Alter(naiv)medicin

Alternativmedicin är en världsomspännande industri som omsätter fantastiska summor. Helt otroligt med tanke på att nästintill samtliga former saknar effekt – utöver placebo. Man kan säga att det är världens dyraste sockerpiller.

Over the years Dr Ernst and his group have run clinical trials and published over 160 meta-analyses of other studies. (Meta-analysis is a statistical technique for extracting information from lots of small trials that are not, by themselves, statistically reliable.) His findings are stark. According to his “Guide to Complementary and Alternative Medicine”, around 95% of the treatments he and his colleagues examined—in fields as diverse as acupuncture, herbal medicine, homeopathy and reflexology—are statistically indistinguishable from placebo treatments.

Det finns enligt Edzard Ernst bara en sak som den bidrar med och det är nyttan av att förstå placebo. Placeboeffekten kan vara betydande och kanske kan utnyttjas på ett bättre sätt än det görs idag.

Giving pretend painkillers, for instance, can reduce the amount of pain a patient experiences. A study carried out in 2002 suggested that fake surgery for arthritis in the knee provides similar benefits to the real thing. And the effects can be harmful as well as helpful. Patients taking fake opiates after having been prescribed the real thing may experience the shallow breathing that is a side-effect of the real drugs.

Men det är inte självklart att placebo effekten finns kvar om patienten vet om att det var placebo, även om studier visat att det faktiskt kan finnas en effekt trots att patienten vet att han eller hon får placebo. Dr Ernst betonar att en stor skillnad mellan riktiga läkare och alternativare är att de är duktiga på att maximera nyttan av placebo (det är ju deras levebröd)

Unlike their conventional counterparts, practitioners of alternative medicine often excel at harnessing the placebo effect, says Dr Ernst. They offer long, relaxed consultations with their customers (exactly the sort of “good bedside manner” that harried modern doctors struggle to provide). And they believe passionately in their treatments, which are often delivered with great and reassuring ceremony. That alone can be enough to do good, even though the magnets, crystals and ultra-dilute solutions applied to the patients are, by themselves, completely useless.

Ett område som är extra intressant att studera är smärtforskning. Jag läste en ganska lång artikel i fokus som belyste smärtterapier och smärtforskning. Ett område där det finns mycket att göra och där kunskapen länge har varit bristfällig.

Men trots den kroniska smärtans omfattning är bristen på effektiva lindrande läkemedel fortfarande stor. Vården är väldigt bra på att lindra akut smärta, men de läkemedlen är inte tänkta att användas under längre tid. De starka opioiderna ger vid långvarig behandling väldigt påfrestande biverkningar och tappar mycket av sin smärtlindrande effekt. De här preparaten är även beroendeframkallande, och av patienter med långvarig smärta beräknas 3–18 procent utveckla ett läkemedelsberoende.

Ganska snart hamnar många patienter säkert i alternativ träsket. För alla vill hitta en lösning. I artikeln beskrivs ett antal nya medicinska framsteg. De flesta tekniska och vetenskapliga. Men det alternativa har en stor dragningskraft och ibland är gränserna hårfina. För vilket värde har en artikel i Times ur vetenskaplig synpunkt.

Förmågan att tänka sig frisk kan avföras som humbug. Men ny forskning, beskriven i tidningen Time (21 mars 2011) indikerar att det är möjligt att styra smärta genom tankeverksamhet. I Stanford arbetar en grupp forskare med att utveckla en teknik för patienter att träna den del av hjärnan som registrerar smärta. Idén är lånad från en metod som kallas för biofeedback. Den hjälper människor att använda sina sinnen för att kontrollera kroppsfunktioner som hjärtfrekvens och muskelspänningar, som registreras av olika övervakningsinstrument.

Forskarna i Stanford satte värmesonder på friska försökspersoner som själva kunde se sin hjärnas aktivitet med hjälp av en magnetkamera. Personerna försökte sedan, med hjälp av sina tankar, trigga smärta när värmen var låg och sänka smärtnivån när värmen blev stark.

Det fungerade. De lyckade träna upp sin förmåga att kontrollera smärta med 23 procent. I ett efterföljande försök användes personer som led av kroniska smärta, och de lyckades sänka sin smärtupplevelse med hela 64 procent. Det revolutionerande ligger i att kunna påverka en specifik process eller region av hjärnan, i stället för hela kroppen, som smärtlindrande preparat gör.

Bland nya arbetssätt och en nya metoder som presenteras av läkare och forskare så smyger det ändå in något som verkar vara för bra för att vara sant. Och är det för bra för att vara sant bör man ju som journalist kanske vara extra skeptisk. Men journalister är oftast för mjuka mot alternativarna. De kan gå på hälsomässor och få sina hände spådda och låta sig själv utsättas för andlig kirurgi och rapportera om det som något trevlig. Fokus borde ju ligga på att få så få som möjligt att lägga slantarna på meningslösa terapier, eller i alla fall informera om att andlig kirurgi inte har någon påvisbar effekt.

I Ystad så avslöjades hur ett rikskänt medium bluffade hej vilt. Något som inte lämnat ett spår i Ystads Allehanda trots att det finns ganska spekulära inslag i avslöjandet.

När det började gå upp för Thorell vad hans fynd innebar, kikade han i en plastkasse som mediet lämnat kvar. Där fann han mer rekvisita som han förstod att Åkesson använt sig av dagen före – svarta strumpor som innehöll mer självlysande massa, ihopdragna buntband och annat som Thorell och de andra seansdeltagarna dagen före sett som bevis på andlig närvaro.

Om folk sedan mot bättre vetande vill lägga pengarna på alternativa behandlingar eller andliga upplevelser så är det ju ett individuellt val. Så länge det inte skadar. Det finns ju mycket annan konsumtion som kan upplevas som meningslös av en betraktare. Hjälper det dessutom för stunden är det ju inte helt bortkastade pengar. I bästa fall kommer det att komma fram ett alternativ som är precis så fantastiskt som det utlovar sig vara.

Som avslutning på detta långa inlägg som började i alternativ medicin och slutade i medias flathet mot charlataner och hittepåare så bjuder jag på en film som visar ”mannen som tittar på folk”. Ett jobb som tar honom till exotiska platser.

 

Alternative medicine: Think yourself better | The Economist.

Fokus » Jakten på smärtpunkten.

Mediebluff – Avslöjade medier fortsätter som inget hänt | Fri Tanke Smedja.

Faktoider: Mannen som tittar på folk.

GMO – fräls oss

Det finns många som är skeptiska till GMO grödor. Men nu ser vi varför det finns ett stort behov av utvecklade grödor. En sjukdom som kan förstöra upp till 20 procent av en veteskörd har kommit tillbaka. Den utrotades nästan med hjälp av modern forskning och ett vetenskapligt korsningsarbete.

IT IS sometimes called the “polio of agriculture”: a terrifying but almost forgotten disease. Wheat rust is not just back after a 50-year absence, but spreading in new and scary forms. In some ways it is worse than child-crippling polio, still lingering in parts of Nigeria. Wheat rust has spread silently and speedily by 5,000 miles in a decade. It is now camped at the gates of one of the world’s breadbaskets, Punjab. In June scientists announced the discovery of two new strains in South Africa, the most important food producer yet infected.

Det är än så länge en sjukdom som har mestadels har härjat i Afrika. Det kan vara förklaringen till att vi inte hört så mycket om det.  Hade det varit i våra fält så hade nog attityden till GMO varit betydligt annorlunda i västvärlden.

The new variant is called Ug99: Ug for its country of origin; 99 for the year it was confirmed. It soon spread to Kenya and Ethiopia. In 2006 it made a leap over the Red Sea into Yemen, where it appeared in a more deadly form. In 2007 it showed up in Iran, apparently blown from Yemen. In June scientists announced they had found four new mutations of rust (making seven in all) and Mr Pretorius confirmed its presence in a harmful form in South Africa.

Och vi står inför ett reellt och verkligt hot. Vete är grunden för 20 procent av världens samlade kaloriintag.

So far, wheat rust has not caused the disaster that scientists fear. But that, says Ronnie Coffman of Cornell University, has been mainly a matter of luck. So far, no giant producer (China, India, America, Russia) has been infected. The humid conditions that spread rust most readily have recently been lacking in most places. But where the weather was to its liking—Kenya in 2007, for instance—rust destroyed a quarter of the crop and affected four-fifths of all farms. Fungicides afford some protection but huge quantities of chemicals are an expensive and limited answer. Most small farmers in poor regions, including Punjab, cannot afford them anyway.

When the good luck runs out, stem rust can destroy the entire harvest in an infected area. A full-blown epidemic in a big wheat-growing area could therefore be catastrophic. Only a handful of wheat varieties have any resistance to Ug99, implying that harvests could fail even more completely than during earlier epidemics.

Forskarna har kommit en bit på vägen. Men har inte hittat en ny gröda med samma motståndskraft. Man är beroende av handfull åtgärder som tillsammans kan få rostangreppen under kontroll. Men vi kommer sannolikt inte att kunna ”utrota” förekomsten så åtgärderna kommer sannolikt att slå hårt mot produktionen i fattiga delar av världen där man saknar infrastruktur, kapital och kunskap.

Wheat rust and world farming: Rust in the bread basket | The Economist.

Kvasivetenskap, empati och miljögifter

Jag hittade en artikel på nätet som hänvisade till en undersökning som visar att unga vuxna kan vara mindre empatiska nu än för 20 år sedan. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro.

Jag gjorde faktiskt testet själv och jag är tydligen mindre empatisk är snittet. Det var i och för sig förväntat.
Jag hittade artikeln på en sajt som hette nyfiken vital. Det verkar vara någon form av hälsosajt, så de försökte så klart få till det så att en möjlig förklaring kan vara miljögifter. Nja – longshoot.

I artikeln framförs hypoteser att det är en ökad media exponering och dataspelskultur som ligger bakom

– Att folk är mer utsatts för media under tidsperioder kan vara en  faktor. Jämfört med för 30 år sedan tar den genomsnittliga amerikanen nu emot tre gånger mer icke arbetsrelaterad information. När det gäller media innehåll växte denna generation upp med dataspel och en växande mängd forskning  inklusive vid University of Michigan pekar att våldsamt media kan göra folk mindre känsliga för smärta oss andra, tror Sara Konrat

Jag tycker att hela artikeln är ett under av godtycke, personliga spekulationer och allmänt tyckande. Typiskt. Det finns alltför många som använder ordet hälsa  som gömmer sig bakom kvasivetenskapliga resultat och spekulationer som helt saknar vetenskapligt stöd. I detta fallet  skriver man dessutom rent ut hur meningslöst det är att tolka ut någonting ur den gjorda undersökningen. Varför då överhuvudtaget ta upp det i ett seriöst sammanhang.

Utan annan uppföljning avseende något konkret i verkligheten mätbart är det svårt att säga om orsaken till förändring i testsvaren pekar på en allmän ändring i personlighet eller om vår bedömning och uttryckt av språk förändrats.

Resultaten ses bäst som en indikation på att ett mycket allvarligt problem kan tänkas finnas och det kräver fortsatt forskning för att noggrant se över om det är fallet och i så fall vad som orsakat det.

Gränsen för seriös forskning har passerats för länge sedan när forskare utifrån att man inte kommit fram till någonting alls vill ha mer resurser. Då finns det mer angelägen forskning som man kan satsa pengarna på. Att göra kopplingar till miljögifter är helt befängt.

Vi vet säkert att flera miljögifter orsakar konkreta skador i hjärnan och att det ger många barn stora problem även mycket märkbara i skolan. Miljögifter är faktorer vi vet konkret skadar hjärnan och det
ligger i naturen av den typen av skador att de påverkar brett medan ev. påverkan av framför allt sociala media är en gissning och ingenting finns idag som visat att det orsakar en konkret fysisk skada på  järnan.

Vill du verkligen veta något om empati finns det massvis att lära sig. Men jag tror inte att vi är mindre empatiska nu är för 30 år sedan. Jag tror definitivt inte att det finns en signifikant koppling till miljögifter. Men det är som jag tror.

Yngre vuxna har kanske blivit mindre empatiska | Nyfiken Vital.