Frossande dinosaurierna

Inom näringslivet kan man motivera höga chefs löner med att det finns en risk för att på mycket kort varsel bli av med jobbet. Ibland sneglar offentlig sektor på privat näringsliv och använder det som hävstång för att få upp generaldirektörernas löner.

Men det finns en stor skillnad. Risken för att bli av med jobbet verkar inte finnas inom det offentliga. Någon riskpremie är därmed inte befogad.

Här sitter dinosaurierna och tickar massa pengar | Oisín Cantwell | Kolumnister | Nyheter | Aftonbladet.

Vill du en rejäl löneökning…

Då får du flytta till Kina. Förra året höjds lönerna med 17 procent! Nu ska det väl sägas att trots den rejäla ökningen så är det fortfarande bara en 20:e del av vad en amerikansk fabriksarbetare tjänar.

De rejäla löneökningarna beror på ett antal faktorer varav arbetskraftsbrist så klart är den mest betydande. Det finns helt enkelt färre som vill eller kan flytta inom landet. Under de närmaste åren kommer dessutom antalet unga vuxna att minska något. Staten har dessutom en lite mer avslappnad attityd, och har en mjukare linje mot strejkande enligt The Economist.

China’s ruling Communist Party has swiftly quashed previous bouts of labour unrest. This one drew a more relaxed reaction. Goons from the government-controlled trade union roughed up some Honda strikers, but they were quickly called off. The strikes were widely, if briefly, covered in the state-supervised press. And the ringleaders have not so far heard any midnight knocks at the door.

Nu är det nog inte så att man tillåter strejker och löneökningar av rättvise skäl. Det ska ses som en del i omställning från världens största fabrik till världens största konsumentmarknad.

Third, and most important, the government may believe that the new bolshiness of its workers is in keeping with its professed aim of “rebalancing” the economy. And it would be right. China’s economy relies too much on investment and too little on consumer spending. That is mostly because workers get such a small slice of the national cake: 53% in 2007, down from 61% in 1990 (and compared with about two-thirds in America). Letting wages rise at the expense of profits would allow workers to enjoy more of the fruits of their labour.

Enligt artikeln är det positivt att kinesernas köpkraft ökar. Det gör ju att västerländska företag får möjlighet att sälja sina produkter på en ny stor marknad. Det kommer förhoppningsvis också att pressa regeringen att genomföra fler reformer som ger Kineserna mer frihet och kanske någon gång i framtiden demokrati och fria val.

En riktigt utförlig artikel i ämnet hittar du här.

För små löneskillnader missgynnar alla

I Sverige är det nästan oförsvarligt att hävda att löneskillnader är något positivt. Löneskillnader innebär enligt svensk tolkning att direktörer roffar åt sig på ”arbetarnas” bekostnad. Man ska få lön efter prestation och ansvar. Det tycker jag är två enkla regler som de flesta skulle ställa upp på.

Den rådande synen på löneskillnader drabbar de svagaste negativt. Emma Knaggård Wendt skriver om det på politikerbloggen.

I ett land som Sverige med en sammanpressad lönestruktur och höga ingångslöner, som saknar ett utarbetat förhållande mellan skolan/högre utbildningen och arbetsmarknaden, är risken annars stor att många unga utan kontakter och tidigare arbetslivserfarenhet slås ut i den allt större konkurrensen.

Jag kan själv känna igen problemet. Det innebär att man måste jaga människor så att de presterar mer än vad de kan. De måste ju prestera efter den lönenivå som de ligger på. Men en större koppling mellan förmåga, prestation och lönenivå skulle vi kunna minska stressnivån på arbetsplatserna. Man kan också läsa följande.

Politikerna har ett ansvar för att förse oss företagare med de bästa verktygen som finns att tillgå. Därefter har vi, arbetsmarknadens parter, ett ansvar att förvalta de möjligheter vi fått. Facket och arbetsgivarna måste enas om att ungdomsarbetslösheten är ett problem som bara kan lösas med riktiga insatser. Lärlingsanställningarna och praktikplatser är exempel på sådana insatser. Det är alltid bättre att få erfarenheter, fördjupa sin kompetens och skaffa sig kontakter på arbetsmarknaden. En fot på arbetsmarknaden är nämligen alltid bättre än två utanför.

Löneskillnader är bra. Då ska vi inte fokusera på dem som ligger i toppen och de som ligger i botten, vilket jag nästan tycker är bedrägeri. Det säger ju oss ingenting och skapar bara avundsjuka och förakt. Oftast helt utan anledning.

Fokusera istället på löneskillnaden ute på arbetsplatserna. Eftersom det oftast inte skiljer så mycket mellan den som har högre lön och den som har lägre kan den som har lägst lön att känna att han eller hon inte räcker till – medan den som har högst lön inte känner att den får en rättvis lön.

Ännu tydligare blir det när vi tittar på de som helt saknar erfarenhet och behöver läras upp.

Både den som har högst och den som har lägst lön är alltså betjänta av en större lönespridning. Eftersom jag är sossifierad känns det helt galet att resonera så här. Men hjärnan vet att det är rätt.

Politikerbloggen » “Låt de arbetslösa få pröva på arbetslivet, inte någon lightvariant”.