Bo i Parken

Socialdemokraterna har förslagit att Ystad Bostäder ska bygga i Surbrunnsparken. Detaljplan finns och det skulle gå ganska fort att komma igång. Jag ställer mig bara frågande till en sak.

I artikeln i YA kan vi läsa att man i så fall ska arrendera marken. Nu framgår det inte vems förslag det är att arrendera. Eftersom Socialdemokraterna inte brukar skämmas i sina försök att pumpa in skattepengar i sina olönsamma och förfallande folkparker så har jag mina misstankar.

Bygg gärna i Surbrunnsparken. Det är en mycket god idé .Vi behöver dessutom fler förskolor i den delen av staden.

Men den socialdemokratiska ekonomiska föreningen är i mina ögon inte bara som vilken motpart som helst. Utan en motpart som för bara två mandat perioder hade suttit på båda sidor om förhandlingsbordet.

Nu hoppas vi givetvis att det  inte blir så igen och att sossarna hålls borta från grytan för långt tid framöver. Men ett upplägg där man riskerar att det blir så är inte ett bra alternativ.

Det två alternativ som man kan gå vidare med. Ystad Bostäder eller högstbjudande köper marken och bygger, eller så bygger föreningen själv.

Lägenheter byggs i parken – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Ungdomsbostäder en orimlighet

Jag blev tipsad om att läsa rapporten Ungas attityd till hyresrätten som Fastighetsägarna Syd har låtit ta fram. De har undersökt hur mer än 1000 unga ser på hyresrätten. För det finns ett dilemma som är svårt att lösa. Unga vill ha en hyreslägenhet, helst en tvåa. Men de tycker helt enkelt inte att det är värt hyran att bo i nyproducerade lägenheter.

Det är alltså svårt att med dagens byggnadsnormer lösa problemet genom att bygga lägenheter tänkta för ungdomar eller yngre vuxna. Att bygga mindre lägenheter är inget som lockar ungdomar. Ettor stor inte särskilt högt i kurs och inte ens studenter vill bo i studentbostäder.

En relativt liten andel av de unga vuxna efterfrågar 1 rum och kök. Den mest intressanta storleken är 2 rum och kök. Antagligen uttrycker detta bara att flertalet vill ha sin säng i ett rum och kunna umgås och tillbringa sin fritid i ett annat. Hur stor denna tvåa ska vara i kvadratmeter talar dock inte undersökningen om. Kanske finns det i framtiden nya sätt att se på yta och rumsfördelning?

Intressant att notera är att endast 15 procent av studenterna efterfrågar studentlägenhet. Uttrycker detta ett avståndstagande från kategoriboende?

Går det att ladda hyresrätten med ett mervärde som är specifikt för ungdomar. Egentligen inte de vill ha samma saker som andra balkong, terass, kök, badrum m.m. De är i och för sig beredda att försöka reducera hyran genom att delta i förvaltningen av fastigheten. Men frågan är ju hur och om det hade fungerat i praktiken.

Egentligen kan man säga att de enda de kan tänka sig avstå som i någon större grad påverkar hyran är tillgänglighet i form av hiss. Med dagens normer är tillgänglighet överordnad och det går inte att göra avsteg från detta. Annars hade det varit möjligt att på ett bättre sätt ta tillvara på vindar och loft som kunde konverterats till lägenheter.

Något som också framgår av rapporten är att hyresrätten i allt större utsträckning utgör ett första steg i en flyttrappa. Det är inte många som ser sig själv i denna boende form hur länge som helst. Målet att äga sin egen bostad framgår på ett tydligt sätt av rapporten.

Men hyresrätten är ett viktigt steg i flyttkedjan. Både som första och sista lägenhet finns det ett behov av hyresrätter. Men Fastighetsägarna är emot subventioner, eftersom de helt enkelt bara trissar upp priserna.

När det gäller hyreslägenheter är höga produktionskostnader en del av problemet. I snitt kostade det 25 476 kronor per kvadratmeter (år 2008)16 att bygga en ny hyresfastighet. Många gånger förs subventioner fram som lösningen. Fastighetsägarna stödjer inte förslag om bostadssubventioner för att öka nyproduktionen av hyresrätter.

Historien visar att subventioner för byggande av hyresbostäder driver upp kostnaderna i alla led vilket i slutändan drabbar hyresgästens plånbok.

Det som behövs är gynnsammare villkor ur skattehänseende och liberala regler. Ungdomsbostäder skapar vi slutligen genom att bygga lägenheter som betalningsstarka äldre köper och på så sätt får vi igång en flyttkedja. Så det kan låta fel att man bygger dyra bostadsrätter, seniorboenden och exklusiva hyresrätter. Men det frigör lediga lägenheter i det befintliga fastighetsbeståndet.

En bra rapport som gav mig insikten om att det inte är en bra idé att satsa på små ettor med gemensamt kök eller begränsade möjligheter att laga mat. Det som behövs är att få igång flyttkedjan och göra smarta förtätningar i staden samt utnyttja befintliga fastigheter på ett smartare sätt.

En poäng om Arenan

Nicklas Ljungström i miljöpartiet pekar på en viktig sak när det gäller den nya arenan i Ystad nämligen driftskostnader. Eller egentligen är det ju en ombyggnad av ÖP-hallen om än ganska omfattande.

Hela fokuset ligger på investeringskostnaden. Här kan man bara konstatera att styrgruppen har misslyckats rejält. De visste hur mycket pengar det fanns.

Kan man få ner driftskostnaden finns det möjlighet att bära högre kapitalkostnader. Det är det här som händer när kommuner ska göra saker. Man ser inte till helhetsbilden. En privat aktör som skulle hyrt ut på kommersiella grunder skulle så klart fokuserat på möjligheten att få lönsamhet och därför sett till helheten på ett bättre sätt.

Styrgruppen har misslyckats, kommer styrgruppen att utvärderas och få lite nya medlemmar? Att man sedan dessutom inte säger sig vilja byta samarbetspartner lär ju inte göra det lättare att pruta på priset.

Det finns en viss mängd pengar. Det finns mycket annat som måste investeras i som är mer nödvändigt. Vatten och avlopp och land-el i hamnen för att nämna några exempel.

Nicklas blogg » Blog Archive » Arenan dyr eller billig vem vet?.

Exploatering, sossarna och Göteborgsmodellen

Igår var det återigen dags för samhällsbyggnadsnämnd. Egentligen hade jag inte tänkt gå men eftersom det hade blivit fördel för sosseriet annars gick jag dit.

Igår satt jag och läste genom ärendelistan och det var en sak jag reagerade på. Man får en lunta papper ca 2-3 cm med dubbelsidig text. Men om man ska läsa ett ärende så är det rena grekiskan. Jag efterlyser en ingress på 5-15 rader, kursiverat och inte del av beslutet, som i korthet beskriver bakgrund och motiv till ärendet. Hur det handlagts och vad man kommit fram till.

Nu kanske det är jag som är otränad och okunnig. Men att tragla sig genom sida efter sida av tjänstemännens byråkratiska fackspråk är inte speciellt upplyftande läsning.  En ingress hade haft till funktion att man kunde sållat genom vilka ärende man ansåg vara intressanta att sätta sig in i i detaljerna för dessa. Det är inte rimligt med en inläsningstid på 3.4 timmar inför ett möte. Jag vet inte varför det är så, men jag tror att det kan bero på att tjänstemännen helt enkelt inte tänker på att läsaren ska kunna tillgodogöra sig materialet på kort tid.

Dessutom – om jag som politiker kunde valt ut några ärenden i förväg kunde jag förberett mig bättre, exempelvis genom att kontakta någon och be om deras syn på saken, eller göra andra efterforskningar.

Men det var inte det som jag tänkte blogga om.  Av ärendena var det ett som blev lite extra intressant. Det gäller området bakom Ystad Allehanda och bort till Gamla Hantverkshemmet. Här har man gjort inledande arkeologiska undersökningar och ville ha pengar för att gå vidare. Närmare bestämt 800 000 tusen.

För mig är det inget kontroversiellt. De borde dessutom få lite extra mot att de gör en liten utställning under tiden. Där kan de visa vad de hittar och hur de arbetar. Dessutom kunde de haft en utgrävningsblogg. Det finns många Ystadbor som är intresserad av stadens historia. Dessutom hade det skapat lite goodwill både för arkeologerna och inför det kommande bygget. Det är ju felräkningspengar om man ser till hela byggkostnaden.

Men se det tyckte inte sossarna var självklart. De anser att kommunen ska använda ett annat förfarande. Man ska välja ut en byggherre redan i detta stadiet. Denne får köpa marken och ska betala undersökningarna. Det är helt fel av flera skäl.

För det första. Om kommunen lägger ner ytterligare pengar kommer man i sämsta fall att lägga på det på markpriset.I sämsta fall visar det sig att det rör sig om ett område som inte låter sig exploateras, men sannolikheten för att man inte ska kunna genomföra någon form av byggnation är oerhört liten.

För det andra ökar med största sannolikhet marknadspriset på marken om man reducerar osäkerheten kring vad som döljer sig i marklagren. Marknadspriset är beroende av främst tre faktorer, utbud, efterfråga och risk. Genom att kommunen möjliggör för byggherrarna att göra säkrare och exaktare kalkyler kan även mindre lokala aktörer vara komma ifråga som byggherrar. Små bolag har inte råd att ligga ut med pengar under flera år, vilket kan krävas om det visar sig att det behövs gräva ut hela området.

För det tredje kommer då affärer att göras upp genom att man skakar hand, inte att man öppnar anbudskuvert. Jag vill lite elakt kalla ett sådant förfarande Göteborgsmodellen. För byggherrarna gäller det att stå på god fot med både tjänstemän och tongivande politiker. Jag säger inte att det har hänt att någon otillbörligt har gynnat någon just i Ystad. Men risken att så sker ökar desto mer godtyckligt valet av entreprenör eller byggherre blir.

På det hela taget är det ganska intressant att sitta i samhällsbyggnadsnämnden. Det är intressanta frågor som i högsta grad påverkar stadens framtid – och det är ju därför man är där för att påverka framtiden.