Religionen som kulturens förkläde

Jag har sett människor från olika kulturer mötas. I många fall utvecklades vänskap. Jag noterade att i mötet individer eller familjer fanns det inga större problem som inte var väldig enkla och som byggde på rena missförstånd. Frågan jag ställde mig var. Om det fungerar så bra i det lilla formatet – varför fungerar inte integrationen om vi ser det från ett större perspektiv.

Jag ställde upp två teorier. Den första vara att vi helt enkelt har för få möten på individuell eller familjenivå. En teori som jag i högsta grad tror på. Jag kan nog se ett samband. Fler och djupare kontakter ger snabbare en förståelse för och anpassning till det svenska samhället.

Den andra teorin var att vi på en ackumulerad nivå får in mekaniker och krafter som inte finns i det mellanmänskliga mötet. Det är den teorin jag har utvecklat och kommer att utforska nedan. Notera att båda teorierna inte motsäger varandra eller att den ena utesluter den andra.

Sverige är extremt. Jag har matats med det på ett antal föreläsningar nu där man hissar fram Inglehart-Welzels kulturella karta. Extremt på både den rationella/sekulära skalan och vårt fokus på självförverkligande. Jag har varit på föreläsning med med Per Brinkemo och fått insikt i hur stor skillnad det är mellan samhällsbygget i ett land där man kämpar för överlevnad och ett där man kämpar får att få gillare. Jag förstår att den stora klämskon ligger i individens och familjens frigörelse från kollektivet.

Därför vill jag utforska de olika dimensionerna på ett traditionellt samhälle där blodsbandet är viktigast. Med den utgångspunkten blir kulturen och religionen verktyg för att säkerställa blodsbandet. Kulturen är ofta lite diffust om man går förbi de synliga tecknen. Det märker vi inte minst när vi ser på den diskussion som uppstått om vad som är svensk kultur, kultur är dessutom ofta regionalt och sällan nedskrivet i en regelbok. Den tillämpas kollektivt och kan till viss del anpassas så att den går att tillämpa i ett modernt samhälle.

Religionen däremot är nedskriven. Den styrs genom en auktoritet i form av tolkningar av heliga böcker. Det innebär att jag skulle vilja se det som två dimensioner på ett kontrollsystem i syfte att säkerställa blodsbandet. Ett med implicita regler och ett med explicita regler. Medan kulturen och kollektivet säkerställer att individen håller sig inom ramarna blir religionen den mekanik som får individen att avsäga sig ansvar för att reflektera och därmed fatta självständiga beslut.

Denna ganska tydliga skillnad mellan en kontrolldimension och en ansvarsdimension glider samman eftersom religionen felaktigt användes för att motivera det som är kulturella företeelse. Jag har flera gånger i sett hur det snabbt blir en diskussion om vad som den korrekta tolkningen av den religiösa texten. Troende upplever sig med rätta kränkta, eftersom någon använder deras religion för att rättfärdiga oacceptabla beteende. Men varför vänder de ilskan mot den som vill komma tillrätta med och diskutera beteendet istället för att vända ilskan mot den som missbrukar deras religion?

Man går i försvar av religionen och vi landar i en polariserande pseudodiskussion istället för att komma framåt i en gemensam diskussion baserad kring mänskliga rättigheter.

Oftast vill man att vi ska öka kunskapen om deras religion, de vill gärna visa hur saker är förenliga med eller bryter mot religionen. Påstående som att demokrati visst är förenligt med religionen eller att religionen är för eller emot saker landar helt fel i den sekulära staten. Det skapar istället en oro hos den sekulära medborgaren.

Här blir religionsfriheten ett tveeggat svärd. Det blir ju ytterst lockande att stoppa in kulturella företeelse inom religionen och därmed hävda att utövandet av en tradition ska omfattas av religionsfriheten. Samtidigt bygger den sekulära individuella staten på att individensrättigheter trumfar kollektivets vilja. Vi vill ha ett ovillkorat erkännande av demokratiska och individuella fri- och rättigheter.

Lösningen ligger i att religionen åter förpassas till den privata sfären. Att argument kring rättigheter baserat på religiösa ställningstagande och tolkningar konsekvent underkänns. Det kommer att minska vinsten med att förpacka kulturellt tvång och kontroll inom ramen för religionen.

Religion är en uppfattning – inte en identitet

PosterA3Under en tid har påståenden som att det ska vara enkelt och bekvämt att leva som muslim i Sverige stört mig. Givetvis ska man kunna leva i Sverige oavsett om man är religiös eller inte. Man ska vara fri att utöva sin religion så länge den inte kränker andra. Det är alltså inte det som upprör mig, utan att man uppmuntrar människor att identifiera sig utifrån en religion.

Sverige är sekulärt. Många troende muslimer verkar betrakta Sverige som kristet, vilket inte är helt korrekt. Vi har oss själva att skylla, eftersom vi ofta identifierar dem som i första hand muslimer; kanske vi rentav uppmuntrar dem eller ger dem fördelar om de gör så. I brist på förståelse tror de givetvis att vi tillskriver religionen samma betydelse och auktoritet som den har i Mellanöstern. Att på detta sätt uppmuntra till religiositet, eller vidskepelse som jag som ateist benämner det, känns orimligt. Detta fokus på religion kommer aldrig sluta lyckligt och undergräver den sekulära staten och individens självständighet.

Vi är människor. Lika inför lagen och inför varandra. Vi har ett ansvar att ta hand om varandra och det gemensamma. Är jag ensam eller upplever fler ett obehag av att man uppmuntrar människor att identifiera sig med en religion?

Ännu mer rädd blir jag när man låter religiösa samfund företräda grupper, eller arbeta med det som är det allmännas uppgift, exempelvis skola, vård eller habilitering av kriminella. Här rör vi oss snabbt mot en situation där rätten att vara fri från religion sätts på undantag. Vi gör religion till norm eller en förutsättning för att få stöd eller hjälp.

Jag uppmanar till vaksamhet och menar att vi bör förpassa religion till det privata.

Jag menar det Andligen

De flesta känner till begreppet bokstavligen men nu är det dags att ta till sig begreppet Andligen. Harold Campings förutspådda domedag passerade synnerligen obemärkt. Själv spenderade jag domedagen på Zoo i Köpenhamn och det närmaste slutet jag kom var en dans paketcykel som någon skrivet Slut1 på. Men nu visar det sig att han i sak hade rätt. Bara det att han tolkade bibeln lite fel.

Den 89-årige radioförkunnaren förklarade att han bett och skärskådad Bibeln och dragit slutsatsen att det han trott vara något fysiskt i själva verket var andligt.

– Bibeln är en väldigt andlig bok. Det finns mycket som är bokstavligt, naturligtvis, men mycket är väldigt andligt. Det är svårt att veta hur man ska tolka det, sa han enligt tidningen.

Hans förutsägelse var att uppryckandet skulle ske den 21 maj och jordens undergång den 21 oktober.

Så kan det gå när man läser bibeln för bokstavligt. Nu ser jag fram emot att jorden förstörs den 21 oktober. Det menar jag verkligen – andligen.

Camping: ”Andlig snarare än bokstavlig dom” « Dagen.se – Nyheter om kyrka och samhälle.

Camping: Jag räknade fel – på 5 månader | Nyheter | Aftonbladet.

Domedagsprofetiorna som misslyckades | Inrikes | SvD.

Harold Campings första ord efter ”domedagen” – Expressen

Tradition eller tvång

Alla som känner mig vet att jag är stenhårt Ateist. Jag behöver ingen gud för att leva med att livet ska ta slut, eller behöver en präst för att ge mig förlåtelse för det faktum att jag existerar. Jag tycker inte ens att det är intressant att diskutera om gud finns eller inte. Bevisbördan ligger på de som tror. Den dag de kommer och säger att de vet kommer jag kanske att lyssna. På samma sätt som att den som tror på Tomten, Yetin, Andar eller Troll har bevisbördan.

Jag hyser inte agg eller motvilja mot religiösa. Däremot betraktar jag dem lite grann som de betraktar den som går omkring och tror på tomten. Alla är vi människor med övertygelser och en rätt att tro på det vi väljer. Däremot är jag starkt emot religiösa friskolor vars syfte är att påverka omogna hjärnor.

Nu lyfter Carin Jämtin fram tankarna på att byta ut en röd dag mot en muslimsk högtidsdag. Om vi skulle ha röda dagar baserat på religion eller övertygelse är det ju i så fall första maj som ligger pyrt till. Sveriges största fixa i trädgården dag. Helt enkelt eftersom antalet muslimer överstiger antalet socialister. Men ack det vill hon inte.

–Jag tycker att första maj ska vara kvar som helgdag, så att man ser till att människor har en möjlighet att vara med. Det är en viktig dag att manifestera grundläggande viktiga saker i det svenska samhället.

Om man är socialist ja – andra manifestationer undanbedes bestämt.

Men jag tycker att man ska avskaffa röda dagar i den form de finns idag. Det finns två alternativ. Helst skulle jag se det omvandlar till dagar som individen själv kan fördela efter eget behag.

I andra hand vill jag att vi ska förlägga dem så att vi firar exempelvis våren, hösten eller sommaren. Att vi genom att uppmärksamma årstiderna, någon viktig person (ej politiker) kan bidra till en känsla av att vi alla hör samman. Vi delar denna planeten oavsett religion eller härkomst. Avskaffa samtidigt nationaldagen och fira FN-eller Europa-dagen på samma sätt. Nationaldagsfirandet är ju ett exempel på att det på bara några år går att skapa nya tradition.

Alternativen till firande och ledighet är många och minst käbbel och mest rättvisa blir det om individen för bestämma.

Intressant är också hur främlingsfientliga krafter passar på sticka fram sina trynen. Vad jag förstår är det inte så många som sitter med folkdräkt och firar påsk, allhelgonadag eller allt vad det heter.

Muslimsk högtid kan bli helgdag | Inrikes | SvD.

Läs också…

Flute-tankar: Sekularisera helgdagarna!.

Dick Bengtson: Varför inte en Klimatdag?.

vardagsviktigheter: Christer Sturmark tuggar på….

Stefan Olsson » Avskaffa 1 maj som lagstadgad helgdag.

Jesper Svenssons blogg: Muslimsk helgdag dålig idé.

 

Ritualer

Spännande ny forskning försöker att förklara religion. Inte det gamla vanliga. Vad är sant, vad är inte sant. Finns Gud eller inte? Utan istället försöker man förstå religionens funktion och mänsklighetens behov av religion.

Det finns ett antal teorier till varför religion kan varit till nytta i evolutionen. Det kan ha uppmuntrat till osjälviskhet, därigenom har det stärk samarbetsförmågan mellan individer.

Experiment visar att vi gör en koppling mellan vad någon drabbas av och vad vi anser att de förtjänar. Det visar på en uppfattning om rättvisa och moral. Vi behöver ju inte religion för att skapa moral.

En annan teori är att känslan eller tron på att någon bevakar oss eller om man nu är troende kommer att döma oss när vi dör leder till att vi följer regler som är till gagn för kollektivet, istället för opportunistiskt bevakar vårt eget intresse i alla lägen.

Det intressantaste spåret är nog ändå det som tar sikte på religion och ritualer. Själva ritualerna är då det som skapar samhörighet. Det illustreras genom följande ganska extrema exempel.

In one particularly grisly rite of passage, for example, young men belonging to Australia’s Aranda tribe are first circumcised and then pinned face down as several of their elders bite the initiate’s scalp and chin as hard as they can, before slitting his urethra with a stone blade. That is the sort of thing you are not going to forget in a hurry. You are also going to feel a strong affinity with those others who have gone through it, and perhaps a certain disdain for those who have not—a solidarity-building exercise, then, if ever there was one.

Nu kommer forskarna att utöka sin databas med en mängd olika ritualer. Religiösa och icke religiösa. Kanske det kommer att visa att behovet av religion är synnerligen överskattat och går att ersätta av exempelvis idrott, melodifestivalen eller dokusåpor.

I alla fall om man ser till religionens funktion för att skapa samhörighet mellan individer. Dokusåpor lär ju aldrig hävda att de kan förklara livets mysterier, något som religion ju inte viker sig för att göra.

Religious studies: The good god guide | The Economist.

Vanligare än vi tror

Alla vill väl tro att vi är ganska speciella. Men vanligtvis är vi ju ganska vanliga. I det senaste numret av Humanist Info redovisade de för en medlemsenkät som gjorts. Det visar sig att jag var precis i mittfåran av medlemmarna. Högskoleutbildad, man, ateist dessutom folkpartist.

Bland humanisterna var folkpartister stark överrepresenterade, precis som vänsterpartister och miljöpartister. De som sympatiserar med kd var dock i princip obefintliga.

Snälla tankar

Religiösa som regelbundet går i kyrkan skiljer sig mer sällan än snittet. De upplever sig också vara lyckligare i sina äktenskap.

Ganska intressant. Hur kommer det sig. Är de helt enkelt mer konservativa, har lägra krav på sina relationer eller är det något annat som ligger bakom.

Frank Fincham at Florida State University and his colleagues knew from looking at past studies that couples who attend religious services are more likely to be satisfied with their marriages and less likely to be unfaithful than those who do not, but they did not understand why. Speculating that the act of praying might itself cause romantic relationships to become more resilient, the team set up an experiment to explore prayer and fidelity.

Det  visar sig att det finns en positiv korrelation mellan att regelbundet be för sin partner och lyckliga relationer. Nu tror i och för sig inte jag att det är Gud som fixar biffen. Men det är tankeväckande hur en ritual där man tänker snälla tankar om sin partner stärker relationer.

Nu kanske min grej inte är att be men jag ska försöka hitta en liknande ritual.

Psychology: Faith and faithfulness | The Economist.

I mörkaste afrika

Afrika är en kontinent som är som ett öppet mål för allsköns mer eller mindre galna förkunnare. På grund av en utbredd vidskepelse, låg utbildningsnivå och fattigdom  finns det en stor marknad av själar som är redo att frälsas.Förr utsattes  de för de vita missionärerna, nu rullar det på av sig själv. Det värsta är att religionen blandas in med i politiken.

AT A rally in Nairobi’s Uhuru Park on a Sunday afternoon last month, Bishop Margaret Wanjiru, parliamentarian, assistant minister for housing and one of the country’s foremost Pentecostal preachers, was passing around a paper bag for contributions from the crowd. Some tens of thousands of Kenyans had gathered to campaign against a proposed new constitution, which Ms Wanjiru and other preachers urged them to reject in a referendum to be held on August 4th. Two provisions, one allowing for Muslim courts to settle marriage and land disputes, the other to allow abortion where the life of the mother is in danger, were a direct threat to Christianity, they said. On the stage, people were being slain by the spirit; sometimes just a fingertip was enough to throw believers back across the boards.

Religon är det sista som behövs i Afrika. Framförallt  en religion som används som ett instrument för att plocka folket på pengar och styra deras tankar.

Väckelse rörelsen sprider sig som en löpeld över kontinenten och man kan bara undra var det kommer att sluta.

According to the World Christian Encyclopedia, about 17m Africans described themselves as born-again Christians in 1970. Today the figure has soared to more than 400m, which accounts for over a third of Africa’s population. And as in Nigeria on the other side of the continent, they are now having a noticeable effect on public-policy debates in east Africa. Regardless of the outcome of the vote on the constitution in Kenya, for example, their interventions are likely to make abortion a defining political issue in the country. Similarly, the efforts of new churches in neighbouring Uganda have made political controversies out of homosexuality and the right of Muslims to convert to Christianity.

Det är otäckt. Väckelserörelserna behöver ofta en fiende att bekämpa,någon grupp som representerar synden eller utgör en symbol för de icke-troende. Det största hotet mot rörelsen är att de själv.

Besides, the swagger of preachers like Mr Ssempa can backfire. Support for the anti-homosexuality bill in the Ugandan parliament has fallen away after Mr Ssempa and other preachers accused a rival Pentecostal, Robert Kayanja, of sodomy. Mr Kayanja, coincidentally a half-brother of the Archbishop of York, John Sentamu, has himself been criticised in Uganda for milking the poor to live a luxury life. And the clear anti-Muslim sentiment scares politicians who want to win the sizeable Muslim vote.

Deras dubbelmoral och det ur etiska synpunkt tveksamma i att lura pengar av de fattiga för att pastorerna ska kunna leva ett lyxliv framstår som frånstötande för de icke-frälsta. Därför kommer de förhoppningsvis få ganska lite direkt inflytande. Däremot kan de få inflytande genom person som är bornagain- Christians. Ungefär som i USA.

The religious right in east Africa: Slain by the spirit | The Economist.

Biktens förbannelse

Nu är Katolska kyrkan än en gång i blåsväder. Det handlar som vanligt om pedofili och övergrepp.  Nu blåser det dessutom ganska snåla vindar kring påven som har haft mer eller mindre närkontakt med pedofili-problematiken tidigare. Det är inget jag är speciellt förvånad över. Kommer ni ihåg alla skumma uttalande som kom precis efter han hade tillträtt.Nu verkar det som om han äntligen har skaffat sig en PR-avdelning. Strömmen av stötande uttalanden har sinat. Men man ska inte glömma att det är fernissa. Under ytan finns samma trångsynta och världsfrånvända åsikter om allt från AIDS bekämpning och homosexualitet till synen på präster som begår pedofili.

Det visar sig också att det finns de inom Vatikanstaten som inte ser problemet. De anser att pedofilanklagelser är skvaller och ett angrepp på katolska kyrkan. Killen som sa det borde låna påvens PR-folk en liten stund. Jag älskar när kyrkan och dess ledare visar vad de egentligen tycker och tänker. Det visar på ett tydligt sätt att de som passivt eller av tradition väljer att följa dessa ledare bidrar till att föda ett monster. Alla som har det minsta lilla heder i kroppen borde omedelbart se till så att inte en enda av deras kronor gick in och sponsrade denna verksamhet.

Hur kan det bli så? Det är ju gudfruktiga människor som vill göra gott. Hur kan de som ska företräda vår herre Jesus och allt han står för agera som karaktärer som hämtats direkt från gamla testamentet. De troende har ju goda skäl för att vara upprörda.

Jag tror svaret ligger i hemlighetsmakeriet. Katolska kyrkan är fylld av ritualer och hemligheter. Tystnadsplikten  och förtroende står i centrum i form av bikten. Prästens särställning och helighet skiljer sig också mot den ställning som exempelvis en Protestantisk präst har. I många länder är det fortfarande mer en karriärväg att bli präst än ett kall. Katolicismen har en inbyggd förmåga att skapa hemligheter och locka till sig de som har något att dölja.

Tyvärr är det nog varken första eller sista gången sånt här kommer i dagen. Det värsta är att för varje skandal som kommer fram finns det säkert tio som tystas ner.

Explicit Lyrics

bibeln copy Nu har det hänt igen en religiös dåre har orsakat både sig själv och sin omgivning stor olycka. Det är tragiskt när det händer, och det gör det tyvärr alltför ofta.

Jag kom att tänka på hur de konservativa grupperna i USA skapade en gruppering som lobbade fram en etikett som ska varna för skadlig musik(främst hårdrock). Al Gores fru var en av grundarna till föreningen Parents Music Resource Center.

Det var så upprörda känslor att det blev en rättegång där det spelades Black Sabbath skivor baklänges för att tyda ut satanistiska budskap, efter det att några hårdrockslyssnande ungdomar hade skjutit sig själv. Dee Sneider sångare i Twisted Sister ställdes inför kongressen.

Nu undrar jag bara om det inte kan bildas en gruppering som ser till så att bibeln märks upp på ett liknande sätt. Så att vi kan skydda våra barn. Det är ju viktigt att vi lär barn skilja mellan fantasi och verklighet.

Pappa bad till Gud – lät dottern dö – DN.se.