Historisk relativism

Nu börjar man kunna ifrågasätta den officiella historieskrivningen i Kina, om än i en mycket liten skala och inte utan risk. När jag läste artikeln kom jag att tänka på ett samtal jag hade med en bekant häromdagen.

Han är Iranier (perser) och berättade lite om hur det hade varit att gå i skolan i Iran. De hade haft mycket ”absoluta” ämnen som matte, fysik och kemi. När de skulle lära sig historia så var det först och främst persisk historia, som byggde på att de skulle vara stolta över att vara perser och sin historia. Hitler nämndes som hastigast och världskrigen var ett ryckte. I princip så lärde man sig ingenting om omvärlden eller om ”relativa” ämnen som samhällskunskap.

Då kom att jag att tänka på vad jag hade fått lära mig. Var det så mycket bättre? Hur mycket diskussion vad det egentligen i klassrummet?

Visst fick vi lära oss om omvärlden men hela tiden utifrån ett svenskt perspektiv. I Sverige var vi per definition mer upplysta, demokratiska och hade i största allmänhet rätt. Alla andra länder där man gjorde på andra sätt var bara mer eller mindre på väg att komma ikapp föregångslandet Sverige.

Inte ett ord om svält eller fattig Sverige. Att en stor del av befolkning emigrerade till USA var en parentes. Hur ska man då skapa en utbildning som ger en relativt bättre kunskap?

Chinese history textbooks: The fragility of truth | The Economist.

Från tidernas begynnelse – och sen då?

Hur kommer dig sig att ämnet historia börja på stenåldern? Ett av de viktigaste motiven att lära sig historia måste ju vara att det hjälper oss att tolka och förstå vår omvärld. När jag gick ut gymnasiet hade vi precis avslutat andra världskriget. Det som är skrämmande att den lektionstid som sammanlagt under min skolgång lagts på 1900-talet är ca 160 minuter.

När jag var riktigt liten och gick i småskolan handlade det om stenåldern fram till bronsåldern. På mellanstadiet började vi med att repetera stenåldern och jobbade oss fram till vikingatiden. Högstadiet bestod av repetition av stenålder och vikingatiden plus romarriket och lite medeltid- På gymnasiet blev det mer medeltid och slutligen lite upplysning och sist lsom hastigast 1800- och 1900-tal (terminen var ju nästan slut).

Någonstans borde man har vänt på steken. Hur ser det ut idag och varför?

Många vet inte hur och när USA blev självständigt och vilka principer som ligger bakom landets författning. USA är världens enda kvarvarande supermakt. Här borde det läggas lite tid.

Vi fick veta en hel del om Gustav Vasa och hans söner. Men om hattar och mössor nämndes inte mycket. Vi lärde oss namn och årtal, men förstod aldrig varför. Någon verklig nytta av denna kunskap har jag nog aldrig haft.

Tänk om läraren istället hade tagit fasta på nutida händelser och företeelser, och att vi sedan förklarade dessa utifrån ett historiskt perspektiv. Då hade vi nog aldrig behövt gå ända tillbaka till stenåldern för att hitta förklaringar.

1900Ett boktips för den som har utsatts för samma usla historiepedagogik som mig.

Nittonhundratalet : en biografi : makter, människor och idéer under ett århundrade (917353076X) av Svante Nordin – AdLibris Bokhandel.