Skolan och kreativitet

Jag tittade på TED och såg Ken Robinson prata om kreativitet.

Creativity expert Sir Ken Robinson challenges the way we’re educating our children. He champions a radical rethink of our school systems, to cultivate creativity and acknowledge multiple types of intelligence.

Videon är från 2006 men minst lika aktuell. Den har laddats ner fyra miljoner gånger.

Han har dessutom följt upp det med ett nytt klipp från februari i år där han utvecklar vad han menar. Han menar att det största hindret mot en riktigt bra skola är sunt förnuft.

Jag dök själv på klippet här första gången. Ken Robinson är riktigt rolig att lyssna på. Dessutom har han ett viktigt budskap. Passa på att njut av föreläsningar i toppklass.

Tupplur

När jag läste ekonomi hade jag en som det visar sig bra rutin. De dagar vi inte hade föreläsningar hade jag följande rutin.

Jag gick upp i tid och läste några timmar, därefter gick jag ut med hunden. När vi kom hem läste jag någon timme innan jag åt. Efter maten läste jag tills jag blev trött. När jag blev trött tillät jag mig själv att somna. När jag vaknade kunde jag läsa lite till. Effektivt pluggade jag kanske fyra till fem timmar.

Det gjorde jag även inför tentor också. Det kändes som kunskapen liksom satte sig under tuppluren och hjärnan var beredd för att ta emot mer när jag vaknade.

Nu visar det sig att en tupplur är jättebra för inlärningen. Hade jag visst det hade jag nog tagit en tupplur på förmiddagen också.

How rest helps memory: Sleepy heads | The Economist.

Old School

Nu förespråkar en amerikansk professor inlärning via dataspel. Man kan ha ett stenåldersspel som lär eleverna om stenåldern och så vidare. Det funkar säkert utmärkt, men för mig så är böcker och mänsklig dialog oersättliga.  Att göra lärandet till ett äventyrsspel och sätta eleverna framför en databurk känns sjukt.Lärarna förpassas till någon som hjälper eleverna att besegra bossen så att de kommer vidare till nästa level.

Det värsta är att det säkert fungerar minst lika bra som dagens undervisning. Jag vet inte vad det är som gör att det känns så olustigt – kanske det faktum att jag känner mig som en bakåtsträvande stenåldersmänniska.

Education, psychology and technology: Games lessons | The Economist.

Informationssamhället dödade kunskapen

Ibland ger ny teknik upphov till bestående förändringar i kulturella värderingar. Jag tycker mig ana en sådan värderingsförändring kring kunskap.

Redan innan internet hade nått den breda massan krängde Jonas Birgersson och Johan Stael von Holstein drömmen om informationssamhället. De påverkade oförstående politiker, företagare och i stort sett alla som råkade komma i närheten. Det byggdes upp förväntningar som ledde till IT-bubblan.

Nu är de flesta beroende av datorer och internet för att kunna göra sitt jobb  på ett effektivt sätt, eller ibland utföra det överhuvudtaget. Det utlovade informationssamhället är här, om än något försenat.

Konsekvenserna av detta har säkert utretts till höger och vänster men min vana trogen gör jag egna spaningar och drar jag mina egna slutsatser.

Min tes är följande. Informationssamhället har gjort att kunskapsbegreppet luckrats upp och att samhället fylls av mindre och mindre kunskap. Överflödet av dåligt bearbetad eller helt obearbetad information gör att många helt enkelt väljer bort att informera sig. Flödet blir dem övermäktigt.

Jag stöder min tes på följande iakttagelser:

I skolan är det viktigaste numera att kunna hitta information. Utantill kunskap ses som något förlegat. All information är ju bara en knapptryckning bort. Nu vet jag att det finns lärare som inte arbetar så, men trenden har gått i denna riktning. Det är viktigare att varje elev har tillgång till en dator, än att de har bra läroböcker som de läser och kommer ihåg. För att kunna reflektera och nå insikt krävs det att vissa saker är inpräntade i hjärnan. Man kan inte slå upp basala saker. Då kommer man aldrig få en obruten en tankekedja som leder till insikt.

Eftersom det finns så mycket information måste budskapen förenklas och kortas ner för att nå fram till mottagaren. Många tidningsnotiser är numera inte längre än en text-TV artikel. Fördjupande information och bakgrundsfakta finns sällan. Nyhetsflödet har blivit ytligare och mer effektsökande. Priset blir att befolkningens kunskapsnivå minskar. De kanske är ytligt informerade om fler saker,  men det är inte samma som kunskap.

Allt eftersom våra arbetsredskap blir bättre ökar möjligheten att bygga in kontroller i system och verktyg. Detta i sin tur tillåter att det som tidigare var komplexa arbetsuppgifter kan delegeras till någon med lägre utbildning, erfarenhet eller kunskapsbas. En övertro till rutiner, kvalitetssystem och IT-stöd (allt detta är informationsflöde) gör att vi låter personer utan adekvat kunskap utföra uppgifter som de egentligen inte borde. I 99 procent av fallen går det säker bra(eller i alla fall inte dåligt). Problemet är att utveckling och innovation kräver att man har kunskap och kreativitet, som gör att man kan utveckla sina verktyg och metoder. Då krävs det snarare kunskap som ligger på en högre nivå. För att kunna få ut maximalt av verktygen så kräver även det att man förstår de bakomliggande resonemangen.

Jag vill inte ha tillbaka en skola där man bankar in namnen på städer och floder. Inte heller vill jag ha en skola som prioterar inpräntandet av meningslösa latinska fraser.  Men jag vill ha en skola som gör större skillnad på information och kunskap, och tar hänsyn till att man man måste bära med sig en viss basinformation för att kunna utvecklas.