Jag – en biståndsarbetare?

Företagsekonomisk rådgivning fungerar! Det konstateras i en undersökning som gjorts i Indien.

Effekten av ”interventionen” är slående. Företagen som fick hjälp att effektivisera sin organisation ökade sin produktivitet med i snitt 11 procent och den totala direkta vinst ökningen uppgick till $238 000.

Det innebär att det kunde varit en bra idé att lämna bistånd i form av rådgivning.

Denna studie ger onekligen en mycket positiv bild av möjligheterna att förbättra produktiviteten i företag speciellt i utvecklingsländer genom att helt enkelt hjälpa till med ”informationsöverföring”. Även om det skulle kräva eftertanke vid implementeringen så kanske en framtida biståndsarbetare är managmentkonsult?

Företagsrådgivare utan gränser det kanske är dags.

Gör managmentkonsulter någon nytta? « Ekonomistas.

Fattigdom ett relativt absolut begrepp

I våras kom det en bok som hette jämlikhetstanden. Om den har skrivits mycket, alltför mycket om ni frågar mig. Men den har väckt liv i debatten kring skillnader i ekonomisk standard i samhället.  Jag vill inte kalla det jämlikhet eftersom det är en annan sak för mig. För mig innebär rättvisa lika möjligheter, sedan utnyttjar vi dessa möjligheter olika. Det är inget orättvist med det. Det hade varit oerhört orättvist om alla hade samma ekonomiska situation oavsett utbildning, arbete och arbetsinsats.

Men idag tänkte jag blogga om ett annat begrepp nämligen fattigdom. Socialdemokraten Lena Sommestad vänder sig i en debattartikel i DN mot att Alliansen har frångått principen att mäta relativ fattigdom och istället mäta absolut fattigdom. Sossar är ju ytterst angelägna om att skaffa en eller helst flera klasser som är fattiga som de kan kämpa för.

Den svenska regeringen inriktade under våren sin kraft på att ändra fattigdomsdefinitionen. Nya indikatorer skulle frikoppla begreppet fattigdom från samhällets inkomstfördelning. På hemmaplan förbereddes samtidigt en ny fattigdomsstatistik, genom att Försäkringskassan lät utarbeta ett nytt, absolut fattigdomsmått som skulle kunna ersätta den gängse EU-definitionen. Med EU-definitionen har fattigdomen i Sverige ökat under senare år, från 9 procent 2004 till 13 procent 2008. Men med det nya måttet, däremot, har fattigdomen i stället minskat något.

I artikeln hänvisar hon till att Alliansen går ifrån den vetenskapligt belagda metoden att räkna fattigdom. Hon får svar på tal av Daniel Waldenström på bloggen Economistas. Genom att hänvisa till en rapport från USA visar han hur missvisande det kan bli.

Forskningen ger inga entydiga besked om hur fattigdom ska mätas. Val av mått måste bero på vilken aspekt av fattigdom och fördelning som ska studeras. Att politiker framställer fattigdomsanalyser som enklare än de i själva verket är, och än värre snedvrider deras budskap finns stor risk att det övergripande målet, minskad fattigdom, helt missas.

Relativ fattigdom är kanon om man är socialist och vill att alla ska ha lika lite. Att bekämpa absolut fattigdom innebär att man fokuserar på de som är verkligt fattiga.

Det hela är ganska enkelt. Mäter man relativ fattigdom så kommer det i en population alltid att finnas någon som är fattig, om inte alla har exakt lika mycket. Det innebär att man får den absurda situationen att utlandsresor kan bli en rättighet. Att inte ha råd att åka utomlands, är ett fattigdomstecken. Semester är en rättighet. Har man inte råd att åka bort är man fattig.

Mäter man istället absolut fattigdom. Det vill säga, tittar på hur mycket pengar som man normalt sett behöver för att klara sig. Och ser hur många som inte har det. Så blir det mer rättvisande. Då ser man hur många som inte får det att gå runt. Gör vi så kan vi sätta in resurserna där de gör mest nytta. Jag ska inte klanka ner på rökare, men jag tycker att har man råd att röka så är man inte fattig. Inte i absoluta termer. Hade man varit absolut fattig hade man slutat röka för att ha råd till mat och kläder. Det är riktigare att diskutera vad som är minsta godtagbara standard från en objektiv position, där man bedömer vad som behövs. Än utifrån vad andra har.

Sen kommer nästa twist. Hur ska man mäta och jämföra? Ska man mäta löneinkomster, konsumtion, inkomst inklusive bidrag och stöd, konsumtion inklusive offentliga tjänster?

Det är alltså inte absolut så att någon är fattig bara för att relativt många vänstermänniskor hävdar så.

uppdatering 110607 – frågan om relativ och absolut fattigdom kommer upp igen. Denna gång gäller det barnfattigdom. Hörde ett bra klipp på P3s program tankesmedjan. Lyssna ca 6 minuter in på programmet.

Lyssna: Tankesmedjan

Vart tionde barn lever i fattigdom – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje.

Rädda Barnen: Ekonomiska familjepolitiken missar målet | Debatt | Aftonbladet.

Barnfattigdomen i Sverige ökar | Inrikes | SvD.

GMO – fräls oss

Det finns många som är skeptiska till GMO grödor. Men nu ser vi varför det finns ett stort behov av utvecklade grödor. En sjukdom som kan förstöra upp till 20 procent av en veteskörd har kommit tillbaka. Den utrotades nästan med hjälp av modern forskning och ett vetenskapligt korsningsarbete.

IT IS sometimes called the “polio of agriculture”: a terrifying but almost forgotten disease. Wheat rust is not just back after a 50-year absence, but spreading in new and scary forms. In some ways it is worse than child-crippling polio, still lingering in parts of Nigeria. Wheat rust has spread silently and speedily by 5,000 miles in a decade. It is now camped at the gates of one of the world’s breadbaskets, Punjab. In June scientists announced the discovery of two new strains in South Africa, the most important food producer yet infected.

Det är än så länge en sjukdom som har mestadels har härjat i Afrika. Det kan vara förklaringen till att vi inte hört så mycket om det.  Hade det varit i våra fält så hade nog attityden till GMO varit betydligt annorlunda i västvärlden.

The new variant is called Ug99: Ug for its country of origin; 99 for the year it was confirmed. It soon spread to Kenya and Ethiopia. In 2006 it made a leap over the Red Sea into Yemen, where it appeared in a more deadly form. In 2007 it showed up in Iran, apparently blown from Yemen. In June scientists announced they had found four new mutations of rust (making seven in all) and Mr Pretorius confirmed its presence in a harmful form in South Africa.

Och vi står inför ett reellt och verkligt hot. Vete är grunden för 20 procent av världens samlade kaloriintag.

So far, wheat rust has not caused the disaster that scientists fear. But that, says Ronnie Coffman of Cornell University, has been mainly a matter of luck. So far, no giant producer (China, India, America, Russia) has been infected. The humid conditions that spread rust most readily have recently been lacking in most places. But where the weather was to its liking—Kenya in 2007, for instance—rust destroyed a quarter of the crop and affected four-fifths of all farms. Fungicides afford some protection but huge quantities of chemicals are an expensive and limited answer. Most small farmers in poor regions, including Punjab, cannot afford them anyway.

When the good luck runs out, stem rust can destroy the entire harvest in an infected area. A full-blown epidemic in a big wheat-growing area could therefore be catastrophic. Only a handful of wheat varieties have any resistance to Ug99, implying that harvests could fail even more completely than during earlier epidemics.

Forskarna har kommit en bit på vägen. Men har inte hittat en ny gröda med samma motståndskraft. Man är beroende av handfull åtgärder som tillsammans kan få rostangreppen under kontroll. Men vi kommer sannolikt inte att kunna ”utrota” förekomsten så åtgärderna kommer sannolikt att slå hårt mot produktionen i fattiga delar av världen där man saknar infrastruktur, kapital och kunskap.

Wheat rust and world farming: Rust in the bread basket | The Economist.

Det ordnar sig…

Att fertiliteten faller är ingen nyhet. Alla känner någon som får kämpa för att överhuvudtaget kunna bilda familj. Vad som är nytt är att fertiliteten faller snabbt i de fattigare länderna.

Den befolkningsexplosion som vi trodde var på gång har kommit på skam. Allting hänger samman med att även de fattigaste får det bättre, tack vare globalisering, tillväxt och framsteg. Numera behöver färre och förre en stor barnaskara som pensionsförsäkring.

Synd bara att framstegen i riskerar att jorden blir ner trampad. Men det kanske ordnar sig av sig själv. Precis som befolkningsproblematiken – eller inte.

Fertility and living standards: Go forth and multiply a lot less | The Economist.