Samhällsbyggnadsnämnden 20/4

Vi fick en liten redogörelse för vad de sysslar med på Serviceavdelningen. Könsfördelning 113-5. Noterade dessutom att man var stolta över hur lite mat som kastades. Någon redogörelse för hur man säkerställer att brukare och elever får i sig tillräckligt mycket näring och energi fanns dock inte. Tankarna på att det borde tittas på ett alternativ till de restauranger som kommunen driver i egen regi väcktes än en gång. Kanske genom någon form av matkuponger som sedan skulle fungera inom de restauranger som uppfyller vissa krav.

Detaljplan för Kristianstad 2 m.fl. inom f.d. Regementsområdet. Här vill man titta på möjligheterna att förtäta i den del som ligger längst från stan. När vi tittade på kartorna såg jag dessutom möjligheten att göra något av de gamla skjutbanorna som ligger som ett pärlband in i skogen.

Visa större karta

En annan punkt var att vi skulle yttra oss om en motion som sossarna har lagt om att vi ska ta fram ett särskilt byaprogram som de kallar det. På frågan hur deras förslag skiljer sig från den nu rådande ordningen med byavandringar, och framförallt hur det skulle leda till att fler förverkligas blev svaret inte rent tydligt. Problemet som jag ser det är att kommunen åker ut och tar med sig en önskelista hem till kommunhuset där allting sedan stannar av. Jag skulle vilja att vi vände på det och att byalagen ägde frågorna, medan kommunen fick en stöttande roll.

Miljöförbundet 18/4

Ekonomirapporten bygger på att intäkterna är periodiserade i förhållanden till tid. Eftersom man har ett system med fasta taxor som faktureras i förskott så blir det inte rättvisande eftersom kopplingen mellan utförda tillsyner och intäkterna blir svaga.Någon som vi påpekade för de ekonomiansvariga. Med tanke på att miljöförbundet har haft och har en pressad ekonomi är det ju extremt viktigt med bra uppföljning.

Miljöförbundet 16/5

Jag hade inte möjlighet att gå på mötet. Men lite reflektioner efter att ha läst det utskickade materialet. Som för övrigt var ca 4 cm tjockt. Att kommunicera ekonomi kräver mer än siffror och diagram. Även om jag arbetar med siffror i professioner så tycker jag att det som skickas ut är svår tillgängligt. Det finns ingen text som guidar läsaren utan det är bara tabell efter tabell. Utskriftsformatet är dessutom minst sagt skiftande. Även om siffrorna säkert är korrekt så håller inte framställningen av dem den kvalité och standard som jag är van vid.

Intressanta ärenden finns det gott om. Frågan om besprutning i inre vattenskyddat område studsade tillbaka en gång till. Samtidigt hade både odlarna och naturskyddsföreningen kommit in med skrivelser. Dessutom fanns det information om Ystads Pellets fabrik. Men eftersom den har bestämt sig för att flytta så är ju det ärendet inte lika intressant längre.

Gruppmötet den 9/5

Nedraby Vattenverk ser ut att bli rejält mycket dyrare än budgeterar. Den ursprungliga budgeten var 100 miljoner. Troligen kommer vi ändå att kunna hålla en kostnadsnivå som ligger ganska bra mot rikssnittet, men visst är det surt. Folkpartiet var för en anslutning till Sydvatten. Centern var de som drev Nedraby linjen hårdast.

Taxorna i småbåtshamnen. I samband med att småbåtshamnen rustas upp kommer priserna att höjas. Frågan är bara om höjningen blir tillräcklig. Enligt de besked vi fått ska den vara det. Annars får vi helt enkelt justera taxorna en gång till. Priset som föreslogs gör att vi ligger på samma nivå som andra kommuner.

Kommunens ekonomi ser bättre ut hela tiden. Nu fanns det 11 miljoner till att använda. Förutom det som redan fanns med i budgeten.  Av dessa fick Socialnämnden en del för att täcka upp för ökade kostnader för socialbidrag och för att finansiera anhörigcentret. Karin pekade också på vikten av att öka bemanningen inom äldrevården som är för tunn.

Vi diskuterade också nyttan av att ge alla elever en dator. Finns det kompetens hos lärarna så att man tar tillvara detta. Ett argument för att ge alla barn en dator är att det ska utjämna livschanserna. Alla kanske inte har dator i hemmet. Men med samma resonemang skulle alla skolbarn fått en tillhörande internetuppkoppling. För en dator utan internet har man bara en begränsad nytta av. Nu testar man i lite mindre skala det är bra. För man ska komma ihåg att satsningen på datorer sker på bekostnad av något annat. Exempelvis högre löner till lärarna.

Nu har min väska lättat ca 2 kg.

Ystad Kommun ska styras upp. Det är i alla fall meningen med det arbete som pågår för att koppla samman de politiska målen med verksamheten. Idag var jag några timmar på en temadag på ämnet som samhällsbyggnadsförvaltningen hade ordnat för sina politiker. Jag måste nog tillstå att jag har en något fragmenterad bild av vad det innebär eftersom jag bara deltog i delar av arbetet. Men jag har förstått principerna sedan tidigare eftersom det var uppe till diskussion i samband med att förslaget bearbetades i kommunstyrelsen och antogs av fullmäktige.

Att hitta system som ska fungera för en hel kommun är synnerligen svårt och komplicerat. Något som blev uppenbart när metoden skulle lyftas ner till förvaltningsnivå. För ju längre ner man kommer desto svårare blir det.

Fullmäktige har antagit sex områden som ska utvecklas, dessa områden har sedan brutits ner i delområden. Så långt inga större problem eller oklarheter. I princip är ju det mesta ganska självklart, även om det så klart tar både tid och energi att formulera det. Ibland ställer det dock till problem eftersom vissa begrepp inte har en tolkning. Ett sådant är exempelvis effektivitet, ett annat kärnverksamhet. Vad innebär exempelvis en god omsorgsnivå, vilken ambitionsnivå speglar det?

1. Ystad ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande kommun för boende, företagande och besök

a. Ystad ska vara en företagsvänlig kommun

b. Bostadsbyggandet ska hålla en hög takt

c. Framkomligheten inom kommunen samt till o från ska vara mycket god

d. De som bor, besöker och verkar i Ystad ska uppleva ett rikt, varierande och tillgängligt kultur och idrottsliv

e. Folkhälsoperspektivet ska vara en naturlig del av verksamheten

f. Ystad ska vara ett attraktivt turistmål

g. Ystad ska vara en attraktiv boendeort för alla åldrar, kön och etnisk bakgrund

2. I Ystad ska finnas valfrihet och alla verksamhet ska präglas av kvalitet och kundanpassat bemötande

a. Ystadbor ska erbjudas stor valfrihet och mångfald

b. Kvalitén inom kommunens omsorgsverksamhet ska vara mycket god

c. Ystads förskolor ska ge mycket goda kunskaper och utveckling i trygg miljö

3. Ystads alla verksamheter ska ha ett miljöperspektiv

a. Utveckla och värna om en hållbar miljö ska vara en naturlig del av verksamheten

4. Verksamheter ska vara kostnadseffektiva och ekonomin ska vara i balans

a. Effektiva och fokus på kärnverksamheterna

b. Skatten ska vara oförändrad

c. Ekonomin ska vara i balans

5. Finansiella mål

a. Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna

b. Investeringar ska till minst 50 procent finansieras med egna medel

c. Det egna kapitalet ska inflationssäkras

6. Ystads Kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

a. Frisknärvaro i Ystads Kommun ska vara minst 97 %

b. Arbetstagarna i Ystads Kommun ska uppleva en god arbetsmiljö avseende fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen

c. Ystads Kommuns medarbetare ska ha rätt kompetens.

Varje del av kommunen ska sedan inventera hur den kan bidra till de gemensamma målområdena fastställa aktiviteter och ta fram nyckeltal så att man kan styra mot de övergripande målen. Det är här det blir svårt. Hur ska vi som fritidspolitiker och lekmän ta fram vettiga nyckeltal. Risken att det blir fel är större än chansen att det blir rätt.

Här är det en balansgång. Tjänstemännen vill som jag uppfattar det har en tydlig signal om vad vi som politiker vill att de ska åstadkomma (aktivitet). För att göra en måluppföljning på en aktivitet behövs det nyckeltal. Vår uppgift är således att komma fram till aktiviteter som stöttar det övergripande och hitta relevanta nyckeltal. Detta är i min tycke an alldeles för komplex och svår uppgift för att lösas av den samlade nämnden inklusive ersättare. Det blir helt enkelt för många kockar.

Politiska mål, verksamhetsmål, aktivitet, detaljer, saker utanför nämndens kompetens blandas. Så att ju längre man håller på desto svårare är det att knyta ihop säcken eller hålla en linje. Kopplingen till de övergripande målsättningarna är ju dessutom av varierande styrka. Det som skulle leda till utveckling, leder bara till inveckling.

Det har ju redan funnits ett liknande system föregående mandatperiod. Det föll på att återkopplingen och uppföljningen inte fungerade.Vissa uppsatta mål mättes rentav inte alls. Med utgångspunkt från denna  och den analys som gjordes anser jag att vi bör se över vad det var som inte fungerade i det systemet. Viljan att skapa nytt är ofta större än viljan att utveckla det som finns. Det som är faran då är att man upprepar sina misstag.

Jag skulle därför gärna börja i det tidigare systemet. Därefter skulle jag vilja prioritera och klassificera de aktiviteter som nämnden ansvarar för. Då att man får fram någon form av kärnverksamhet. Om målet är att ge tjänstemännen en tydlig signal om vad vi politiker önskar oss är en sådan prioritering och arbetet med att göra dessa en bra och handfast metod för att kommunicera.

Att fastställa relevanta nyckeltal anser jag i första hand vara en uppgift för tjänstemännen. Kanske i samråd med en konsult. Givetvis ska nämnden ha synpunkter på och önskemål på dessa. Men politik är i första hand prioriteringar – inte styrning. Styrning av verksamheten ligger först och främst på förvaltningsledningen.

När man sitter i en nämnd eller direktion som bedriver myndighetsutövning så har man ett ansvar för att den lags som finns tillämpas. Det finns inget större utrymme för politik.

Han gick också in på vilket ansvar man som ledamot har att förstå vilka beslut man fattar. Även om jag ”bara” är ersättare gick jag hem och på kvällen beställde några böcker. Där ingick en introduktionsbok till miljöjuridik och en avseende förvaltningsrätt.

Och utöver en gemensam antisocialistisk grundhållning har de partier som avses så olika idémässiga rötter att ett samlingsnamn blir missvisande: en värdekonservativ kristdemokrat representerar en annan sorts borgerlighet än en kulturradikal folkpartist; en urban moderat och en centerpartist på landsbygden gör olika prioriteringar.

Det går nästan att se det som att begreppet borgerligheten är ett sänke för Alliansen.

Termen borgerlig är ett elände. Det är något med själva ordet som spökar; det är liksom belastat av en förlorarstämpel från det förflutna som inte ens alliansen har lyckats radera.

Jag är en ivrig förespråkare av ett långtgående valtekniskt samarbete valet 2014. Som förhoppningsvis kan utmynna i ett gemensamt parti som heter Alliansen inför valet 2018. Då kommer begreppet borgerlig vara fullständigt onödigt eftersom man är en del av Alliansen. 

Ett ord betyder mycket – Per T Ohlsson – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Att få något att hända genom att engagera sig politisk verkar mindre och mindre vara rätt väg för den som vill få något att hända. Politikerns roll framstår mer och mer som en reaktiv position. Lägger man till detta det faktum att alltför många politiker och tjänstemän har en i mina ögon något skev bild av det politiska mandatet så blir det illa. Sämst blir det när man ska agera ”affärsmässigt” och döljer sig bakom sekretesshandlingar, arbetsmaterial och håller arbetsmöten istället för att bedriva arbetet på den offentliga arenan. I vår kommun är de dessutom synnerligen dåliga på att kommunicera med medborgarna (förutom valåret).

Ibland finns det en poäng i att beslut inte fattas förhastat, men någonstans går gränsen mot handlingsförlamning. Än så länge har jag knappt sett något utvecklas åt det positiva hållet som inte haft sitt ursprung i ett medborgarförslag eller förbättringsförslag från revisionen. Motionerna i fullmäktige känns ofta som om de skrivs lika mycket för att skapa uppmärksamhet till den egna personen eller partiet som det är ett genuint förslag för att utveckla kommunen.

En angelägen fråga är ju också var och hur beslut fattas i kommunen. Det verkar vara fullständigt omöjligt att få raka svar på enkla frågor. Det har diskuterats en eventuell nedläggning av vårt dagis. Utan att gå in på detaljerna kan jag bara beskriva det som en fars. Så många motstridiga besked, ingen som vet vem som fattat beslut samt rakt av felaktiga svar. I en fråga som på ett drastiskt sätt påverkar människors livssituation. Eftersom jag vid mer än ett tillfälle hört att barnfamiljer inte är lönsamma för kommunen är det kanske inte så förvånande. En annan fråga som verkar fått eget liv är den om att varje barn ska ha en egen dator. Något som började som ett marknadsföringsknep på en privat gymnasieskola har numera blivit en nödvändighet för småskolebarn i Ystad. Varför – ingen som kommer ihåg längre. Beslut och frågor verkar få eget liv på ett sätt som borde locka evolutionsforskare från hela världen.

För min egen del handlar det om att väga nyttan av att gå på möten och stöta sina åsikter mot partikamrater i syfte att få gehör för sin idé och i bästa fall ett gemensamt ställningstagande – mot att helt enkelt skriva ett medborgarförslag. Därmed går ju frågan direkt upp i fullmäktige och ut i nämnderna för behandling. Jag undrar om inte medborgarförslag är ett oerhört effektivt sätt att bedriva politik. Själv kan jag njuta av min familj och ägna tiden åt att få saker gjort.

Givetvis kommer jag att fortsätta med mitt politiska engagemang – eftersom det faktiskt är så att besluten fattas inom det politiska systemet. Men det är viktigt att inte glömma att använda andra verktyg för att få något att hända.

– Det här ska inte bli en hyllvärmare. Grundtanken är förstås att det ska vara ett beslutsunderlag till den fysiska planeringen i kommunen, för politiker och tjänstemän. Men det har varit viktigt för mig att även göra den läsvärd för vanliga ystadsbor som kanske inte vistas ute i naturen så ofta, eller skolelever som ska lära sig om Ystads natur. Historiskt intresserade kan till exempel läsa om hur dagens landskap växt fram, från urskogen till hur det ser ut i dag.

Syftet bakom ett Naturvårdsprogram är att ha med det i den kommunala planeringen av markutnyttjande med mer. Men förutom det så finns det kan den även användas i utbildningssyfte, för att ge tips och inspiration. På sidan 86 hittar man intressanta förslag på utflyktsmål. Jag gillar speciellt att hon har tänkt ta naturen till människorna

Det vill säga miljön som du har runt knuten när du kanske tar din promenad med hunden. Det finns också ett åtgärdsförslag för hur man kan utveckla och vårda just denna miljö, men som i resten av rapporten finns där inga pekpinnar, bara förslag och tips.

En viktig del av projektet har varit att ta fram förslag på ”förstärkning av befintliga natur- och grönområden”, alltså en slags naturvision om hur kommunen skulle kunna bli ännu grönare i framtiden.

Något jag verkligen skulle vilja se förverkligat är att man tog tillvara på de tips som Siv har för att göra naturen tillgängligare och utveckla möjligheterna till ett rikt friluftsliv. Det rör sig om enkla åtgärder som någonstans att parkera bilen eller en liten informationsskylt.

Personligen skulle jag vilja ta det ett steg till och märka ut fler promenadstråk och vandringsleder, samt förbättra informationen ytterligare.

Ystads kommun – Naturvårdsprogram.

Ystads natur under lupp – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Men det är ändå intressant att spekulera i vad det innebär. Det blir helt otippat trång på vänsterkanten. Ska Vänsterpartiet profilera sig som ett ännu mer socialistiskt parti  kommer de att stötta bort  inte bara väljare -  men framförallt Miljöpartiet. Det innebär att det troligaste är att vi kommer se ett löst samarbete mellan Mp och S, med V som stödparti. Priset för socialdemokraterna kommer att bli högt. Mp kommer inte som V alltid gjort att acceptera att domineras över. För det som Juholt signalerade i sitt tal det var en återgång till det gamla, om än med lite nytt. Det innebär att han skapar förväntningar om att S åter ska bli ett 40+ parti.

Jag tror inte att något av dagens partier någonsin kommer att nå 40 procent. Väljarkåren är helt enkelt för diverserad. Det innebär att Juholt aldrig kommer att nå upp till de förväntningar som ställs. Han skulle passat på att sänka förväntningarna i detta linjetalet. Han retoriska knep att upprepa orden Social Demokrati. Slår enligt mig tillbaka mot honom för det signalerar på ett mycket tydligt sätt att han gillar statlighet på bekostnad av individen.

Dessutom vill han gå ut och fråga folk vad de vill ha. Det är farligt när man inte har en aning om hur man ska kunna betala notan för en dignande önskelista. Men han kanske hoppas att väljarna tror på Jutomten.

Några andra bra inlägg på ämnet

TOMMYS TANKAR: En längtan tillbaka till DDR-Sverige.

Jonssons funderingar: Juholt hittade en kopia av ett tal från 1985.

Jesper Svenssons blogg: Nystart i backläge?.

Thomas Böhlmark: Sätt er samhällsbild, vi sätter vår.

Jag ställer ändå inte jättehöga krav, men vill att den som föreläser tillför något mer i form av exempel eller egna reflektioner. Att det finns möjlighet att ställa frågor under ett framförande gör oftast bara att föreläsaren och förlorar en pedagogisk linje och rytm. Däremot är en frågestund efter oftast mycket givande. Eller att man öppnar upp för frågor där rytmen tillåter.

Åter till fredagens övningar som jag hade sett framemot och förväntade skulle stärka min kompetens.

På plats fanns sju(!) personer från länsstyrelsen. Sammanlagt var kursen på tre timmar. Någon hade en funktion som var begränsad till att flika in enstaka ord, andra pratade säkert 15 minuter. Då kan det tilläggas att det verkade som om de hade fått presentationen uppifrån, eftersom samma information ska ut i hela landet. Som skattebetalare uppskattade jag inte slöseriet. Det ger dessutom en bild av att de har alldeles för lite att göra på Länsstyrelsen.

Själva föreläsningen var i mycket prat över huvudet på alla oss som är relativt nya i det hela. Att vi dessutom fick uppmaningar att exempelvis titta över samarbetet mellan förvaltningar, utan exemplifieringar gjorde att jag och säkert några till som är nya inom politiken kände att det var helt menlöst att sitta där. På det hela taget gjorde de inte konstruktiva exemplifieringar.

Detta var tänkt som en introduktion till nya PBL. Jag uppfattade inte att det skulle vara en kurs som fokuserade på skillnaderna mellan nya och gamla PBL. Något inläsningsmaterial eller några definitioner av centrala begrepp fanns inte heller med i materialet. Helt ärligt är jag ganska trött på att fler och fler tror att utskrifterna av en Powerpoint presentation är en rimlig dokumentation till en kurs. Det händer ofta nu för tiden.

Min negativa attityd beror säkert till stor del på att man drog över till 12.30 och jag därmed missade den utlovade lunchen 12.00 eftersom jag hade ett möte inbokat 13.00. Nonchalant Länsstyrelsen.

Jag tycker att det finns ett mycket fint samarbetsklimat i femklövern och att det är högt till tak. Det hoppas jag att det kommer att fortsätta vara under hela mandatperioden. Nägot som jag gärna hade sett att vi lämnade bakom oss är det socialdemokratiska tänkandet. Att vi  i större utsträckning agerade som borgliga reformister än förvaltare av ett socialdemokratiskt bygge.

Någon jag gärna hade sett i framtiden hade varit ett medborgarmanifest och ett företagarmanifest som på ett mycket konkret sätt visade vad medborgare och företag kan förvänta sig och kräva av kommunen.

Hon lyfte även några andra intressanta frågor. Vad bör, kan och är direkt olämpligt att lägga ut på entreprenad? Vilka heliga kor finns det i Ystad politiken och kan vi tänka oss att slakta någon av dessa?

Men det som fortfarande snurrar runt i huvudet är utmaningsrätten. Ett relativt nytt instrument som jag kommer att återkomma till i nästa blogg inlägg.

Lyckas vi behålla den goda stämningen och samförståndsviljan kommer det att bli fyra goda år. Men ekonomiskt står kommunen inför stora utmaningar. Det ska investeras för nästan 800 miljoner , exklusive hamnombyggnad. Samtidigt är det svårt att få balans i det som redan finns.

Här krävs det nya tag. Inte minst ett större befolkningsunderlag för att Ystad ska ha råd med den kostym vi anser oss behöva.

Flytta? För många föräldrar som har valt Soldalen är det en nedläggning. Att kommunen sedan öppnar upp tre avdelningar i en annan del av staden hjälper inte oss. Många har gjort ett aktivt val och valt Soldalen. För dess läge, den relativa småskaligheten,  den fina lekmiljö eller något annat.

Extra märkligt är det eftersom jag innan dotterns dagisstart frågade rektorn om ryktet om en eventuell flytt var sant. Jag fick ett klockrent nekande av att det fanns sådana planer, och det var inte för mindre än ett halvår sedan. Hade jag fått veta vad som gällde hade vi så klart vägt in det i valet av förskola. För oss handlar det om en nedläggning.

Att ens prata om Berghusa och Soldalen i ett sammanhang är ju lite märkligt. Om kommunen tror att alla de föräldrar som har sina barn på Soldalen tycker att det är ett fullgott alternativ att promenera eller cykla ut Berghusa så misstänker jag att de tar fel. Många har inte två bilar, eller möjlighet att ta sig ut till Berghusa. Speciellt de som sedan ska ta sig ner till stationen för att pendla till sitt arbete.

Efter kvällens möte och de efterforskningar jag gjort känner jag mig lite lugnare, men en osäkerhet om vad som kommer att hända finns ändå kvar. En sak är jag lugn med. Det kommer att finnas förskoleplatser centralt i Ystad.

Nu får vi se vad det blir av det hela men för mig känns det märkligt att de privata aktörerna värnar de små enheterna där barnen ges en lugn och trygg miljö. Kommunen däremot bygger gärna stora enheter, allt för att hålla kostnaderna i schack. Eftersom de privata aktörernas ersättning baseras på kostnaderna i den kommunala slår man på sikt undan fötterna på alla som vill bedriva verksamhet i mindre skala.

Det som är positivt är att lokalerna finns där och det finns en stark efterfråga på förskoleplatser i ett någorlunda centralt läge. Det skulle ju vara bara den om inte någon ser möjligheten att starta en ny verksamhet om kommunen lägger ner sin.

För att illustrera behovet av förskoleplatser centralt i Ystad har jag gjort två kartor. En som visar dagens situation. Runt varje enhet har jag gjort en cirkel som illustrerar ett behändigt gång avstånd. Jag har en bild som illustrerar situationen om Soldalen ”flyttas”.

Förskolesituationen med Soldalen

Förskolesituaton utan Soldalen

Det syns ju ganska tydligt att Soldalen fyller en viktig funktion. Det blir också tydligt att det kanske ska planeras för fler enheter i de centrala delarna av stan samt öster om centrum. Motiven till detta är flera. För mig är de två starkaste argumenten valfrihet för föräldrarna, samt att det är en förutsättning för att kunna bo i Ystad och arbetspendla till Malmö.

FAKTA

Kommunala förskolor

Abrahamslund  5 avdelningar 81 barn
Backa                   6 avdelningar 127 barn
Erici                     5 avdelningar 89 barn
Soldalen              3 avdelningar 54 barn
Marielund          5 avdelningar 97 barn
Nektarinen        4 avdelningar 70 barn

Privata Förskolor

Källesjö                   2 avdelningar 30 barn (efter flytt)
Lingua                    2 avdelningar 36 barn
Lyckebo                  2 avdelningar 24 barn (heltidsplatser)
Möllan                    2 avdelningar
Ystad Monessario 1 avdelning 17 barn