig med än löntagaren om prognosen slår in.

Om vi istället utgår från vad en vanlig löntagare får i pension, så är det idag lite drygt 60 procent.

År 2006 kunde löntagaren räkna med att få nästan 65 procent i nettoinkomst i förhållande till nettolönen som arbetstagare.

År 2012 kommer nettoinkomsten att ha sjunkit till 52 procent av löntagarens nettoinkomst.

Förändringen beror på en kombination av bromsen i pensionssystemet och den stora skatteskillnaden mellan yrkesverksamma och pensionärer.

Pensionären kommer kontinuerligt att få en allt lägre andel av löntagarens inkomst.

Jag tycket inte att jobbskatteavdraget är inte det bästa på långsikt. Då ser jag hellre ett förhöjt grundavdrag för alla. Men man ska inte glömma att Alliansregeringen tillträdde i ett läge där Socialdemokraterna trots en lång högkonjunktur inte lyckats få människor i arbete. Alliansen gick till val på att de skulle få människor i arbete. Då ska jobbskatteavdraget ses som en del av detta. En annan är att man försöker få människor att gå från passivitet till aktivitet. Därav satsningarna på nystartsjobb och den massiva satsningen på praktikplatser och en ökad koordination mellan arbetsförmedling och försäkringskassa.

Idag blev jag glad igen. I Sydsvenskan stod  det att de flesta av de som tidigare stämplades som arbetsodugliga och värdelösa klara av att arbeta. Detta sker inte   på ett människofientligt och ovärdigt sätt, vilket det ofta framställs som. Utan utifrån en positiv människosyn där man tror på individen och dennes förmåga.

Många har gjort framsteg. Vi ser att de har börjat bryta sitt mönster från sjukskrivningstiden och att vi har mer att erbjuda dem, säger Agneta Mattsson.

Totalt sett har hon en positiv bild av de utförsäkrades första tid hos Arbetsförmedlingen.

Vi har mött individer med väldigt olika problem och svårigheter och vi kan nog utveckla vårt arbete. Men vi har fått många positiva signaler från folk om att komma till en ny myndighet, möta nya människor och få nya möjligheter. Det känns skoj att se att individer har tagit sig framåt, säger Agneta Mattsson.

Givetvis kommer vissa i kläm, men att försöka få människor att vara aktiva och ge dem en position i samhället där de känner sig behövda är inte lika omänskligt som att slentrianmässigt förpassa människor till ett liv i passivitet och utanförskap.

Detta är för mig det första tydliga tecknet på att arbetslinjen fungerar. Det är ett stort skepp som ska vändas och det finns en stor tröghet i systemet att brottas med –  men genom hårt arbete lyckas Alliansen skapa resultat. I skenet av det är det inte orättvist att pensionärerna får en del av samhällsvinsten.

Den största vinsten är ändå den som inte kan räknas i pengar utan i människovärde, självkänsla, stolthet och självständighet.