Utveckling eller inveckling

Ystad Kommun ska styras upp. Det är i alla fall meningen med det arbete som pågår för att koppla samman de politiska målen med verksamheten. Idag var jag några timmar på en temadag på ämnet som samhällsbyggnadsförvaltningen hade ordnat för sina politiker. Jag måste nog tillstå att jag har en något fragmenterad bild av vad det innebär eftersom jag bara deltog i delar av arbetet. Men jag har förstått principerna sedan tidigare eftersom det var uppe till diskussion i samband med att förslaget bearbetades i kommunstyrelsen och antogs av fullmäktige.

Att hitta system som ska fungera för en hel kommun är synnerligen svårt och komplicerat. Något som blev uppenbart när metoden skulle lyftas ner till förvaltningsnivå. För ju längre ner man kommer desto svårare blir det.

Fullmäktige har antagit sex områden som ska utvecklas, dessa områden har sedan brutits ner i delområden. Så långt inga större problem eller oklarheter. I princip är ju det mesta ganska självklart, även om det så klart tar både tid och energi att formulera det. Ibland ställer det dock till problem eftersom vissa begrepp inte har en tolkning. Ett sådant är exempelvis effektivitet, ett annat kärnverksamhet. Vad innebär exempelvis en god omsorgsnivå, vilken ambitionsnivå speglar det?

1. Ystad ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande kommun för boende, företagande och besök

a. Ystad ska vara en företagsvänlig kommun

b. Bostadsbyggandet ska hålla en hög takt

c. Framkomligheten inom kommunen samt till o från ska vara mycket god

d. De som bor, besöker och verkar i Ystad ska uppleva ett rikt, varierande och tillgängligt kultur och idrottsliv

e. Folkhälsoperspektivet ska vara en naturlig del av verksamheten

f. Ystad ska vara ett attraktivt turistmål

g. Ystad ska vara en attraktiv boendeort för alla åldrar, kön och etnisk bakgrund

2. I Ystad ska finnas valfrihet och alla verksamhet ska präglas av kvalitet och kundanpassat bemötande

a. Ystadbor ska erbjudas stor valfrihet och mångfald

b. Kvalitén inom kommunens omsorgsverksamhet ska vara mycket god

c. Ystads förskolor ska ge mycket goda kunskaper och utveckling i trygg miljö

3. Ystads alla verksamheter ska ha ett miljöperspektiv

a. Utveckla och värna om en hållbar miljö ska vara en naturlig del av verksamheten

4. Verksamheter ska vara kostnadseffektiva och ekonomin ska vara i balans

a. Effektiva och fokus på kärnverksamheterna

b. Skatten ska vara oförändrad

c. Ekonomin ska vara i balans

5. Finansiella mål

a. Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna

b. Investeringar ska till minst 50 procent finansieras med egna medel

c. Det egna kapitalet ska inflationssäkras

6. Ystads Kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

a. Frisknärvaro i Ystads Kommun ska vara minst 97 %

b. Arbetstagarna i Ystads Kommun ska uppleva en god arbetsmiljö avseende fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen

c. Ystads Kommuns medarbetare ska ha rätt kompetens.

Varje del av kommunen ska sedan inventera hur den kan bidra till de gemensamma målområdena fastställa aktiviteter och ta fram nyckeltal så att man kan styra mot de övergripande målen. Det är här det blir svårt. Hur ska vi som fritidspolitiker och lekmän ta fram vettiga nyckeltal. Risken att det blir fel är större än chansen att det blir rätt.

Här är det en balansgång. Tjänstemännen vill som jag uppfattar det har en tydlig signal om vad vi som politiker vill att de ska åstadkomma (aktivitet). För att göra en måluppföljning på en aktivitet behövs det nyckeltal. Vår uppgift är således att komma fram till aktiviteter som stöttar det övergripande och hitta relevanta nyckeltal. Detta är i min tycke an alldeles för komplex och svår uppgift för att lösas av den samlade nämnden inklusive ersättare. Det blir helt enkelt för många kockar.

Politiska mål, verksamhetsmål, aktivitet, detaljer, saker utanför nämndens kompetens blandas. Så att ju längre man håller på desto svårare är det att knyta ihop säcken eller hålla en linje. Kopplingen till de övergripande målsättningarna är ju dessutom av varierande styrka. Det som skulle leda till utveckling, leder bara till inveckling.

Det har ju redan funnits ett liknande system föregående mandatperiod. Det föll på att återkopplingen och uppföljningen inte fungerade.Vissa uppsatta mål mättes rentav inte alls. Med utgångspunkt från denna  och den analys som gjordes anser jag att vi bör se över vad det var som inte fungerade i det systemet. Viljan att skapa nytt är ofta större än viljan att utveckla det som finns. Det som är faran då är att man upprepar sina misstag.

Jag skulle därför gärna börja i det tidigare systemet. Därefter skulle jag vilja prioritera och klassificera de aktiviteter som nämnden ansvarar för. Då att man får fram någon form av kärnverksamhet. Om målet är att ge tjänstemännen en tydlig signal om vad vi politiker önskar oss är en sådan prioritering och arbetet med att göra dessa en bra och handfast metod för att kommunicera.

Att fastställa relevanta nyckeltal anser jag i första hand vara en uppgift för tjänstemännen. Kanske i samråd med en konsult. Givetvis ska nämnden ha synpunkter på och önskemål på dessa. Men politik är i första hand prioriteringar – inte styrning. Styrning av verksamheten ligger först och främst på förvaltningsledningen.

Naturen – en källa till rikedom

Jag läste en bra artikel där VD:n för Tourism i Skåne Pia Jönsson-Rajgård gjorde det som sällan görs. Hon tog bladet från munnen och konstaterade krasst att om vi vill få fler turister till Skåne så måste Skåne skärpa sig. Vill man ha en längre säsong får man ha öppet en större del av året och något attraktivt att erbjuda. Egentligen konstaterar hon något som är självklart på de flesta platser, men tydligen inte i Skåne.

Hur ska vi då lyckas locka tursister på vår och höst. Kultur och natur är mitt svar. Vi har ju varken sol och bad att bjuda på och någon snögaranti är ju svår att ställa ut. Jag kommer inte att gräva ner mig i kulturen, utan tänkte fokusera på naturen som medel för att locka besökare främst på vår och höst.

Först ett exempel. Sedan några år har jag haft en hemsida där jag försöker inspirera fler att ta del av naturen i sydöstra Skåne. Den mest besökta sidan är den som handlar om Fyledalen. Men hur ser det ut i Fyledalen? Det saknas markerade parkeringsplatser, informationen är nästintill obefintligt på plats, det finns inga markerade vandringsleder och eller promenader. Någon toalett finns inte. För den som stannar bilen och går en promenad riskerar det därmed att bli en besvikelse.

Med enkla medel går det att skapa en tillgänglig och genomtänkt upplevelse för turister och besökare. Någonstans att parkera bilen och göra ett toalett besök. Några slingor av varierande längd och informationstavlor. Vad skulle detta kosta? En spottstyver av alla de pengar som årligen satsas på att locka besökare.

Varför görs det då inte? Ett stort problem för just Fyledalen är att det ligger i gränslandet mellan Tomelilla, Ystad och Sjöbo. Ett limbo vad det gäller satsningar. I övrigt så vet jag inte riktigt vad det beror på. Kanske det faktum att det är något som bara behöver göras och att det inte finns någon som känner sig tillräckligt kallad.

Forntidsbygd ska bli framtidsbransch ”Vårt mål är att besökarna ska lämna pengar efter sig” – Ekonomi Lördag – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Friluftsliv en möjlighet att förlänga säsongen – Tyck till! – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Bevare mig väl

Nu fortsätter följetongen med huset på Karl den XII:s gatan i Ystad. Ystad Bostäder kommer att byta ordförande, och den som ska tillträda ger uttryck för att han avser att arbeta för att huset ska renoveras för dyra pengar. Han tycker nämligen att det är synd att riva huset. Det kanske det är – men som ordförande i ett kommunalt bolag ska man förvalta skattekollektivets fastighetsbestånd på ett förnuftigt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt.

Länsstyrelsen har ju till och med underkänt det beslut där myndighetsnämnden beslutade att huset inte fick rivas. Än en gång slår myndigheterna Ystad Kommun på fingrarna när de försöker lägga sig i och styra över enskilda och företag på ett sätt som för tankarna till forna DDR.

Men det är inte bara i Ystad man vill renovera för dyra pengar och skicka notan till Skattekollektivet. Även i Svalöv finns ett sådant exempel. Tobbe i Teckomatorp slår huvudet på spiken.

Det är lätt att vara nostalgisk om man inte behöver betala notan.

För det är det som är saken. Vem ska betala. Jag tror inte att de hyresgäster som nu bor i ett nedslitet hus till låga hyror är intresserade av chockhöjda hyror. Nej – riv huset och bygg nytt. Gärna med en trevlig utformning som bidrar till stadens karaktär.

Bevare mig väl för bevarandet.

Mångfald eller ojämnlikhet

Roger Melin på SKL lyfter på en sten som jag velat lyfta på.

Alla pratar hela tiden om att vården ska vara likadan över hela landet. Att de inte ska spela någon roll var man bor.

Istället för debatt om skillnader i vården önskar han sig en diskussion om skillnader i patienters hälsa, det vill säga resultatet av den vård som ges. Och då krävs bättre kvalitetsregister och ännu fler öppna jämförelser. Vilket också är på gång.

Resonemanget utgår då oftast på att ingen ska få sämre vård än någon annan.

Men om man istället uttrycker det som att det finns möjlighet att vissa kommer att få en bättre vård än andra, och om de får det kommer dessa metoderna  att spridas. Så på sikt får alla bättre vård.

I det första resonemanget kommer någon utveckling inte att ske eftersom det saknas variation.

Det är sorgligt att politiker inte förstår det, och går på det enkla greppet som tilltalar den svenska folkskälen. Bara alla har det likadant så blir det bra.

Roger Melin har så rätt när han säger så här

Skillnader som beror på att vårdpersonal inte lär av varandra och de bästa behandlingsresultaten är oacceptabla, enligt Roger Molin. Men det måste finnas utrymme för vissa att gå före och testa nya metoder.

– Vi får inte bli så livrädda för variation att vi säger nej tack till utveckling.

Givetvis ska alla få bästa möjliga vård, inom ramen för vad vi har möjlighet att ge. Men precis som överallt annars går mångfald före enfald.

SKL: Utan skillnader stannar vården | Dagens Samhälle.

Strandklipp

Äntligen så har jag sett en attraktiv vision för ett av Ystads attraktivaste område. Projektet kallas Horisont. Tanken är att skapa en ny stadsdel i anslutning till Sandskogen vid världens ände. Ungefär som Gjuteriet, men mer modernt. Det vill säga man blandar bostäder, kontor, affärer och kultur enligt det sätt som numera används när man planerar nya stadsdelar. Kommunen behöver inte sätta till en krona, och skatteintäkterna kommer att öka. Den kan dessutom få betalt för marken, och på så sätt få råd att sätta av pengar till kommande pensionsutbetalningar, eller investera ytterliga för att förstärka Ystads profil som en kulturstad med hög livskvalitet.

Visst verkar det befängt att upplåta marken till en industri. Min dröm är att det ska gå att cykla från Lilleskog till Nybroån utan att tvingas köra genom ett oattraktivt industriområde. Detta är ett steg på vägen.

Det är tufft att vara visionär i Ystad. Speciellt om man inte är tummis med kommunledningen som redan har sin plan klar, eller i alla fall en idé om vad som ska vara deras plan klar. Därför blir detta förslaget inte kyligt utan snarare djupfryst mottaget. Jag förstår kommunledningen som sitter i möte efter möte, planerar, funderar och kämpar med långdragna processer medan folk i allmänhet inte engagerar sig. De får ingen positiv uppmärksamhet eller uppskattning. Då måste det kännas tungt när det bara dyker upp ett förslag som ”stör” den process man arbetat så hårt för att föra framåt.

Kristina Jönsson säger att de vill ha en kajplats. Fanns det den minsta vilja att fördjupa sig i alternativ till de egna ideérna kan man i alla fall formulera om sig. De vill ha möjlighet att lasta sina produkter på en båt, det borde gå att lösa utan att de hade en egen kajplats.

Jag tycker att det förslag ligger i linje med den samhällsutveckling vi har sett, från ett industrisamhälle till ett servicesamhälle och i framtiden troligen något annat som tillväxtmotor.  Framtidens arbetstillfällen vet ingen var de kommer att skapas men med tanke på att alla andra satsar på kunskap och forskning känns ju industri lite fel. I alla fall om man inte har några riktigt bra argument.

Synd att det blir lite taliban varning över de som deltar i debatten. Tvärsäkra uttalanden och åsikter står som korancitat på en söndagsbön.

Jag har gärna sett att man lyfta fram detta och fler alternativ. I brist på stadsarkitekt kanske det är dags att utlysa en -eller idétävling där man lät alla som ville proffs och amatörer ta fram sin modell av det framtida Ystad.

Visionärer vill ha ny stadsdel – Ystad Allehanda.