Pilutta dig

Det har varit mycket rabalder kring tonen i de politiska kampanjerna i samband med att det har snurrat runt ett satiriskt brev på nätet. Men det finns en sorts kampanjande som kanske inte är lika smutsigt – men betydligt skadligare. Det  är den överbudspolitik som en av våra viktigaste ombudsmän har uppmärksammat.

I vad som nästan kan liknas en pilutta dig lek så försöker de båda sidorna att överträffa varandra i miljardrullning.

– Om du satsar 2 miljarder så satsar jag fyra.

– Nej. Om du satsar 4 satsar vi fem. Vi kommer alltid att satsa en miljard mer än er. Där fick ni.

Det är ett säkert recept för att dölja de viktiga underliggande skillnaderna mellan alternativen. SlösO sätter dessutom fingret på det omoraliska och fördummande i sådant kampanjande.

Utgifter måste först motiveras och därefter utvärderas, så att väljarna får något konkret att ta ställning till. Poängen med just dessa jag-kan-bränna-mer-stålar-än-du-löften är dock att de inte finns till för väljarna, utan för politikerna. De slåss för att få goda vitsord i medierna, och betalar för sitt kampanjande med andra människors pengar.

För den som vill framstå som ekonomiskt ansvarstagande borde det vara självklart att inte hoppa på den överbudssnurra som bara kommer leda bort från det som egentligen borde debatteras.

Ekonomiskt chicken race « SlösO – Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar.

Hägglunds lucka

Kristdemokraterna har svårt att hitta en position i Alliansen. Valet ser ju ut att bli ideologiskt och det gäller att hitta en position. Kd är ju inget mitten parti, de är inte heller liberala vilket man ibland kan tro.

–Min önskan är att Kristdemokraterna ska vara en slags politikens gränspoliser som ifrågasätter nya regleringar och nya påfund för att styra människors liv.

De vill ha frihet från staten eftersom deras kärnväljare vill kunna utöva sin religion i fred. De vill inte ha en verklig frihet för varje individ, utan en frihet för samfund och pastorer att styra sina flockar.

Det kanske är lite hårt, men i grunden handlar deras frihetslängtan om att skapa utrymme för andra att styra individen.

Deras företrädare verkar ha lite problem att hantera krist i kristdemokrat. De försöker tona ner det religiösa. Hur kan man ta det religiösa ur krist-?.  Det låter sig inte göras.

Men målen helgar medlem. Ett friare samhälle är ett friare samhälle. En mindre stat är en förutsättning för ett liberalare samhälle. Dessutom tror jag att det finns en lucka till höger om moderaterna. Där konservativa kan känna sig hemma i kristna identiteten.

Att Alliansen sitter kvar är just nu överordnat Gud vare sig han finns eller ej.

Friare KD ska locka M:s väljare | Inrikes | SvD.

Det personliga varumärket

För några år sedan var jag på kurs med folkpartiet och vi diskuterade vårt personliga varumärke. Inom politiken är det extremt viktigt att vara medveten om sitt personliga varumärke, men även inom näringslivet blir det allt viktigare.

Det personliga varumärket handlar om hur vår omgivning uppfattar oss, och vi kan agera för att uppfattas på det sätt vi avser. I kort bygger det på att vara tydlig med vad man står för och att leva som man lär.

Jag tror att en stor del av politikerföraktet kommer sig av att politiker använder sig av det personliga varumärket, de kommunicerar utifrån värdegrund och når fram. När de sedan brister i det andra rekvisitet att leva som man lär blir skadan mycket större än det var innan man började arbeta med det personliga varumärket.

Ett exempel på detta är ju att Mona Sahlin, Wanja Lundby-Wedin och Göran Persson går omkring med väskor som en löntagare bara kan drömma om. Det hjälper inte när Wanja sedan ursäktar sig med att det var en piratkopia. Till och med deras egna inser att det är ett problem.

Göran Greider menar att det är extra allvarligt för att hon är socialdemokrat. Men det är inte bara den dubbla signalen som upprör honom.

Han menar att lyxväskan leder till att vanligt folk känner att de också måste ha lika dyra saker.

– Konsumismen kommer från de rika. De blir en kedjereaktion där folk lånar pengar för att kunna köpa samma saker. Statusjakten är ett problem och den utlöses av de som är överst i samhället. Därför har politiska ledare, särskilt på vänsterkanten, ett visst ansvar här. De måste vara försiktiga.

Det personliga varumärket gör att diskrepans mellan vad sägs och vad som görs är det som skapar förakt och misstroende. När Fredrik Reinfeldt gör samma sak och går omkring med en dyr klocka får det inte samma effekt.

Reinfeldt riskerar inte att utsättas för kritik som Sahlin och Lundby-Wedin.
– Reinfeldt tillhör ett parti där kapitalism är helt ok. Symboler som är uttryck för kapitalism är inget konstigt. Då är det inte heller konstigt att ha en klocka för 25 000 kronor, säger Jenny Madestam.

Detta är något som man kan lyfta ner även till vanligt folk. När någon som röstar på socialisterna fuskar med skatterna eller pratar illa om det höga skattetrycket raderas hela personens trovärdighet. Att en moderat försöker undvika skatter är ju i linje med att man förespråkar sänkta skatter. Det gör det inte mindre fel, men det påverkar inte personens trovärdighet lika mycket.

Språkpiraterna

Jag älskar att Moderaterna tar ord som rättvisa, jämlikhet och solidaritet och visar att det är ord som är viktiga även för Alliansen. Inte minst för alla oss som betecknar oss som liberaler är detta ledord som vänstern har kapat och därefter haft tolkningsföreträde på de senaste 30 åren

Timbros Andreas Bergh gav fyra nivåer på jämlikhet på en föreläsning nyligen:

– Det kan vara [1.] grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, det kan vara [2.] något slags mått på möjligheter om vad man faktiskt kan göra med sitt liv, det kan vara [3.] mått på inkomsten, eller det kan vara [4.] att alla ska ha det precis lika bra.

Jag ligger på nivå två, vilket jag tror att många gör. Vänstern har laddat det så att det ska tolkas som en 3:a  eller 4:a.

Förutom att man för att nå dessa nivåer måste använda sig av metoder som både är orättvisa och inbegriper ett stort tvång mot enskilda är det dessutom inte rent samhällsekonomiskt några gynnsamma nivåer att sträva efter.

Jag hoppas att Alliansen fortsätter att arbeta på samma sätt. För det fullkomligt river sönder vänsterns demagogi. Förra valet förlorade vänstern på att de hade tappat bort betydelsen av arbetare och arbetarparti. Alliansen kunde då ladda dessa orden på ett bättre sätt eftersom man skapade en politik för dem som arbetade.

Nya moderaterna – rena språkpiraterna | Helle Klein | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet.