Fruktad tand

Idag fattade det ett nytt beslut av Ystad-Österlens Miljöförbund som möjliggör för fruktodlarna att även i år bespruta fruktträden på Österlen. Det var ju ett tidigare beslut som väckte ont blod hos många inklusive undertecknad. Något jag bloggat om tidigare.  Men som jag förstår det blev en formulering lite olycklig i beslutet. Det gällde en formulering kring verkställighet. Det innebar att Naturskyddsföreningen som överklagade beslutet i princip fick ett veto.

Odlarna menar att naturskyddsföreningen inte insett konsekvenserna av sitt överklagande.

– Jodå. Men vi har inte fått vara med i diskussionen hittills. Först när det finns en beviljad dispens har vi haft någonting att överklaga. Först nu kan vi få den överprövning vi anser behövs, säger Thomas Hansson.

På frågan om han är beredd på att ta tillbaka sin överklagande är han lite svävande.

– Vi har kemister som tittar på vad det är för preparat som används. Först när vi vet det vill jag ta ställning till hur vi agerar. Ibland måste man sätta hårt mot hårt.

Miljöpartiet gick i samma veva ut med ett öppet brev där de förespråkade att det skulle fattas ett nytt beslut i enlighet med linje två i det ursprungliga förslaget. Det vill säga att det i årets beslut tydligt ska framgå att det inom inre vattenskyddsområde kommer att vara förbjudet att använda kemikalier om tre år. Ingen har förespråkat ett förbud redan i år. Det är viktigt att det förtydligas.

Det miljöpartisterna vill är att miljöförbundet enas om dispensgivning för fruktodlarna i enlighet med tjänstemännens förslag. Enligt detta får odlarna tre år på sig att ställa om sin odling till minskad användning av bekämpningsmedel i de inre vattenskyddsområdena på genomsläpplig mark. Detta skulle enligt miljöpartiet minska riskerna för överklaganden. De tre åren skulle odlarna ägna åt att modernisera sina metoder för bekämpning och Simrishamns kommun skulle ägna åren att se över sina behov av vattenskyddsområden.

Det är samma lösning som jag som representant för Folkpartiet i Ystad förespråkar och som socialdemokraterna stödjer. Att vi inom relativt kort framtid ser ett förbud, men ger Fruktodlarna och Simrishamns Kommun tid att försöka hitta lösningar. Det är seriösa företagare som på ett seriöst sätt visat att de tar frågorna på allvar.  Det finns inget självändamål med att slå undan fötterna på dem redan i år.

Jag visste inte riktigt vad uppdraget skulle innebära när jag accepterade det – men det här ärendet har verkligen gett mig fruktad tand.

Österlens fruktodlare får spruta – Skåne – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Giftiga frågor

I dagarna har Sydnytt uppmärksammat att det har hittats rester av bekämpningsmedlet i grundvattnet på Österlen.  Det var i och för sig inte nytt. Det som gjorde det till en nyhet är att ett beslut som fattades i den tidigare direktionen för Ystad-Österlens miljöförbund nu aktualiseras och får tjänstemännen att sparka bakut.

Tjänstemännen vill att det om tre år ska vara förbjudet att använda bekämpningsmedel inom de inre vattenskyddsområdena. Något som politikerna inte ville. I alla fall de borgliga.

Från början var det för mig ganska enkelt. Politikernas beslut går emot Naturvårdsverkets rekommendationer och Länsstyrelsens yttrande. Men när man pratar med några lantbrukare så får man en mer nyanserad bild. Även om det är så att beslutet är felaktigt och vi på sikt ska ha en förbud mot att använda kemikalier inom vissa områden så är det inget enkelt beslut.

Det kommer att få ödesdigra och katastrofala följder för ett antal odlare som kommer att se sin ekonomi gå i kras. För de som vill värna turismen kan man ju ställa frågan vad är Kivik utan äpplen? Detta är inte ett beslut som kan fattas lättvindigt. Bönderna ställer ju också en berättigad fråga när de vill veta exakt vilka riskerna är. Man använde ju betydligt värre saker för. Under vad som idag ses som fullständigt galna former.

Som ersättare i direktionen måste jag försöka ta ställning i frågan. Vi väger olika intressen mot varandra, men direktionen kan inte fatta beslut som strider mot lagar och regler. Jag ringde och pratade med en tjänsteman på förbundet bara för att lista ut vad som var knäckfrågan. Jag fick en betydligt bättre bild av det efter samtalet. Men det finns fortfarande obesvarade frågor.

Hur stora arealer och hur många odlare berörs?  Kommer de att kompenseras eller få stöd för att ställa om sin produktion? Hur skadligt är de medel och de halter som har hittats? Blandar man äpplen och päron när man pratar om läckage till Ytvatten i Tuveån och rester som hittats i grundvattnet i Simrishamns Kommun i samma inslag.

Jag våndas inför måndagens direktionsmöte då frågan kommer att behandlas. Detta är ett giftigt beslut. Oavsett hur man gör blir det inte bra. Men miljöförbundets roll är först och främst att värna miljö och hälsa och finns det en risk för att exempelvis ett större utsläpp vid  en olycka riskerar vattenkvalitén så är denna risk enligt tjänstemännen tillräckligt för att motivera ett förbud.

Men en sak får man inte glömma att bönder inte är bovar. De är företagare och personer som riskerar att drabbas hårt. De förtjänar att de beslut som fattas är väl underbyggda och rimliga – men de kan inte gå emot gällande lagstiftning. Är det fel på lagstiftningen eller i normerna så får man ta detta med riksdagen eller normgivaren. Även om beslutet tas att införa förbudet om tre år kan de ju använda denna tiden för att få dessa instanser att ändra sig.