Dialog ja, klagosång nej

Politikerenkäten har kommit med en möjlig förklaring till politikerna bristande intresse för deltagardemokrati. När de skulle besvara frågan om det tycker att det är viktigt med medborgardialog så blev svaret enligt bilden.

Det finns ett mycket stort intresse, eller i alla fall så tycker politikerna att det är viktigt med medborgardialog i initieringen och i utvärderingen av ett beslut eller åtgärd. Skillnaden ligger nog i att medborgardialog är positivt laddat och sker i ett skedde då det går att påverka en process. Krav på folkomröstningar och överlämnande av protestlistor brukar ske när klubban är på väg ner mot bordet.

Politikerenkäten ställer en berättigad fråga . Varför anses medborgardialog vara minst viktigt i den fas då förvaltningen genomför beslutet.

Det är knappast förvånande att kommunfullmäktigeledamöterna tycker det är viktigt med medborgerlig input i beslutsprocessens tidiga skeden och när beslutscirkeln så att säga sluts och besluten skall omprövas. Och det är inte heller förvånande att ledamöterna vill vara relativt sett mer i fred med sin huvuduppgift att fatta beslut. Det som möjligen överraskar är att förvaltningsgenomförande är den fas i beslutsprocessen där medborgardialog bedöms som relativt sett minst viktig. Trots alla olika former av brukarråd och brukarstyrelser kopplade till den kommunala förvaltningens genomförandeled som vuxit fram under de senaste 20 åren, är det paradoxalt nog just i förvaltningsledet som kommunfullmäktigeledamöterna tycker det är minst viktigt med medborgardialog.

Det är en bra fråga och tyder på att om politikernas vilja att förbättra kommunikationen mellan förvaltningar och medborgare blev lite starkare borde det finnas gott om utrymme för förbättringar. Det är nog trots allt så att den största delen av den dialog som en medborgare har med kommunen har han eller hon med tjänstemän inte politiker.

Politikerenkäten

Statsvetenskapliga institutet i Göteborg har genomfört en stor undersökning på Sverige kommunpolitiker. Slutsatserna publiceras på en blogg som heter Politikerenkäten i samverkan med Dagens Samhälle.

Än så länge har de kommit fram till ganska intressant saker. Här kommer de enligt mig intressantaste.

Stor ideologisk spännvidd i våra kommuner

När de viktade kommunfullmäktige församlingar på en höger-vänster skala visade sig att finns en väldig spännvidd.

Tio-i-topp-listorna över Sveriges mesta vänster- respektive högerkommuner rymmer inga egentliga överraskningar: vänsterkommunerna, med Överkalix (vänster-högermedelvärde 2,5), Arjeplog (2,9) och Malå (3,0) i toppen, återfinns, med undantag för bruksorterna Degerfors och Fagersta, långt norrut; högerkommunerna, med Vellinge (7,9), Danderyd (7,5) och Lidingö (7,1) i toppen, återfinns, med undantag för Mullsjö, i Skåne och i Stockholmstrakten.

Det som fascinerar mer är istället det stora vänster-högeravståndet mellan olika kommuner – från den tydliga vänsterpositionen 2,5 i Överkalix till den tydliga höger-positionen 7,9 i Vellinge. Den statliga politiken för kommuner och landsting syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar och förhållanden för alla kommuninvånare i Sverige. Men hur det faktiskt blir med den saken när många kommuner styrs utifrån vitt skilda ideologiska värderingar borde definitivt vara värt ett närmare studium.

Intressant. Bor man i en kommun där fullmäktige utgår från en socialistisk världsbild kan det inte vara lätt att vara företagare.  Det bekräftas av en snabb titt på Svenskt näringslivs kommunranking. Nu har jag inte gjort en full analys men konstaterar att vänsterkommunerna generellt finns under 200 och strecket och höger kommunerna generellt sett över 40 strecket. Norrlands problem beror således kanske inte så mycket på förutsättningarna utan vad man gör av dem.

Vad tycker kommunpolitiker

Det är ju ytterst intressant att se om kommunpolitiker står bakom den politik som deras riksorganisationer driver. Ju bättre samstämmighet desto större kraft kommer partiet att få. Det går ju inte att driva en fråga som gräsrötterna inte ställer upp på. Dessutom identifieras två frågor där spridningen är störst mellan de olika partierna. Det rör sig om offentliga sektorns storlek och inkomstskillnader. Det är ju två tydligt ideologiska frågor så det är ju inte rent överraskande. Tabellen nedan visar redovisar man ställer sig till olika frågor.

En liknande tabell för rikskommunala frågor. Här är stridsfrågorna vinst i välfärdssektorn och privatisering av bostadsbolag.

Spännande, eller hur.

Det spelar stor roll om det är Socialdemokrater eller Moderater som är tongivande för den styrande majoriteten

Spridningen på det kommunala planet är stor. En vänster majoritet står mycket långt från en högermajoritet i många frågor. Spridningen är dessutom större i kommunala frågor är frågor som ligger på ett högre plan.  Frågor som splittrar är synen på friskolor, vårdnadsbidrag, privata entreprenörer och kundvalsystem. Det framgår med all önskvärd tydlighet att vänsterpolitiker vet vad medborgarna behöver.

Många säger att det inte spelar roll vem som sitter vid makten. Här finns ett tydligt bevis för att det inte är så. Det spelar roll och ju närmare medborgaren besluten tas desto större roll spelar det.  Det innebär att väljarna skulle lagt betydligt mer tid på att studera sina kommunpolitiker än de gör. De skulle krävt svar i betydligt fler frågor än de som politikerna väljer att redogöra för.

Kommunpolitiker är negativt inställda till deltagardemokrati

Det visar sig att det bara är i EN kommun som det finns en till övervägande del positiv inställning till deltagardemokrati. I övrigt finns det ett motstånd mot ett ökat inslag av medborgarmakt. Motståndet blir större ju mer makt en politiker har. Det blir också större med erfarenhet men här finns ju en viss koppling till ökad makt. Frågan vad dock ganska klumpigt ställd eftersom det tog exempel som folkomröstningar, protestlistor och aktioner som exempel. Det är ju sånt som oftast sker som missnöjesyttringar mot specifika beslut.

Det är bra viktigt att vi försöker att lämna mer makt till medborgarna. Det är ju de som högerpartierna vill göra. Låter vi medborgarna behålla mer pengar själv och ökar valfriheten är det ju en demokratiskt reform som ger en högre grad av medborgardemokrati. Men att glorifiera missnöjesyttringar är inget jag ställer upp på utan reservation. Politiker tar ansvar för helheten. Den som protesterar gör det inte. Däremot är jag för att man förbättrar dialogen med medborgarna genom exempelvis ett medborgarkontor.

Jag kommer att följa politikerenkäten och väntar med spänning på fler intressanta presentationer. Det är bra att man riktar lite uppmärksamhet på kommunalpolitiken. Det är här som framtidens politiker kommer att börja sin bana. Det är också viktigt att uppmärksamma väljarna på att kommunalvalet spelar roll – kanske rentav störst roll – för den egna vardagen på kort sikt. Det är kommunpolitiker som styr över skola, äldrevård, kommunalinfrastruktur. Riksvalet spelar nog större roll för det egna livet på lång sikt men förringa inte kommunalvalet.