Utveckling eller inveckling

Ystad Kommun ska styras upp. Det är i alla fall meningen med det arbete som pågår för att koppla samman de politiska målen med verksamheten. Idag var jag några timmar på en temadag på ämnet som samhällsbyggnadsförvaltningen hade ordnat för sina politiker. Jag måste nog tillstå att jag har en något fragmenterad bild av vad det innebär eftersom jag bara deltog i delar av arbetet. Men jag har förstått principerna sedan tidigare eftersom det var uppe till diskussion i samband med att förslaget bearbetades i kommunstyrelsen och antogs av fullmäktige.

Att hitta system som ska fungera för en hel kommun är synnerligen svårt och komplicerat. Något som blev uppenbart när metoden skulle lyftas ner till förvaltningsnivå. För ju längre ner man kommer desto svårare blir det.

Fullmäktige har antagit sex områden som ska utvecklas, dessa områden har sedan brutits ner i delområden. Så långt inga större problem eller oklarheter. I princip är ju det mesta ganska självklart, även om det så klart tar både tid och energi att formulera det. Ibland ställer det dock till problem eftersom vissa begrepp inte har en tolkning. Ett sådant är exempelvis effektivitet, ett annat kärnverksamhet. Vad innebär exempelvis en god omsorgsnivå, vilken ambitionsnivå speglar det?

1. Ystad ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande kommun för boende, företagande och besök

a. Ystad ska vara en företagsvänlig kommun

b. Bostadsbyggandet ska hålla en hög takt

c. Framkomligheten inom kommunen samt till o från ska vara mycket god

d. De som bor, besöker och verkar i Ystad ska uppleva ett rikt, varierande och tillgängligt kultur och idrottsliv

e. Folkhälsoperspektivet ska vara en naturlig del av verksamheten

f. Ystad ska vara ett attraktivt turistmål

g. Ystad ska vara en attraktiv boendeort för alla åldrar, kön och etnisk bakgrund

2. I Ystad ska finnas valfrihet och alla verksamhet ska präglas av kvalitet och kundanpassat bemötande

a. Ystadbor ska erbjudas stor valfrihet och mångfald

b. Kvalitén inom kommunens omsorgsverksamhet ska vara mycket god

c. Ystads förskolor ska ge mycket goda kunskaper och utveckling i trygg miljö

3. Ystads alla verksamheter ska ha ett miljöperspektiv

a. Utveckla och värna om en hållbar miljö ska vara en naturlig del av verksamheten

4. Verksamheter ska vara kostnadseffektiva och ekonomin ska vara i balans

a. Effektiva och fokus på kärnverksamheterna

b. Skatten ska vara oförändrad

c. Ekonomin ska vara i balans

5. Finansiella mål

a. Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna

b. Investeringar ska till minst 50 procent finansieras med egna medel

c. Det egna kapitalet ska inflationssäkras

6. Ystads Kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

a. Frisknärvaro i Ystads Kommun ska vara minst 97 %

b. Arbetstagarna i Ystads Kommun ska uppleva en god arbetsmiljö avseende fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen

c. Ystads Kommuns medarbetare ska ha rätt kompetens.

Varje del av kommunen ska sedan inventera hur den kan bidra till de gemensamma målområdena fastställa aktiviteter och ta fram nyckeltal så att man kan styra mot de övergripande målen. Det är här det blir svårt. Hur ska vi som fritidspolitiker och lekmän ta fram vettiga nyckeltal. Risken att det blir fel är större än chansen att det blir rätt.

Här är det en balansgång. Tjänstemännen vill som jag uppfattar det har en tydlig signal om vad vi som politiker vill att de ska åstadkomma (aktivitet). För att göra en måluppföljning på en aktivitet behövs det nyckeltal. Vår uppgift är således att komma fram till aktiviteter som stöttar det övergripande och hitta relevanta nyckeltal. Detta är i min tycke an alldeles för komplex och svår uppgift för att lösas av den samlade nämnden inklusive ersättare. Det blir helt enkelt för många kockar.

Politiska mål, verksamhetsmål, aktivitet, detaljer, saker utanför nämndens kompetens blandas. Så att ju längre man håller på desto svårare är det att knyta ihop säcken eller hålla en linje. Kopplingen till de övergripande målsättningarna är ju dessutom av varierande styrka. Det som skulle leda till utveckling, leder bara till inveckling.

Det har ju redan funnits ett liknande system föregående mandatperiod. Det föll på att återkopplingen och uppföljningen inte fungerade.Vissa uppsatta mål mättes rentav inte alls. Med utgångspunkt från denna  och den analys som gjordes anser jag att vi bör se över vad det var som inte fungerade i det systemet. Viljan att skapa nytt är ofta större än viljan att utveckla det som finns. Det som är faran då är att man upprepar sina misstag.

Jag skulle därför gärna börja i det tidigare systemet. Därefter skulle jag vilja prioritera och klassificera de aktiviteter som nämnden ansvarar för. Då att man får fram någon form av kärnverksamhet. Om målet är att ge tjänstemännen en tydlig signal om vad vi politiker önskar oss är en sådan prioritering och arbetet med att göra dessa en bra och handfast metod för att kommunicera.

Att fastställa relevanta nyckeltal anser jag i första hand vara en uppgift för tjänstemännen. Kanske i samråd med en konsult. Givetvis ska nämnden ha synpunkter på och önskemål på dessa. Men politik är i första hand prioriteringar – inte styrning. Styrning av verksamheten ligger först och främst på förvaltningsledningen.

En poäng om Arenan

Nicklas Ljungström i miljöpartiet pekar på en viktig sak när det gäller den nya arenan i Ystad nämligen driftskostnader. Eller egentligen är det ju en ombyggnad av ÖP-hallen om än ganska omfattande.

Hela fokuset ligger på investeringskostnaden. Här kan man bara konstatera att styrgruppen har misslyckats rejält. De visste hur mycket pengar det fanns.

Kan man få ner driftskostnaden finns det möjlighet att bära högre kapitalkostnader. Det är det här som händer när kommuner ska göra saker. Man ser inte till helhetsbilden. En privat aktör som skulle hyrt ut på kommersiella grunder skulle så klart fokuserat på möjligheten att få lönsamhet och därför sett till helheten på ett bättre sätt.

Styrgruppen har misslyckats, kommer styrgruppen att utvärderas och få lite nya medlemmar? Att man sedan dessutom inte säger sig vilja byta samarbetspartner lär ju inte göra det lättare att pruta på priset.

Det finns en viss mängd pengar. Det finns mycket annat som måste investeras i som är mer nödvändigt. Vatten och avlopp och land-el i hamnen för att nämna några exempel.

Nicklas blogg » Blog Archive » Arenan dyr eller billig vem vet?.

Goda exempel

Jag har tidigare nämnt SKL:s rapport från 2009 där man lyfter fram goda exempel och drar slutsatser om vad som krävs av en kommun för att lyckas med skolan. SKL har undersökt hur olika kommuner har valt att arbeta med skolan. Utifrån detta har man försökt att dra slutsatser om vad som funkar och inte funkar. Här kommer ett kort referat av slutsatserna:

Vi har sett att framgångsrika skolkommuner:

› 1. Har bra ledare

› 2. Lyfter fram kompetenta lärare

› 3. Har höga förväntningar

› 4.Tar reda på hur det går

› 5.Har fungerande relationer

› 6.Har tydlig ansvarsfördelning

› 7.Fångar upp elever med svårigheter

› 8.Har enats om skolans mål

För mig är det mesta av detta självklarheter. Med det inte sagt att jag kunde kommit på det själv. Rapporten är fylld av konkrete tips på hur man kan gå tillväga.

Här kommer några av de jag tycker är bäst:

  • på politisk nivå präglas av att politiken tar ansvar för resultaten, ställer rätt frågor, inte ändrar mål och strategier för ofta och att det finns en tydlig rollfördelning samt ett förtroende mellan politiker och tjänstemän.
  • använda lönesättningen som ett instrument för att premiera duktiga lärare.
  • ha höga förväntningar på alla i organisationen – elever, lärare, tjänstemän och politiker.
  • det finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer ”mjuka” värden.
  • Formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag, till exempel som medarbetare och chef. Detta blir ett stöd i kommunikationen.
  • har en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter.
  • det finns rutiner för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, till exempel i form av kunskapskontroller.
  • den underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete.

För de kommuner som inte riktigt lyckats är det bara att kavla upp ärmarna och börja jobba. De flesta av de här sakerna kostar dessutom inte pengar utan är snarare en besparing. Inte minst på sikt.