Det svarta hålet

 Bensinpriset slår nya rekord. Idag när jag skulle tanka sved det så mycket i plånboken att jag tyckte att det räckte efter 10 liter. Vi gjorde det strategiska valet att köpa hus i centralt läge med allting på promenad och cykelavstånd – idag kändes det att det var smart gjort.

Att sitta i ett hushåll där båda bilpendlar en lite längre sträcka äter ju upp en stor del av lönen. Exempelvis om man ska pendla Ystad-Malmö med bil 13 mil x 0,8 l/mil x 15 kr/liter x 20 arbetsdagar = 3 120 kronor bara för drivmedlet.  Skatteavdraget om man kan styrka tidsvinsten är värd 13*18,5*20*0,32= 1539 kronor. Kostnaden är alltså 3120 – 1530 + övriga bilkostnader = ca 5000 kronor per månad om man kör en standard bil. Det motsvara en lön på 7300 kronor eller 10 000 om man ligger över brytpunkten. Plus att det tar 2 timmar i anspråk varje dag.

Marginaleffekten av att skaffa sig ett jobb i Ystad istället för Malmö är alltså då runt 5000 netto kr (om man kör till jobbet i Ystad) plus en arbetstidsförkortning på 20 procent.

Varför denna sifferexercis. Det är inte likt mig. Det illustrerar hur ökade kostnader i form av pengar och tid kommer att förändra vårt sätt att leva och organisera samhället. Bilberoendet försvinner, bilens ställning som statusobjekt kommer att försvinna och vi kommer att bli rörligare vad det gäller boendet, istället för bilkörandet och pendlandet.

 Konsumtionen i Sverige visar en nedåtgående trend. Förra året minskade bensinkonsumtionen med 7 procent och hittills i år är nedgången 4 procent.

– Svenskarna köper snålare bilar och går över till diesel och E85. Det är en förklaring, säger Ulf Svahn.

Han tror dock att förra årets minskning är lite för stor för att enbart bero på snålare bilar. Det kan vara så att svenskarna kör mindre. Men det vet vi inte förrän Trafikverket kommit med sin årliga rapport.

Detta ligger i linje med vad Richard Florida beskriver i sin senaste bok The Great Reset. Där han pekar på att tidigare ekonomiska kriser av den dignitet vi genomgår i grunden har förändrat vårt sätt att organisera samhället. Först föddes industrialismen där städerna blev den huvudsakliga organisationsformen, därefter gav 30-talskrisen upphov till förorter, bilism och vårt moderna sätt att skilja mellan arbetsort och boende ort. Nu kommer sannolikt något nytt att växa fram. Kollektivtrafiken är en viktig fråga i framtiden, småföretagande och samverkan mellan småföretagare en annan, om jag ska använda min spåkula. På medellång sikt spår jag att det kommer att påverka strukturen på bostadsmarknaden. Där närheten till försörjning kommer få större påverkan på bopriserna.

”Familjer med tajt ekonomi får det tufft” | Näringsliv | SvD.

Karriärmönstret

Dagens karriär skiljer sig från gårdagens. Det är inte längre en stege utan det handlar mer om att skapa någon form av strukturerat mönster. Det går inte uppåt eller framåt, men vår karriär utvecklar oss och utmanar oss.

The workplace isn’t what it used to be–and neither is the workforce. Today’s companies have fewer hierarchical layers. The nature of work is also more virtual, collaborative, and transparent than at any previous time. Information flows move every which way, shifting from top-down to all-in. And the workforce is forever altered too. Sweeping changes in expectations across backgrounds, experiences, generations, and gender are challenging long-held, inflexible beliefs of the relationship between work and life–and the very meaning of success.

Lyssna på intervjun på Harvard Business Review IdeaCast med Cathleen Benko, vice chairman och chief talent officer för Deloitte LLP och en av författarna till The Corporate Lattice: Achieving High Performance in the Changing World of Work. Hon har förstått vad det handlar om och har mycket kloka synpunkter.

Kanske läge att beställa hennes bok för det är precis det här som är problemet för dagens arbetsgivare. Av de arbetstillfällen som skapas kräver 60 procent en kompetensnivå som bara 20 procent har. Det gäller att attrahera och behålla de 20 procenten.

Framtidens uppfinnare

Vi lever ofta i en föreställningsvärld som bygger på hur det har varit och till viss del hur det är. Därför tror vi att Sverige har potential att bli ett land som ska livnära sig på innovationer. Det är vårt sätt att tackla globaliseringen. Vi vill flytta högre upp i förädlingskedjan. Det vi missar är att konkurrensen om morgondagens innovationer kommer att vara ett område som vi tävlar inte bara mot de vi tror. Utan även mot de länder som vi inte kan konkurrera mot vad det gäller produktion längre ner i förädlingskedjan.

Något som The Economist uppmärksammade i ett specialreportage för någon vecka sedan.

Developing countries are becoming hotbeds of business innovation in much the same way as Japan did from the 1950s onwards. They are coming up with new products and services that are dramatically cheaper than their Western equivalents: $3,000 cars, $300 computers and $30 mobile phones that provide nationwide service for just 2 cents a minute. They are reinventing systems of production and distribution, and they are experimenting with entirely new business models. All the elements of modern business, from supply-chain management to recruitment and retention, are being rejigged or reinvented in one emerging market or another.

Det är ju också naturligt att många företag flyttar sin forskning- och utvecklingsavdelningar till Indien och Kina eftersom tillgången på talang är enorm. Dessutom förstår de vilka produkter som kan fungera på dessa redan nu stora marknader. Att som Västerländskt företag lyckas ta sig in på dessa marknader är är inte enkelt om man inte verkligen lär sig förstå de olika marknaderna.

At the same time Western multinationals are investing ever bigger hopes in emerging markets. They regard them as sources of economic growth and high-quality brainpower, both of which they desperately need. Multinationals expect about 70% of the world’s growth over the next few years to come from emerging markets, with 40% coming from just two countries, China and India. They have also noted that China and to a lesser extent India have been pouring resources into education over the past couple of decades. China produces 75,000 people with higher degrees in engineering or computer science and India 60,000 every year.

Att göra affärer och ta fram produkter för dessa nya marknader är svårt. Varje konsument har en relativt liten plånbok, så man måste sälja många enheter. Distributionen är en oerhörd utmaning vilket påverkar både försäljningen och eftermarknad. Dessutom finns det mycket piratkopior i omlopp så det är svårt att skydda sin produkter. Alla dessa svårigheter gör att bilden av västvärlden som styrande och kontrollerande håller på att förändras.

Until now it had been widely assumed that globalisation was driven by the West and imposed on the rest. Bosses in New York, London and Paris would control the process from their glass towers, and Western consumers would reap most of the benefits. This is changing fast. Muscular emerging-market champions such as India’s ArcelorMittal in steel and Mexico’s Cemex in cement are gobbling up Western companies. Brainy ones such as Infosys and Wipro are taking over office work. And consumers in developing countries are getting richer faster than their equivalents in the West. In some cases the traditional global supply chain is even being reversed: Embraer buys many of its component parts from the West and does the assembly work in Brazil.

Detta har betydelse för hur allmänheten och politiker ser på globaliseringen. Vi har ju utgått från att vi har tappat vissa enklare jobb. Men vad händer när vi dessutom tappar de mer kvalificerade jobben. Då blir det en till synes loose-loose situation. Det enda vi fick var billigare varor – men vad hjälper det om vi inte har några inkomster.

Vår svenska syn på innovation har dessutom en svaghet eftersom vi bara ser nya upptäcker som uppfinningar. Innovation handlar inte så mycket om att hitta på nya saker som om att göra saker på nya sätt.

The very nature of innovation is having to be rethought. Most people in the West equate it with technological breakthroughs, embodied in revolutionary new products that are taken up by the elites and eventually trickle down to the masses. But many of the most important innovations consist of incremental improvements to products and processes aimed at the middle or the bottom of the income pyramid: look at Wal-Mart’s exemplary supply system or Dell’s application of just-in-time production to personal computers.

Det är inte säkert att det blir som vi tror. Jag vet knappt själv hur jag tror att det ska bli. Men det känns som om jag ska vikta om pensionsfonderna.

Svart Kaffe

Coachning fortsätter att komma på bredfront i alla sammanhang trots att nyttan med det produkt som alla självutnämnda livsfilosofer saluför mer och mer ifrågasätts.

Coachning finns ju naturligt inom idrottsvärlden. Där det finns tydliga – men oftast totalt onödiga mål (hoppa högt, spring fort, sparka bollen i mål)

Då är det coachens jobb sköta transporten till det självklara målet.

(Jag kan tycka att en höjdhoppare som ifrågasätter nyttan med att hoppa högt, och känner sig omotiverad – snarare borde få hälp av någon som hjälpte honom till en meningsfullare syssla)

Coacher berättar gärna att coach betyder vagn. En vagn tar en till ett fastställt mål. Nu har coacher tagit på sig uppgiften att hjälpa människor att ta sig till otydliga och diffusa destinationer som lycka, arbetsglädje, livsglädje, det perfekta jobbet, en bra karriär.

Alla bör ju då och då ställa sig frågorna:

Vad håller jag på med?

Är det bra för mig?

Vad bör jag göra?

För gjorde man det över en fika. Med tanke på hur mycket det fikas nu för tiden kan man dra slutsatsen att latté, cappuchino m.m.  inte ger lika djupa, och meningsfulla fikor som en hederlig svart kaffe  med finska pinnar.

Glädje till salu – Kultur & Nöjen – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Jollrande peptalk i åtgärdsfabriken – MarieLouise Samuelsson – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Gröna vågare slipar knivarna

Nu kommer det närproducerat alá bakgård. Tänk att kunna ha en funky chicken i trädgården.

”In any case, signs point to a bird surge. Hatcheries that deliver chicks by mail have reported backlogs. Rob Ludlow, the owner of BackyardChickens.com, says that his forum has 35,000 members and about 100 more joining each day.”

Keeping poultry in cities: Checking out the chicks | The Economist.

En rimlig standard

Ibland undrar man vad som egentligen är en rimlig standard. Tittar man på nybyggda lägenheter och hus har de oftast en ”standard” som överstiger rimlig standard. När det klagas på att det saknas boende till rimligt pris är det konstigt att det då inte blir en debatt om vad som kan anses vara en rimlig standard. Vägen till billigare boende borde ju vara enkel att nå om man byggde med lägre standard. Inte låg standard – det räcker nog med rimlig standard.

Det gör ont när knoppen brister

Tydligen är skåningar bland de sämsta i Sverige på att använda cykelhjälm. Ovetandes om denna nyhet som jag hittade på sr.se var jag faktiskt och köpte en cykelhjälm idag. En vit Bell hjälm som satt som en smäck. I huvudstaden använder 75 procent cykelhjälm, i Skåne ca 25 procent och i Ystad vill jag inte ens gissa hur få det är som använder hjälm.

Vad kan det då bero på att ystadbor är så dåliga på att använda cykelhjälm.

– De är helt enkelt för få som använder hjälm. De som väljer att använda hjälm anses avvikande och blir uttittade och i värsta fall förlöjligade. Det måste vara någon form av kritisk massa som använder hjälm för att normalisera brukandet.

– Folk vet inte hur bra moderna hjälmar är. 90-talets frigolit krukor är sedan länge borta. Dagens hjälmar är lätta, väl ventilerade och har en utmärkt passform. Någon större risk för stämningshöjande hjälmfrisyrer föreligger inte om man inte har en onaturligt hög frisyr – typ tuppkam.

– Det anses inte speciellt inne eller coolt att använda cykelhjälm. Tänk om vi kunde få stadens profiler att börja använda cykelhjälm. Då kunde vi skapat en acceptans och satt en trend. Tänk om modebutikerna skyltade med cykelhjälmar. Cykelhjälm kan ju vara en associar.

– Man tror att det är mindre risk att det händer något i Ystad eftersom det finns mindre trafik. Urbota dumt tänkt – bilar är lika hårda här. Det enda som biter på detta är information och upplysning.

– Det kanske är så att lantisar är dummare än stockholmare.

När jag arbetade som cykelbud hade jag två eller tre kamrater som sannolikt räddes från allvarliga hjärnskador eller rent av till livet på grund av de hade cykelhjälm. Jag har sett en hjälm knäckt i två bitar. Trots detta har jag kört omkring utan hjälm. Det är med andra ord en stark kraft som ska övervinnas.

Undanflykterna är många. Det är så kort bit. Det är knappt någon trafik. Det har alltid gått bra innan.

Nu har jag i alla fall köpt en hjälm som jag tänker använda.

Åsikts frihet

Jag har från ett antal personer fått höra att det är tråkigt att lyssna på  och prata med politiker, eftersom de redan har sina åsikter klara. Det gäller inte bara politiker utan även andra som har en åsikt som de propagerar för. Jag misstänker att jag hamnar i det facket,

Hur kan det vara fel att ha en åsikt om något? Borde det inte vara mer fel att inte ha en åsikt. Nu pratar jag om allmängiltiga saker. Givetvis kan man inte ha åsikter om sådant man inte har kunskap om, eller i frågor som man inte vet finns. I sådana frågor kan man istället ha ett förhållningssätt eller en värdegrund som gör att man hanterar även sådana frågor på ett något så när tillfredsställande sätt när de dyker upp.

Denna frihet från åsikter och förhållningssätt kan tyckas vara något gott eftersom man inte har låst sig- utan är helt öppen.

Det finns en stor skillnad mellan en välgrundad genomtänkt åsikt och tyckande för stunden. Det värsta är att vi har fått lära oss att allas åsikter är lika mycket värda, men inte vad som är skillnaden mellan en åsikt och ett tyckande.

Ibland är att det är svårt att argumentera med en tyckare, eftersom han eller hon redan tycker något. Själv är jag alltid beredd att ändra åsikt om någon annan har en bättre.