Folkstyre

Jag är väl inget större fan av Göran Greider, eller egentligen inget fan alls. Men denna artikel i Fokus tyckte  jag var mycket läsvärd.

Han konstaterar samma sak som jag. Att Sverigedemokraterna troligen går framåt till viss del på grund av de har hungrigare politiker, hungrigare medlemmar och helt enkelt vill mer.

Han beskriver hur det har såg ut i de etablerade partiernas

Jag har hört många klaga under valrörelsen, i Stockholm, i Dalarna och på olika platser jag varit på, att det är ont om valarbetare. Valstugorna har ibland stått som ödetorp på småstadstorgen. Kvar av denna en gång sprudlande rörelse är några strateger högst upp. En av dem ska för övrigt nu börja jobba på Aftonbladets ledarsida.

I vår egen lilla stad fick jag hörde jag någon som gjorde sig lustig över att ”nya moderaternas” husvagn bemannades av äldre herrar som sannerligen inte hade gett någon trovärdighet till det där ”nya”.

Den bittra sanningen från söndagens val, och det var nog det som gjorde mig allra mest ledsen, är till slut denna: just nu är det bara sverigedemokraterna som bygger en rörelse underifrån. Något större underbetyg på det svenska samhällsklimatet tror jag är svårt att finna.

Han pekar på det jag tjatar om. Demokratin är inte i toppform. Det finns ingen folkrörelse eller partistruktur som ger det nuvarande systemet legitimitet. Det finns två vägar att gå personval, eller att partierna reformerar sig själv och uppstår i en ny form som fler kan relatera till och vill vara del av.

Fokus » Var är folkstyret?.

Åkessons kraftord

Jag har precis tittat på SVT dokumentären om Sverigedemokraterna och slåss först och främst av att tonen skiljer sig markant från hur man i media tidigare valt att framställa Sverigdedemokraterna.Genom att flytta fokus från att granska deras åsikter till att porträttera deras ledare så tonar bilden av ett ganska trevligt och vanligt litet gäng fram.

Jag har en viss respekt för att de väljer att fortsätta driva sin politik och engagera sig för det de tror på under så pressade förhållanden. Inte minst säkerhetsmässigt. Många andra politiker skulle lagt ner med hänvisning till att det inte var värt det.

I dokumentären finns en hel del riktigt bra klipp. Inte minst är Sverigedemokraten från Vellinge som ska flytta till Thailand ett lysande exempel på vilka som representerar SD ute i kommunerna. Hon mår illa av att se kvinnor i slöja, och tycker att de är smutsiga. För hon har läst inte utan min dotter. Så hon vet. De är smutsiga.

Det är också ganska kul när en arg Åkesson kallar en ihärdig journalist för rövskalle. Men framförallt finns det en mängd klipp som visar hur gulliga och trevliga de är.

Det är konstigt att det som media snappar upp är ett förslupet ord. När det rör sig om en dokumentär som kan vara det första stora steget på en normalisering av Sverigedemokraterna. Det är enkelt att känna med presskillen som känner att han måste sätta film på sina rutor för att han är rädd att barnen ska träffas av en tegelsten eller något annat, och som pratar pussel med sonen på valnatten.

Det är lätt att känna igen sig när Åkesson tittar på fotboll medan flickvännen möblerar och följer modet mer genom att köpa det som finns i butiken än genom medvetna val. Man förstår att det är äkta rädsla när Åkesson försöker att komma iväg från ett torgmöte utan att upptäckas av motdemonstranter.

Det är enkelt att förstå vilka de är när man hör gräsrötter som varken är slipade, vältaliga eller särskilt intelligenta orera över invandringen fasor. Sverigedemokraterna är och förblir ett enfrågeparti. De ser lösningen till alla problem i minskad invandring.

Att man helt bortser från att granska deras argument, eller att försöka tränga under ytan känns inte riktigt rätt. Jag har själv svårt att veta vad jag ska tänka efter att ha sett den, och hade lite svårt att veta vad jag skulle skriva. Dramaturgin känns på något sätt inte riktigt rätt i denna dokumentären.

Sverigedemokraterna – vägen till riksdagen – Dokumentärfilm | SVT Play.

Vad kostar invandrare

För ett tag sedan gick den en serie med komiker Magnus Betnér på TV. Den hette I ditt ansikte och han körde ganska provocerande grejor för Greenpeace, frireligiösa, MUF m.fl.

Jag gillar verkligen Betnér. Han är sjukt bra. Det som lyste genom i serien var att han verkligen tog sitt uppdrag på allvar och läste in sig på publiken för att hitta rätt nivå och vinkling på skämten. kolla in klippet när han kör inför Aftonbladet. Ibland är han så påläst att det knappt är roligt.

Men missa inte hans sågning av Sverigedemokraterna, och inte minst hans galanta uträkning av vad invandring kostar Sverige. Tydligen inte så mycket som vissa vill påstå. Magnus Betnér är inte bara roligt, arg och respektlös utan dessutom smart och påläst.

Sverigedemokraterna del 5 « Magnus Betnér

Att bemöta Sd är rätt men ändå fel

Jag blev intervjuad av en student från Malmö Högskola. Hon samlade in lite reflektioner kring hur Sd:s framsteg påverkar politiken. De skulle prata med ett antal kommunpolitiker för att se om debatten och sättet att föra politik påverkades. Det var trevligt och ett utmärkt tillfälle för reflektion.

Att Sd går fram så starkt är oroande och gör mig illa till mods. Jag har lagt åtskilligt med tankekraft på att fundera över detta. Men kan inte riktigt samla upp mina tankar. Förrän nu.

En intressant fråga vi kom in på är varför Sd är så starka i Skåne. Det finns åtminstone tre möjliga förklaringar.

1. Skåningar har en större benägenhet än andra svenskar för främlingsfientlighet och att missnöjesrösta

2. Närheten och kopplingen till Danmark leder till att vi får ett annorlunda debattklimat som gynnar sd

3. Integrationsproblematiken som Sd grundar all sin politik är extra påtagligt i Skåne.

Skåningar har inte kommit över det faktum att Skåne sedan mer än 350 är sedan är svenskt. I hjärtat är vi halvdanskar. Det svenska centralmakten har varit och anses vara en nagel i ögat på skåningarna. Min erfarenhet är att det i varje ung skånings liv finns det en period där man rent handgripligen ta fram spaden och befria Skåne från Sverige. Det finns alltså anledning att tro att det finns ett underliggande tankemönster av vi och dom i Skåne. Närheten till Danmark både geografiskt och mentalt gör kanske att vi är mer benägna att anmana de tankar och strömningar vi ser där. Det finns dessutom några exempel på hur integrationen har misslyckats framförallt då i Rosengård och Landskrona.

Det är alltså inte konstigt att det i Skåne finns extra många som är beredda att lägga det finaste de har på Sd – sin demokratiska röst.

En av deras frågor var om man trodde att Sd hade påverkat de andra partiernas politik, eller deras budskap till väljarna. Rent ut sagt om det finns en anpassning till Sd:s budskap. För det första tror jag att Sd lyfter fram ett symptom. Min diagnos lyder precis som jag skrivit tidigare urvattnat samhällskontrakt. Under mer än 40 år har svensk politik varit fokuserad på rättighetssidan. Balansen mellan rättigheter och skyldigheter har blivit skev. Det blir extra tydligt i integrationspolitiken. Alliansregeringen har ägnat fyra år att att återställa balansen. Nu har man tack och lov fått fyra till. Det behövs för det tar långt tid och hårt arbete att vikta om ett land. Men slutsats är att det inte finns en anpassning till Sd. Det är snarare så att hela Sverige har insett behovet av att återställa balansen. Bara det att vissa tror att det är begränsat till integrations och invandringspolitiken.

Något annat vi diskuterade var hur man ska bemöta Sd. Jag vänder mig egentligen emot att själva terminologin. Det ger på något sätt bilden av att nyckeln till att bekämpa Sd är genom att bemöta deras åsikter. Givetvis måste vi bemöta Sd. Debattera, argumentera, förstå dem och blotta deras sanna jag så fort vi kommer åt. Men det är inte så vi kommer att påverka valutgången 2014 och 2018. Jag tror helt enkelt inte att deras väljare kommer att låta sig påverkas. Speciellt inte om det kommer angrepp från alla håll vilket gör att de kan upprätthålla sin status som utstötta sanningssägare.

Enligt mig ligger lösningen i att alla andra partierna måste reformera sig så att de lyckas locka nya medlemmar, att få fler att bli aktiva och visa att de tar ställning. Vi måste locka fler att bli politiker. Ibland hör man att det sitter ”gamlingar” och blockerar för yngre. Jag kan avslöja att trycket på korken inte är speciellt hårt i min kommun. Det kan säkert vara så i vissa fall men jag tror mest att det används som en ursäkt för att inte engagera sig och vara med. Man kastar ur sig ett det är inte lönt och återgår till att gnälla framför TV:n. Det andra partierna måste helt enkelt bli mer lockande för väljarna. Att fokusera på att bemöta och förhålla sig till en extern faktor riskerar att fördröja eller blockera nödvändiga förändringar och reformer.

Det är min stora fråga som jag grunnar på. Hur ska vi vitalisera partierna och demokratin. Hur ska vi får fler att ta steget att bli partiaktiva? Hur ska vi få fler att förstå att demokrati är allas vårt ansvar och inte något som sköts av en mystisk kraft.

Jag har några idéer. Har du? Skriv i så fall gärna ner dem här.

Uppdatering 101022. I dagens Ya fanns det en artikel om den forskare som menar att politikerna har tappat kontakt med medborgarna och att budskap förpackas för att passa mottagaren, samt att de som pratar om vikten av medborgardialog inte visar det när det gäller. Avhandingen heter ”Den kosmetiska politiken”. Intressant och relavant. Ska bli spännande läsning.

Uppdatering 101023 DN funderar lite kring varför Sd är extra starka i Skåne. De missar den kulturella kopplingen till Danmark men noterar att Sd är starka där de finns närvarnande. De har helt enkelt stor närvaro i Skåne.

Mysteriet Sverigedemokraterna

Jag hörde på radion igår och de noterade det faktum att Svenskarna blir mindre och mindre främlingsfientliga. Det framgår av attitydundersökningar. Lite grovt kan man säga att främlingsfientligheten har halverats de senaste 10 åren. I många kommuner där Sverigedemokraterna går framåt eller är stora finns det knappt några invandrare, än mindre problem förknippade med dessa.

Ju mer man tänker på det desto konstigare blir det. Det kanske inte är invandringsfrågan som är den avgörande frågan för deras framgång.

Istället kan det vara den nationalistiska delen av deras budskap. De ger människor identitet genom att hänvisa till Svenskheten. De ger människor ett värde bara i det faktum att de råkar vara födda i Sverige. Svenskar är trygghetsknarkare. Sverigedemokraterna är drogen.

Min analys är långt ifrån klar. Det försvåras ytterligare av att det är oerhört svårt att hitta någon som vill berätta att de rösta på Sverigedemokraterna.

Nästa steg är ju hur vi ska bemöta dem. Här växer en plan fram. Sakta men säker.

Det enda heliga

Jag är inte religös – tvärtom. Men det finns några saker som är heliga. En är demokrati och en annan är yttrandefrihet. De hänger ihop. Yttrandefrihet är en förutsättning för demokrati. Att angrepp på några av dessa är ett angrepp på grunden för min tro.

Därför kan jag lite grann förstå hur en muslim känner när en amerikansk pastor hotar att bränna koraner. Det är nog samma känsla som jag får när så kallade antifascister ristar in ett hakkors i pannan på en sverigedemokrat. Eller när samma grupperingar stör deras torgmöten med rutten frukt och våld.

Men det är inget nytt. Det ligger i de antifascistiska-grupperingarnas odemokratiska och arbetsmetoder, som är just samma som fascisterna använde. Jag har skrivit om det tidigare. Då i samband med att kd:s ungdomsförbund blev attackerat i Lund. Är det inte dags att ta tag med hårdhandskarna mot dessa stenkastande demokratiföraktare. Jag kommer aldrig glömma hur uppdrag granskning vinklade det när en stenkastare under kravallerna i Göteborg blev skjuten när kastade sten mot polisen. Polisen hade gjort fel, stenkastaren var det synd om. Sedan dess ser jag inte på det propaganda programmet.

Jag gillar tanken på att man slänger in hela gänget stenkastare i en buss. Kör ut dem på landet och låter de gå hem igen – i ösregn och snålblåst.

Nu finns de kanske de som invänder att liknande dåd är verk av enskilda dårar, men dårar som vistas i en miljö med en uppskruvad retorik är ju ett koncept som är som gjort för att vi ska få sådana här incidenter.

PS ett obligatoriskt jag tycker illa om Sverigedemokraterna och deras värdegrund bör väl sättas hit. Så blir det inte blir några missförstånd. Jag försvarar inte vad de säger utan deras rätt att säga det och deras rätt att gå till val på ett unket budskap.

Adaktusson granskar SD

Äntligen finns det någon som vågar bjuda in Sverigedemokraterna och granska deras politik på fler område än invandringspolitik. De har en katastrofal ekonomisk politik. som ligger i klass med den vänsterpartier vill driva. Den stora skillnaden är av Vänsterpartiet lovar höjda skatter. Medan Sverigedemokraterna skapar stora budgetunderskott från start.

Sverigedemokraterna vill på fullt allvar begränsa aborträtten och de vill isolera Sverige från omvärlden.

Det var ett kul grepp att ta dit Bengt Westerberg och Ian Wachtmeister men det lät roligare än det var. De lyckades inte få till samma genomtänkta frågor som Adaktusson. De körde in i invandrarspåret och det är ju redan gjort. Här kan Åkesson verka övertygande eftersom han svarat på varje upptänklig frågan 1 000 gånger. När det gled in på de andra områdena märkte man att det inte fanns samma genomtänkta retoriskt skickliga svar. Ian Wachtmeister var ganska bra när han redan påpekade att vi redan haft en talman som haft Pol Pot som förebild och idol. Bengt Westerberg var riktigt tråkig och förutsägbar.

Rätt väg för bemöta Sverigedemokraterna är att visa att de är ett enfrågeparti och ett parti som inte är moget eller värdigt för Sveriges riksdag, Men man ska inte glömma att Miljöpartiet var ett enfrågeparti när de först äntrade Sveriges riksdag, Det gäller snarare att tona ner invandringsfrågan. Det är faktiskt inte den viktigaste frågan för hur detta landet ska klara av framtidens välstånd.

Ian Wachtmeister  hade en poäng när han menade att ju längre tiden går desto mer genomtänkt kommer Sverigedemokraternas politik att bli. Det visar på hur viktigt det är att de inte är att de kommer in i riksdagen nu. Det är bättre att de torrsimmar 4 år till. Ian var dessutom bra när han påpekade att det är ett lika stort hot mot demokratin när de andra partierna  inte bemöter Sverigedemokraterna på demokratins villkor. Med debatt och argument.

Länken till programmet

http://www.tv8play.se/play/228012

Okunskapspartiet

I år har vi rekordmånga förstagångsväljare. Närmare bestämt ca 497 000. I skenet av detta är debatten kring om man ska ha en politisk debatt i skolan eller inte. Både JO och JK har varit kritiska till skolor som hindrat partier från att komma in på skolan.

Justitieombudsmannen

Justitieombudsmannen (JO) har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågor som uppkommit i samband med att politiska partier önskat lämna politisk information i skolor.

I ett avgörande från 2007 riktade JO allvarlig kritik mot ett uttalande från två kommunala politiker. JO slog i beslutet fast följande: ”Att låta bedömningen i frågan om ett politiskt parti skall ges tillträde till skolan vara beroende av vilka åsikter som partiet kan förväntas föra fram står i strid med objektivitetskravet i 1 kap. 9 § regeringsform en.

Justitiekanslern

Justitiekanskern (JK) riktar kritik mot en skola för dess beslut att avslå en begäran från ett politiskt parti om att få komma till skolan för att anordna bokbord samt sprida flygblad.

Jag är inte så glad för att Sverigedemokrater och andra främlingsfientliga partier verkar i skolan och rekryterar unga människor som köper deras felaktiga argumentation och starkt förenklade omvärldsanalys. Men frågan är om det har någon betydelse och i så fall hur ska vi motverka att främlingsfientliga partier påverkar våra ungdomar.

Så här många procent röstade på SD i Ystad skolvalet 2oo6. John Baur Gymnasiet 12,12 %, Norreport Skolan(högstadiet) 3,96 %, Österport gymnasiet 5,19 %, Parkgymnasiet 26,26 %. Tittar jag på de högsta noteringarna för SD så hittar jag några som ligger runt 25 procent och en som sticket ut med över 30 procent. Men på de flesta skolor så ligger det mycket lägre och på många skolor är det någon procent som röstat på SD.

Varför skiljer det sig så mycket mellan Österportskolan och Parkgymnasiet. Geografiskt rör det sig om 200 meter. De delar matsal. Nu har man säkert gjort en analys över detta på Sydskånska gymnasieförbundet, men man kan ju undra vilka slutsatser de drog. Jag tror att skillnaden beror på elevernas olika förutsättningar att värdera och analysera argumentation. Det tyckte jag var så diplomatiskt skrivet. SD är inte ett missnöjesparti utan ett okunskapsparti.

Jag tror inte att det spelar någon avgörande roll om Sverigedemokraterna kommer till skolan eller inte. Hur man väljer avgörs i diskussioner men kompisar och föräldrar.

Men visst kan det spela en viss roll det legitimerar SD. De får sprida sitt budskap på skolorna, en plats för kunskap. Jag tror inte att man ska förbjuda åsikter oavsett hur vidriga de är. Däremot tror jag på att vi som tycker annorlunda måste ta fajten och stå upp för våra värderingar. Problemet är inte SD:s närvaro utan andra partiers frånvaro.