Noll tolerans

En artikel jag läste ger nolltolerans en ny innebörd. Från början är det ju avsett som en markering på att inga brott skulle prioriteras bort, utan att alla brott var oacceptabla.

Nu visar sig det i nolltolerans även innehåller en stor dos diskriminering.

From 2004 through 2009, city police officers stopped people on the street and checked them out nearly three million times. Many were patted down, frisked, made to sprawl face down on the ground, or spread-eagle themselves against a wall or over the hood of a car. Nearly 90 percent of the people stopped were completely innocent of any wrongdoing.

An overwhelming majority of the people stopped were black or Hispanic. Blacks were nine times more likely than whites to be stopped by the police, but no more likely than whites to be arrested as a result of the stops.

Nolltolerans har varit en lyckosam strategi och verkligen fått ner brottsligheten i New York. Men frågan är intressant. Kan man försvara Nolltolerans om det sker till priset av diskriminering och noll tolerans.

The Shame of New York City – NYTimes.com

Home of the not so free

USA är ett av de länder som har störst andel av sin befolkning i fängelse. Rensar man för länder som har politiska fångar så ligger de i en klass för sig. Hur absurt det är framgår av exemplet nedan.

In 2000 four Americans were charged with importing lobster tails in plastic bags rather than cardboard boxes, in violation of a Honduran regulation that Honduras no longer enforces. They had fallen foul of the Lacey Act, which bars Americans from breaking foreign rules when hunting or fishing. The original intent was to prevent Americans from, say, poaching elephants in Kenya. But it has been interpreted to mean that they must abide by every footling wildlife regulation on Earth. The lobstermen had no idea they were breaking the law. Yet three of them got eight years apiece. Two are still in jail.

En procent av de vuxna amerikanerna sitter inlåsta. Vill du läsa den relativt korta ledaren i ämnet gör du det här. Vill du läsa den mer utförliga briefingen så ska du klicka på länken längst ner. Jag kommer kort att sammanfatta de viktigaste aspekterna på varför det blivit så här och vad som kan göras åt det.

Justice is harsher in America than in any other rich country. Between 2.3m and 2.4m Americans are behind bars, roughly one in every 100 adults. If those on parole or probation are included, one adult in 31 is under “correctional” supervision. As a proportion of its total population, America incarcerates five times more people than Britain, nine times more than Germany and 12 times more than Japan.

De senaste 40 åren har amerikanska politiker övertrumfat varandra vad det gäller att ta hårdare tag mot brottslighet och kriminalitet. Det har lett till att fyra gånger fler sitter inlåsta medan brottsligheten i stort sett inte har påverkats.

Att det blivit så här beror på tre bakomliggande orsaker.Man låser in för många på för långa straff, många lagar är luddigt skrivna och det man har kriminaliserat sådant som borde reglerats på annat sätt.

Det finns till exempel ofta regler om minimistraff. Det innebär att det inte finns något utrymme för en domare att ta hänsyn till förmildrande omständigheter.

“I don’t think this is fair,” said the judge. “I don’t think this is what our laws are meant to do. It’s going to cost upwards of $50,000 a year to have you in state prison. Had I the authority, I would send you to jail for no more than one year…and a [treatment] programme after that.” But mandatory sentencing laws gave him no choice.

En läkare som behandlade cancersjuka dömdes till 25 års fängelse eftersom några patienter hade sålt medicin vidare. Det finns stater som har en three strike regel. Vid det tredje brottet åker du in på livstid, ibland räcker det att det sista brottet är en cykelstöld.

Ett skillnad mot Sverige är amerikanska domare utses genom allmänna val. Det innebär att en domare kan vinna ett val på att prata om hårdare tag. Han lär däremot inte vinna det på att prata om mjukare tag och kortare straff.

Det finns över 4000 federala lagar och det finns inte någon som har översikt över alla lagarna. Det är helt enkelt omöjligt att med säkerhet inte bryta en lag. Det är synnerligen oamerikanskt,

“The founders viewed the criminal sanction as a last resort, reserved for serious offences, clearly defined, so ordinary citizens would know whether they were violating the law. Yet over the last 40 years, an unholy alliance of big-business-hating liberals and tough-on-crime conservatives has made criminalisation the first line of attack—a way to demonstrate seriousness about the social problem of the month, whether it’s corporate scandals or e-mail spam,” writes Gene Healy, a libertarian scholar.

Det är dessutom en tidsinställdbomb om man ser till kostnaden. Unga män blir gamla i fängelserna och det kostar.

Yet America’s prisons are crammed with old folk. Nearly 200,000 prisoners are over 50. Most would pose little threat if released. And since people age faster in prison than outside, their medical costs are vast. Human Rights Watch, a lobby-group, talks of “nursing homes with razor wire”.

Det kanske är just kostnaderna som kommer att vara det avgörande för att vända utvecklingen. Man har helt enkelt inte råd att hålla så många inspärrade. Det finns tydligen tecken på att många stater nu dömer färre till fängelse.Det är även det ganska oroande. Påföljden ska bestämmas utifrån gärningen – inte konjunkturläget,

Trots att jag har läst hela reportaget och funderat på det så kan jag fortfarande inte förstå hur det kan ha blivit som det blivit,

It seems odd that a country that rejoices in limiting the power of the state should give so many draconian powers to its government, yet for the past 40 years American lawmakers have generally regarded selling to voters the idea of locking up fewer people as political suicide.

De som brukar stå på barrikaderna och försvara sin frihet att exempelvis bära vapen eller behålla sina pengar själv har varit med och hejat på. Ingen har sett hur det har växt fram en rättsstat som ingen egentligen skulle vilja ha om de fick välja. Denna gradvisa förskjutning under lång tid har bara flytet på. Varje litet steg har verkat rimligt i situationen men sammantaget är effekten orimlig.

Nu gäller det att visa på hela bilden och kalkyler som visar kostnaderna, Det går dessutom ganska enkelt att visa att pengarna skulle minskat brottsligheten mer om de användes på brottsprevention och utbildning.

Rough justice in America: Too many laws, too many prisoners | The Economist.

Skjut den djävlen

I USA har man än en gång verkställt det som de kallar Capital Punishment. Det ultimata straffet.

Det som gör det om än värre denna gången är att de använde sig av en exekutionspluton. Det gör att man uppfattar det som just så barbariskt som det är. De mer kliniska metoderna med gas och gift framstår ju nästan som en behandling. Detta var en avrättning inget snack om saken.

Vad krävs det för att man ska ställa sig framför en annan människa, lyfta ett gevär och trycka på avtryckaren? I en situation där det inte finns något hot mot den egna personen känns det ytterst avlägset.

USA må uppfattas som ett land där man man dricka ut frihetens urkälla , men att de utdelar och verkställer dödsdomar smolkar bägaren rejält.

Jag är inte för att man daltar med kriminella. Det finns de som bör spärras in och aldrig släppas ut igen för att skydda samhället och dess medborgare. Men det är aldrig okej att skjuta en annan människa som straff. För det är just det som dödsstraff handlar om straff och hämnd. Kula för kula. Barbariskt.

Double Murderer Executed by Firing Squad in Utah – NYTimes.com.