Waiting for Björklund

Amerikas utbildningssystem ligger i ruiner. I alla fall om du väljer att tro på den bild som målas upp i filmen Waiting for Superman av Davis Guggenheim. Samma regissör gjorde ju  filmen En obekväm sanning som ju renderade två Oscars och ett nobelpris.

On a more sweeping level, the film has sparked a great debate about American education. The United States now ranks near the bottom of the industrialized countries when it comes to reading and math. It’s not so much that schools here have gotten worse. It’s just that for the last several decades, almost everybody else has gotten better. Finland, what’s your secret?

Filmen fokuserar på de i USA så kontroversiella Charters Schools, som jag uppfattar vara ungefär som våra svenska friskolor. Nu visar det sig att det finns två sidor av dessa Charter Schools enligt NY Times och sunt förnuft är inte ledstjärnan i för alla.

In fact, a study by the Center for Research on Education Outcomes found that only 17 percent did a better job than the comparable local public school, while more than a third did “significantly worse.” I’m still haunted by a debate I stumbled across in the Texas Legislature a decade ago in which conservatives repelled any attempt to impose accountability standards on the state’s charter schools, even after only 37 percent of the charter students passed state academic achievement tests, compared with 80 percent of the public schoolchildren. There’s something about an unfettered school that lifts the hearts of the Born Free crowd.

Titta på trailern och på klippen som finns på filmens hemsida för EN bild av det amerikansk skolväsendet. För man får inte glömma att filmen En obekväm sanning var så starkt vinklad, ibland på bekostnad av sanningen, att det inte får visas i skolorna i exempelvis England utan tydliga instruktioner till lärarna.

Vinstintresset ett problem – i USA!

Ibland blir man förvånad. Jag har alltid trott att USA och amerikaner är vana vid att hantera gränssnittet mellan vinstintresse och offentlig sektor. Men än en gång framgår det att det inte är så. I alla fall inte inom skolans område. På privata vinstdrivande Colleges har man uppenbara problem med kvalitén.

Critics claim that misleading recruiting lures students into programmes that leave them with heavy debt and flimsy skills. Of post-secondary investigations by the Education Department, 70% are related to proprietary schools. Litigation is common. In 2009 Apollo agreed to pay $78.5m to settle a suit over pay schemes for recruiters.

Nu vill man komma tillrätta med problemen och vill införa det som jag tidigare i bloggen har propagerat för.

The Education Department is trying to fix these problems. It has proposed requiring schools to give more information about fees, graduation rates and job placement. Schools would not be able to tie recruiters’ pay to their enrolment numbers. The most controversial idea, to cap students’ yearly debt obligations to a small share of income after graduation, will be formally proposed any day now. Harris Miller of the Career College Association contends that such a change would force thousands of good programmes to shut.

Jag läste en spännande rapport där man jämförd hur det funkade i England respektive Finland. Tyvärr hittar jag inte den, men  här hittar du en jämförelse mellan tio länders utbildning. Däribland England.

I England har man just de här måtten som underlag när man väljer utbildning. Hur många får jobb, vilket typ av jobb? Vilka betyg går de ut med? Man får alltså information som gör att man kan bedöma om det är en utbildning man kan ha nytta av, inte bara om det är trevligt och kul att gå där. Det borde även svenska lärosäten kunna ta lärdom av och lyfta fram som argument för just deras skola och deras utbildning.

For-profit colleges: Monsters in the making? | The Economist.

Friskolor ”hotar” den kommunala skolorna

Jag sitter och bloggar mig genom mina read later sidor. Sånt jag tycker har varit bra och tänkvärt – men som jag helt enkel inte haft tid att blogga om. Jag har skrivit om Jesper Svenssons blogg. Folkpartisten som jobbar på Skatteverket och bloggar om både Skatteverket om politik i allmänhet.

För ett tag sedan skrev han ett bra inlägg om hur bakvänt vänstern resonerar kring friskolor. Det var efter en artikel i DN där Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ville ha ett stopp för etableringen av nya gymnasiefriskolor.

Som SvD skrev i går leder ökningen av antalet nystartade friskolor till en överetablering av gymnasieskolor i Stockholmsregionen. Elevunderlaget räcker helt enkelt inte till för att fylla alla nya platser.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill lösa problemet genom att sätta stopp för nya friskolor – i alla fall tillfälligt.

– Vi tycker att det vore helt självklart att man stoppar det här uppoppandet av friskolor som hotar den kommunala skolan. Det finns en överetablering nu och vi måste lugna ner situationen, säger Inger Stark (V), ledamot i utbildningsnämnden.

När en marknad släpps fri kommer det initialt att ske en överetablering. Nu poppar det upp apotek till höger och vänster. Branschen själv räknar med att antalet apotek först kommer att fördubblas för att sedan återgår till samma antal igen. Det är marknadskrafterna som väljer vilka som överlever. De som levererar det som bäst stämmer överens med efterfrågan.

Det samma gäller friskolor. Det krävs en viss ”överetablering” för att marknadskrafterna ska sålla bort de som inte håller måttet. Om det rör sig om friskolor är det aktieägarna som står risken, är det kommunala skolor så är det kommunen som står risken.

Jesper Svensson sammanfattar det bra när han skriver så här.

Friskolor ”hotar” ju den kommunala skolan enbart om eleverna väljer friskolor i stället för kommunala skolor. Och i den mån eleverna föredrar friskolor så beror det på att de är mer attraktiva, har intressantare pedagogik, lugnare miljö eller vad det nu kan vara. En politikers rimliga slutsats borde då bli att de kommunala skolorna måste förbättras för att locka elever. Men den slutsatsen drar inte Inger Stark. Hon föredrar att stoppa friskolorna.

Kommunerna måste alltså skärpa sig, och fokusera på att skapa en fungerande och attraktiv gymnasieskola. Det är det enda sättet att på sikt neutralisera ”hotet”.

Fria vuxenskolan

Nu vill Alliansen gå vidare med det framgångsrika konceptet med friskolor. Nu ska även vuxenutbildningar kunna drivas som friskolor om Alliansen får som de vill.

Nu har jag inte läst in mig så mycket på förslaget, men när det gäller vuxenutbildning så kan det bli spännande med friskolor. Det finns redan en marknad med en mängd aktörer som bland annat arbetsförmedlingen beställer utbildningar av. Dessa borde kunna utveckla sin verksamhet så att den täcker in de ämnen som man normalt sett läser på komvux.

Jag tror att det är en bra reform. Inte minst eftersom man troligen kommer att få utbildare som kommer att locka med en bättre anknytning till arbetsmarknaden,samt har kunskap om vilken kunskap och kompetens arbetsgivare är på jakt efter.

Det kan bli en klockren träff för att få en ännu bättre arbetslinje i vuxenutbildningarna.

Alliansen vill se vuxenfriskolor | Dagens Samhälle.