Att information har blivit mer lätt tillgänglig har även påverkat politiken. I USA publicerar staten mängder med rådata som entreprenörer sedan kan använda för att matcha tjänster och produkter mot behovet.

”Now that citizens’ groups and companies have the raw data, they can use them to improve city services in ways that cash-strapped local governments cannot. For instance, cleanscores.com puts restaurants’ health-inspection scores online; other sites list children’s activities or help people find parking spaces. In the past government would have been pressed to provide these services; now it simply supplies the data.”

Jag tittade på Ystad Kommuns hemsida. Där fanns ganska mycket protokoll, men i övrigt finns det mycket mer att önska. Kommunen producerar mängder med beslutsunderlag och data som politikerna får före mötena. Detta kan vara minst lika intressant som beslutet. En öppnare inställning där man såg internet som den huvudsakliga plattformen för att presentera beslutsunderlag både för politiker och den intresserade allmänheten hade varit ett steg i riktning mot ett öppnare mer informerat samhälle.

”John Stuart Mill in 1861 called for “the widest participation in the details of judicial and administrative business…above all by the utmost possible publicity.” These days, that includes the greatest possible disclosure of data by electronic means.”

Det är nog också så att om alla vet hur beslutsunderlaget har sett ut kan de ifrågasätta eller förstå  de beslut som fattas. Vilket gör att politiker i större utsträckning måste vara beredda att stå till svars för sina beslut. Det kallas Accountability på engelska. Jag vet inte om det ordet finns på svenska. Vi är i alla fall inte vana vid att kräva det.

The open society | The Economist.

Redan innan internet hade nått den breda massan krängde Jonas Birgersson och Johan Stael von Holstein drömmen om informationssamhället. De påverkade oförstående politiker, företagare och i stort sett alla som råkade komma i närheten. Det byggdes upp förväntningar som ledde till IT-bubblan.

Nu är de flesta beroende av datorer och internet för att kunna göra sitt jobb  på ett effektivt sätt, eller ibland utföra det överhuvudtaget. Det utlovade informationssamhället är här, om än något försenat.

Konsekvenserna av detta har säkert utretts till höger och vänster men min vana trogen gör jag egna spaningar och drar jag mina egna slutsatser.

Min tes är följande. Informationssamhället har gjort att kunskapsbegreppet luckrats upp och att samhället fylls av mindre och mindre kunskap. Överflödet av dåligt bearbetad eller helt obearbetad information gör att många helt enkelt väljer bort att informera sig. Flödet blir dem övermäktigt.

Jag stöder min tes på följande iakttagelser:

I skolan är det viktigaste numera att kunna hitta information. Utantill kunskap ses som något förlegat. All information är ju bara en knapptryckning bort. Nu vet jag att det finns lärare som inte arbetar så, men trenden har gått i denna riktning. Det är viktigare att varje elev har tillgång till en dator, än att de har bra läroböcker som de läser och kommer ihåg. För att kunna reflektera och nå insikt krävs det att vissa saker är inpräntade i hjärnan. Man kan inte slå upp basala saker. Då kommer man aldrig få en obruten en tankekedja som leder till insikt.

Eftersom det finns så mycket information måste budskapen förenklas och kortas ner för att nå fram till mottagaren. Många tidningsnotiser är numera inte längre än en text-TV artikel. Fördjupande information och bakgrundsfakta finns sällan. Nyhetsflödet har blivit ytligare och mer effektsökande. Priset blir att befolkningens kunskapsnivå minskar. De kanske är ytligt informerade om fler saker,  men det är inte samma som kunskap.

Allt eftersom våra arbetsredskap blir bättre ökar möjligheten att bygga in kontroller i system och verktyg. Detta i sin tur tillåter att det som tidigare var komplexa arbetsuppgifter kan delegeras till någon med lägre utbildning, erfarenhet eller kunskapsbas. En övertro till rutiner, kvalitetssystem och IT-stöd (allt detta är informationsflöde) gör att vi låter personer utan adekvat kunskap utföra uppgifter som de egentligen inte borde. I 99 procent av fallen går det säker bra(eller i alla fall inte dåligt). Problemet är att utveckling och innovation kräver att man har kunskap och kreativitet, som gör att man kan utveckla sina verktyg och metoder. Då krävs det snarare kunskap som ligger på en högre nivå. För att kunna få ut maximalt av verktygen så kräver även det att man förstår de bakomliggande resonemangen.

Jag vill inte ha tillbaka en skola där man bankar in namnen på städer och floder. Inte heller vill jag ha en skola som prioterar inpräntandet av meningslösa latinska fraser.  Men jag vill ha en skola som gör större skillnad på information och kunskap, och tar hänsyn till att man man måste bära med sig en viss basinformation för att kunna utvecklas.