Framåt marsch

I lördags hade vi en liten medlemsträff med folkpartiet i Ystad. Det var god uppslutning med nästan 20 förväntansfulla liberaler.Vi hade de stora frågorna på agendan. Här kommer en kort reflektion över mötet som var mycket trevligt. Ett stort tack till Saga som hade ordnat lunchen.

Bakgrunden är den att det är dags att tänka större och längre. Vad vill vi? Hur ska vi kunna forma en politik som för Ystad framåt och som upplevs som relevant av medborgarna? Viktiga frågor. Har man inte svaret på dess riskerar politiken att hemfalla till förvaltande, och man riskerar att fatta beslut som är suboptimala på längre sikt.

Mats Persson

Vi startade dagen med att Regionråden Mats Persson resonerade lite kring tillväxt, regionalisering och Ystads plats i Köpenhamn-Malmö regionen. Eftersom Mats förutom att han är en utomordentlig politiker även har forskat inom nationalekonomi var han ytterst lämpad för uppgiften. Vi landade i att vi inte får glömma bort att Ystad finns i ett större sammanhang och att samverkan är av största vikt för alla kommuner om de ska kunna hävda sig i framtiden. Det blev också ett intressant resonemang om vad som skapar välstånd och tillväxt. Sån tur var landade vi i att allting börjar med Skolan. Kunskap är en förutsättning för allt.

Drain the tillväxt, feed the Svarta hål

Vi pratade om urbaniseringen som är en kraft att förhålla sig till. Vi ser att människor söker sig dit det finns flest möjligheter och mest spänning. Det måste vi förhålla oss till. Min reflektion är att vi slåss mot väderkvarnar när vi kastar pengar över avfolkningsbygderna. Hade pengarna fått stanna kvar där de genereras hade vi fått ett snabbare tillväxt och välståndsökning i tillväxtregionerna som sedan spillt över och nått samma effekt som ineffektiva bidrag.

Men om man ska säga att vi kom fram till något är det nog att Ystad måste kunna erbjuda ett attraktivt boende samt att kommunikationerna är helt avgörande.

Efter Mats var det dags för Malin Melander från Folkpartiet Skåne att prata lite om valanalysen och om hur valet 2014 gick. Hon gjorde ett föredömligt jobb och lyckades få fram flera viktiga poänger. Folkpartiet har extremt många väljare som bestämmer sig sent, eller som byter parti mellan valen, eller som röstdelar. 50 procent av de som röstade på Folkpartiet valet 2006 gjorde det inte 2010. Det innebär att talesättet att vi måste förtjäna varje röst, vid varje val i högsta grad gäller Folkpartiet. Hon lyfte också fram det välkända Landskrona exemplet. Men jag undrar om det finns några större problem som man inte pratar om i Ystad. Visst finns det säkert något men sannolikt inte av den digniteten som det var i Landskrona.

Kontentan är i alla fall. Lyssna på medborgarna och ta reda på vilka problem de upplever sig ha. Återkom med liberala lösningar. Politiker är bra på att svara på frågor ingen har ställt. Istället ska vi lyssna på vilka frågor folk ställer.

Måns, Urban och Per-Henric

Därefter var det sopplunch. Prick 13 fortsatte vi med ett litet föredrag av Anders Nilsson, VD på Ystad Saltsjöbad och rektor för Sparbanken Syds första tillväxtskola. Anders är en kraft att räkna med i regionen och han är en av de som verkligen har hjärta för bygden och dess utveckling. Det var ett bra föredrag där han redovisade en liten SWOT för Sydöstra Skåne. Det blev en liten diskussion kring vad vi som politiker bör göra för företagen i regionen. Först och främst tyckte han att det var viktigt att se till så att kommunen i alla fall inte står i vägen för företagen. Då inte minst när det gäller bygglov och planärenden.

Vi avslutade med att två av våra nyare medlemmar presenterade sig själv och berättade lite kring några frågor som de tyckte vi kunde lägga lite extra vikt vid. De ville gärna se att vi vässade skolpolitiken och fick en bättre politik även för byarna och landsbygden. Så att vi blir ett parti som med Ystad inte bara menar tätorten, utan ser till hela kommunen.

Det var en bra dag som la grunden för ett fortsatt visionsarbete.

Åsa-Nisse möter 91:an Björklund

Nu har frågan om en sammanslagning av Folkpartiet och Centern seglat upp. Denna gången började det med lite tankar i Bertil Ohlin Institutets valanalys och följdes sedan upp av en debattartikel i Liberaldebatt och av utspel från ungdomsförbundens ordföranden. Förslaget har fått en ljumt mottagande. Inte minst från de lite högre i partihierarkierna .

Motivet till en sammanslagning sägs vara att man får ett större liberalt inslag i Alliansen. Att ett större liberalt parti där landsbygd och stad förenas som motvikt till Moderaterna. Frågan är ju hur stort ett sådant parti kan bli och om det överhuvudtaget är möjligt att genomföra en sammanslagning. Per T Ohlsson skriver bra om det i Sydsvenskan. Han pekar på svårigheterna och skillnaderna mellan partierna.

Jag ställer mig också kritisk till planerna på en sammanslagning. Jag ser inte att det kan ge tillräckligt stora vinster för att vara värt energin. Det riskerar att skapa oro inom Alliansen helt i onödan, och risken är att hela projektet helt enkelt havererar eller misslyckas. Sannolikheten att det ska fungera i samtliga kommuner, landsting m.m. är i princip obefintliga.

Alliansen har varit ett bra drag. Det är dags att ta nästa steg. Ett valtekniskt samarbete under beteckningen Alliansen där partibeteckning anges inom parentes känns för mig som ett naturligt steg mot en eventuell sammanslagning av samtliga borgliga partier.

Läs också

Ungdomsförbund vill ena C och FP | Inrikes | SvD.

Sammanslagning av Fp och C? — Annie Johansson.

Ungdomsförbund vill slå ihop C och FP – DN.SE.

Per Altenberg – ett liberalare Sverige » Blog Archive » Analysen bakom artikeln i Liberal Debatt.

Slå ihop FP + C? | Nina Larsson.

Kapitalerosion

Carl B Hamilton har förslagit en minskning av kapitalbeskattningen från 30 procent till 25 procent. Förslaget har möts av ganska mycket kritik. Det beror säkert på att rubrikerna skriker ut att ränteavdraget kommer att minskas. Något som Carl B Hamilton själv också anser vara den främsta anledningen att sänka skattesatsen.

Hade man istället argumenterat för en sänkning av skatterna i syfte att locka kapital till Sverige och få det kapital att komma i arbete – då hade det minskade avdraget varit en bieffekt. Jag har själv förespråkat en sänkning av kapitalskatterna. Men det har ingenting med bostadsmarknaden att göra. En sänkning av kapitalskatterna är i första hand en tillväxtfråga och i andra hand en frihetsfråga.

Carl B Hamiltons förslag bygger på en argumentation som vänder stora delar av befolkningen mot förslaget. Jag tycker att det är positivt om våra skattesatser harmoniserar med de som råder i omvärlden. Jag tycker att det är positivt att sparande (kapitalackumulation) uppmuntras. Kapital är av största nödvändighet för att få ett bra företagsklimat. Det kvittar hur mycket kompetens, idéer det finns om det inte finns kapital som möjliggör att dessa förverkligas och utvecklas. Höga skattesatser på kapital kan liknas vid den jorderosion som sker på många håll i världen. Försvinner kapitalet kan inget växa.

På lång sikt är bostadspriserna beroende på befolkningen betalningsförmåga. Idag är priserna för höga om man ser . Carl B Hamiltons förslag är en nödvändighet för att locka fram det kapital som på långsikt säkerställer denna betalningsförmåga.

Jag håller med alla dem som invänder mot Hamiltons förslag med hänvisning till att det finns betydligt bättre verktyg för att hålla ner fastighetspriserna. Hamilton har fel, men det blir ändå rätt så att säga. Däremot måste jag påpeka att de verktyg som lyfts fram oftast har starkt oliberala inslag där individens frihet inskränkt ganska rejält. En annan märklig sak är att han vill sänka avdraget för att göra det dyrare att bo. Samtidigt vill han kompensera de som drabbas med utökade jobbskatteavdrag.

Jag vänder mig emot att man från politiskt håll lägger i sig i hur finansmarknaden och bostadsmarknaden fungerar. Det har jag bloggat om tidigare här i samband med att frågan om ett utlåningstak först seglade upp. Samtidigt är det oerhört positivt att en politiker lyfter problemet och vill lösa det med finanspolitik. Jag har tidigare bloggat om att jag inte tycker att det är riksbankens uppgift att ta hänsyn till bopriserna.

Bostadsmarknaden i Sverige fungerar uppenbarligen inte. Det beror enligt mig på en överreglering av byggandet ,en icke fungerande prismekanism vid hyressättningen och på bristande konkurrens inom byggbranschen. Lösningen på detta är sannolikt inte att införa ett utlåningstak.

Nedan har hittar du några intressanta länkar.

”Dags att minska hushållens ränteavdrag för bostadslån” – DN.SE.

Hamiltons Blandning: Sänkt skatt för tillväxt, stabilitet och fördelning (=lägre ränta).

Hamiltons Blandning: Argumentrensning i skattedebatten, del I..

Politikerna måste ingripa mot bostadsbubbla | SvD.

Fler regleringar är ingen lösning | Brännpunkt | SvD.

Folkpartiet Eslöv: Det här med bolånebubbla….

För moral och ansvar: Spara eller slösa?.

Niklas Frykman: Ett bra förslag.

Borgliga i Sjöbo drar åt vänster

I valrörelsen läste jag en nyhetsartikel som har jagat mig sedan dess. Jag kan inte skaka mig olustkänslan av ett utspel som Moderaterna, Centern och Folkpartiet i Sjöbo gjorde under valrörelsen. Ett utspel som för mig strider mot all ideologi som dessa partier bör basera sin politik på.

Det gick till val på ett gemensamt löfte om att garantera alla kommunens ungdomar sommarjobb inom kommunen.

– Alla ungdomar ska få sommarpraktikplats inom kommunen när de slutat ettan på gymnasiet från och med 2012.

Vilken signal sänder det till ungdomarna? På vilket sätt skapar det företagsamma ungdomar som går ut och blir entreprenörer och bygger upp företag.

Signalen är otvetydlig och solklar. Kommunen fixar. Ni behöver inte besvära er med att hitta egen sysselsättning, söka sommarjobb ute hos företag, eller på något sätt ta ett eget ansvar. Kommunen fixar.

Hade det varit ett Socialdemokratiskt förslag hade jag förstått, men ett borgligt förslag. De borgliga politikerna i Sjöbo verkar sitta i fel båt och ro med en stark dragning åt vänster. Den skutan kommer aldrig att gå framåt.

Ett tydligt exempel på hur man ute i kommunerna tror att det går att bortse från ideologi.  Motiveringen, kommunpolitik handlar om praktiska saker och inte så mycket om ideologi. Om man med det menar att alla ska driva vänsterpolitik så borde man kanske sluta med charaden av att stå för valfrihet och fritt näringsliv och visa rätt flagg.

Tre partier vill styra tillsammans – Sjöbo – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Därför tjatar Folkpartiet om skolan

Tidigare betyg, tydligare betyg, genomtänkta läroplaner, duktiga lärare, krav i stället för kravlöshet, kunskap som det överordnade målet och nu senast föräldraansvar i klassrummet och specialklasser också för de duktigaste. Folkpartiet är ett parti som tjatar om skolan. Listan på bra förslag och idéer som stärker kunskapslinjen och som oftast får stöd av både lärare och allmänhet kan göras lång.

Men vi är sämre på att berätta varför vi lägger så stor vikt vid skolan

Folkpartiet vill att samhället ska vara rättvist och jämställt.  En liberal rättvisa utgår från allas lika möjlighet och livschans – inte från att alla har rätt att ha det likadant. Då är skolan den institution där vi effektivast skapar rättvisa och jämlikhet.

Folkpartiet är ett framåtblickande parti som ser möjligheter till utveckling och framsteg. Möjligheter som är helt avhängiga att vi skapar ett kunskapssamhälle. Återigen är vi tillbaka skolans värld. Det är här kunskapssamhället byggs.

Folkpartiet är ett  parti som utgår från individen och tror att varje individ  är bäst lämpad att välja sina egna vägar och göra sina egna val. Då är kunskap och det gamla bildningsidealet något som stöttar individen att se nya vägar och möjligheter.

Det finns de andra partier som fokuserar mer på att människors andra, tredje och fjärde chans, som fokuserar på att alla ska ha det likadant och lika mycket. Folkpartiet fokuserar istället på människors första chans. Då tror vi att färre behöver en andra, tredje och fjärde chans. Det är bättre för individen, för samhället och det kostar betydligt mindre om man ser i ett längre perspektiv.

Det finns de som anser att det finns andra mål som kan överordnas kunskapsmålet exempelvis demokrati och inlärningsmetoder. Skolan har under ganska långt tid haft demokrati med i läroplanen, och som ett prioriterat mål för verksamheten. Men vad är det värt om man inte samtidigt ger människor kunskap så att de kan utöva och tillvara ta sina demokratiska rättigheter, och fullgöra sina demokratiska skyldigheter.

Det är därför som Folkpartiet tjatar om skolan. För att skolan är grunden för att lyckas med det mesta från integration, tillväxt, rättvisa, konkurrenskraft på en global arena, få fler i arbete, förebygga kriminalitet, bekämpa utanförskap, minska drogproblem, värna demokratin o.s.v.

I Folkpartiets skola möts varje elev utifrån sina förutsättningar. Skolans uppgift är att utmana och stötta så att varje barn får möjligheter att skapa sin framtid. Att ha en skola som utbildar männsikor in i utanförskap duger inte. Som folkpartist ser jag främst skolan som en välståndsinstitution.  Välstånd är grunden för välfärd.  Det är denna insikt som gör att Folkpartister så helhjärtat står upp för skolan och Folkpartists skolpolitik.

Nu vet du varför vi tjatar om skolan. Om du vill att vi ska kunna fortsätta tjata så lägg din röst på Folkpartiet den 19 september.

Rättvist betyg på Björklund?

Jag läste Sydsvenskan ledare som recenserade Folkpartiet utifrån Jan Björklunds tal i Almedalen. Talet kan du läsa här eller se på Youtube klippet nedan.

I Sydsvenskan kunde man läsa att det blev för mycket skola, även om de erkänner att det är en oerhört viktig fråga.

Skolfrågan är viktig, en av de tyngsta frågorna inför valet den 19 september. Hur Sverige kunskapsmässigt rustar unga är avgörande såväl för medborgarnas möjligheter till självförverkligande som för landets konkurrenskraft. Därför gör Björklund rätt som lyfter fram betygen och utbildningspremien. Därför fanns det en poäng med att centrala Visby vimlade av partifolk i orange T-skjortor med texten ”Folkpartiet ♥ skolan”.

Det det efterlyser av Folkpartiet är:

Nerv. Glöd. En liberal lidelse för att förändra.

Jag förstår precis vad de menar. Men Folkpartiet är inte och kommer troligen aldrig att bli ett parti som glöder. Det kommer så klart att finnas folkpartister som gör det men folkpartiet som kollektiv har inte den läggningen.

Det är ett lite intellektuellt och eftertänksamt parti. Vi slår oss helst inte för bröstet och berättar att vi vet bäst. Liberaler vill att människor själva ska lista ut att vi vet bäst. Det är vi får andra att växa.

Det är det som framgår av en artikel av Katarina Barrling Hermansson, publicerad i Statsvetenskaplig tidskrift.

Ett grundläggande kulturdrag är synen på sig själv som bärare av en rationell hållning där självkritik och reflektion utgör väsentliga inslag vid sidan av att vara påläst och kunnig i sak. Folkpartiet hyser en övertygelse om att partiets ideologi tillhandahåller en metod (den kritiska rationalismen) som korrekt tillämpad ger sanna svar. Genom saklig, nyanserad och kritisk analys finner folkpartisten först efter hand sin ideologiska ståndpunkt i en given fråga (Madestam 2009: 186; Barrling 2004: 134). Gruppen anser samtidigt att denna kunskapssyn inte alldeles lätt låter sig förenas med tidens krav på tydliga och snabba budskap.

Inte konstigt att man med den akademiska hållningen och angreppssättet att lösa problem inte lyckas förmedla nerv och glöd så att vanligt folk smittas.

Men det finns hopp för enligt samma artikel

Utmärkande är också stoltheten över det liberala idéarvet och idéernas starka ställning

Jag har varit inne på det förr och hävdar det igen. Folkpartiet är ett idéparti, sammanhållet kring en gemensam ideologi. En Ideologi som visat sig fungera även när den praktiseras. Vi måste bli bättre på att berätta om vår ideologi för det är där vi vinner väljare.

Men det är som Sydsvenska klarsynt skriver och som Göran Hägglund har listat ut.

När statsminister Fredrik Reinfeldt i söndags gjorde sig extra bred och hävdade att Moderaterna minsann står för allmänintresset, och att Moderaterna skall bli ett ”samhällsbärande” parti, då behövs en Folkpartiledare som biter ifrån, som trots alliansmyset ryter till om att partierna och politiken har sin plats men att människor måste vara fria att själva utforma stora delar av samhället.

Inte ett ord om detta i Jan Björklunds tal.

Folkpartiet kan inte nöja sig med att vara Alliansen skolparti, även om det är en viktigt och vinnande position. Vi måste våga att fullt ut och i alla lägen berätta att vi har lösningar som hänger ihop. Det har ju visat sig att våra lösningar går hem. När vi vågar föra fram tydligt liberala lösningar belönar väljarna oss.

Sydsvenska får till det i slutet

Varje partiledare och varje parti med självaktning måste våga tro att den egna politiken leder Sverige rätt, inte huka för det stora partiet med de stora visionerna. Inte ens om det förefaller valtaktiskt rätt.

Det här låter som hårda krav på FP. Det är det också. Att ställa krav är att bry sig.

Jag håller med Fp har alltför länge varit de som varit bäst pålästa och duktiga. Vi har varit enkla att samarbeta med och rationella i våra lösningar. Men framgångarna har varit starkt knutna till personer som visat liberal ryggrad och lagt fram liberala förslag. Det säger väl det mesta.

Spetsa till liberalismen – Huvudledare – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Hallå världen

Nu har jag gjort mitt livs första pressmeddelande. Det känns oerhört spännande. Vi kommer att köra en engagemangskampanj för att locka fler att bli aktiva inom politiken.  80 procent av de som står på listorna i Sydöstra Skåne är över 40. Nu är det bara och hålla tummarna. Det är den största värvningskampanj vi har genomfört på väldigt många år. Nedan finns ett urval av de småannonser vi kommer att köra i kampanjen.

Titta också på kampanjsidan ”med i leken”. Budskapet ska vara tillräckligt provocerande för att bli ihågkommet men samtidigt inte stötande. Det är en tunn linje.

Lika inför LASen

Då och då dyker det upp ideér om att ungdomar inte ska omfattas av LAS. Förra valet kom Centern med det förslaget och ville dra gränsen för ungdom vid 26 år. Det hela resulterade i stenkastning mot centerns lokaler och förslaget drogs tillbaka.

Jag är starkt emot att man lagstiftar på ett sätt så att myndiga medborgare lyder under skilda lagar. Hur tänker man när man förslår en åldersgräns?  Ett argument som har framförts är att ungdomar oftast inte har något försörjningsansvar. Vad är det för dåligt argument. Det finns många som är 25 och har både två och tre barn. Ska de undantas från undantaget? Dessutom är det så att de flesta som är över 55 har vuxna barn. De skulle enligt samma argument också kunna undantas.

Jag har funderat på det och kommer inte på ett enda argument som håller för att man ska kunna förespråka en uppluckring av LAS riktad mot mer eller mindre specifika grupper. Att vi är lika inför lagen är en princip endast bör brytas om det finns synnerligen starka skäl och det kan göras på ett rättsäkert sätt. Det finns lagar emot åldersdiskriminering. Hur kan man då stifta  lagar som ålderdiskriminerar?

Jag känner så starkt för detta så att jag skulle avsluta alla mina åtagande mot folkpartiet om de valde att förespråka en sådan linje. Jag var riktig nervös ett tag – eftersom man inte vet vad kravliberalerna i Stockholm kan få för sig.

Därför andades jag ut när jag såg förslaget om lärlingslöner. Ett förslag som jag tycker är ypperligt. Det handlar om kostnad och produktivitet. Det måste finnas en koppling mellan dessa två. Men det är viktigt att den lägre lönen är kopplad till en lägre produktivitet. Man ska ha mindre lön för att man presterar mindre, inte på grund av sin ålder.

Att man sedan bör luckra upp LAS rejält för alla för att kunna öka Sveriges konkurrens kraft är en helt annan fråga.

Kampanjdag i Ystad

Idag körde vi en kampanjdag i Ystad. Stan var full med folk. Det var både långlördag och Tv-inspelning.
Tack vare att vi hade stöd av våra grannar från Tomelilla och Simrishamn blev det en kanoneffekt när vi delade ut ballonger, godis och trycksaker. Marcus Grundén var med, och han berättade dessutom lite om sin personvalkampanj. Vilken kille. Han driver sin kampanj som ett företag. Mer amerikanskt än svenskt. Otroligt inspirerande att det finns en sådan folkpartist.
Dessutom var vårt regionråd Mats Persson med oss ett tag
och delade ut foldrar.
Det känns bra många var positiva till folkpartiet tog glatt emot vårt material. Vi har oftast den bästa politiken men har svårt att kommunicera det. Idag berättade vi det.

Unga Folkpartiet

Jag gillar tonen i Unga Folkpartiets hemsida. Den känns verkligen som om den kan fungera. Enkelt, raka rör och snygg.

Kandidatpresentationerna är riktigt bra. Jag är själv ganska stolt över att vara folkpartist när mina generationskamrater rockar både i riksdagen och på ministerposter. Nu hoppas jag att det går att skapa samma känsla hos 80-och 90-talisterna.

Jag tror att det finns stora möjligheter att lyfta fram yngre politiker. Det behövs knappt. De vet hur man ska göra. Personligt, känsloladdat, kunnigt och engagerat.

Det bästa med sidan är att det känns som att de tar utrymme utan att fråga. Det gillar jag. Förhoppningsvis är detta ett första steg mot att vuxna som är unga inte längre kommer att låta sig förpassas till ett ungdomsförbund tills dess att de bedöms vuxna nog att sitta vid vuxenbordet.

Folkpartiet känns ändå som ett parti som varit duktigt på att låta yngre ta sig fram, men nu kanske det blir ännu bättre. Jag blir i alla fall inspirerad av unga folkpartiet och kommer nog att jobba hårdare. Det är dags för ett generationsskifte och då handlar det om viljan och förmågan att ta sig fram. Inte att vänta på att släppas eller i värsta fall släpas fram.