Medborgaren

Idag var jag på ett torgmöte som arrangerades av en dam som heter Kerstin Bratt. Hon ville belysa frågan om en eventuell etablering av en vindkraftsfabrik i Ystad. Hon efterlyste svar på en mängd frågor. Det gör jag också. Men vi är än så länge i en fas där frågorna av naturliga skäl är fler än svaren. Man kan rentav säga att vi är i en fas då vi samlar på frågor.

För det är nu arbetet med att ta fram svar börjar. I och med onsdagens samrådsmöte som anordnas av EWP kommer vi att få mer information och fakta. Därefter kommer vi att få svar på ännu fler vid miljöprövningen, planprocessen och vid en eventuellt framtida bygglovsansökan. Ärendet kommer dessutom att läggas fram i en mängd politiska församlingar.

På plats fanns även några andra politiker från kd (Strandberg, Lindhe, Evander, Johansson), sd (Paul Svensson)  och socialdemokraterna (Bengt Frostmo). Några politiker valde att göra uttalanden och hålla anföranden. Man kan utan att överdriva säga att talarna inte var positivt inställda till EWP. Paul Svensson, Carl-Axel Johansson och Bengt Frostmo lyfta fram sina farhågor, ibland ansåg de sig också ha svaren. Personligen kände jag inget behov av att ”bekänna färg”. Folkpartiet har inte tagit slutgiltig ställning. Personligen har jag mina betänkligheter, men utgår från att de kommer att besvaras i den process som nu tar sin början. Att spekulera hjälper ingen, men tar väldigt mycket energi. Jag har fått några pikar över det faktum att vi inte har tagit en slutgiltig ställning. Istället kan man ju fråga sig hur någon kunnat ta ställning utan att ens ha ett vettigt beslutsunderlag.

Det som var lite synd var att inte någon av de som verkligen har information kom dit. Samtidigt vet jag att tajmningen var olycklig om bara några dagar har vi flera kort på bordet.

Även om jag måste tillstå att jag inte hyser de varmaste känslor för det som kallas hamnupproret och deras uppskruvade retorik (de har skrikit för högt, för länge, oftast utan att tillföra fakta eller nya grepp) så ser jag en det som en styrka att det finns en samlad och kunnig opinion som kommer att granska de underlag som läggs fram och bevaka beslutsprocessen så att det går rätt till.

För demokrati är beroende av att det finns två sidor, av att åsikter bryts och att argument granskas. Personligen kan jag bara lova att från min kant ta till mig så många argument som möjligt, värdera dem och att göra allt för att de beslutsunderlag som läggs fram är så komplett och korrekt som möjligt. För det är när det ska gå snabbt som risken är att demokratin inte hinns med fullt ut.

En stor eloge till Kerstin Bratt som i egenskap av medborgare tog detta initiativ. Skam på de partier som inte behagade att komma dit. Om så bara för att visa att de respekterar medborgarnas initiativ.

Många frågor om EWP:s etablering – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

113-5

Försöker att minska tyngden i väskan genom att sortera ut gamla handlingar. Tittar samtidigt genom dem efter anteckningar och uppslag som dykt upp före, under eller efter mötena.

Samhällsbyggnadsnämnden 20/4

Vi fick en liten redogörelse för vad de sysslar med på Serviceavdelningen. Könsfördelning 113-5. Noterade dessutom att man var stolta över hur lite mat som kastades. Någon redogörelse för hur man säkerställer att brukare och elever får i sig tillräckligt mycket näring och energi fanns dock inte. Tankarna på att det borde tittas på ett alternativ till de restauranger som kommunen driver i egen regi väcktes än en gång. Kanske genom någon form av matkuponger som sedan skulle fungera inom de restauranger som uppfyller vissa krav.

Detaljplan för Kristianstad 2 m.fl. inom f.d. Regementsområdet. Här vill man titta på möjligheterna att förtäta i den del som ligger längst från stan. När vi tittade på kartorna såg jag dessutom möjligheten att göra något av de gamla skjutbanorna som ligger som ett pärlband in i skogen.


Visa större karta

En annan punkt var att vi skulle yttra oss om en motion som sossarna har lagt om att vi ska ta fram ett särskilt byaprogram som de kallar det. På frågan hur deras förslag skiljer sig från den nu rådande ordningen med byavandringar, och framförallt hur det skulle leda till att fler förverkligas blev svaret inte rent tydligt. Problemet som jag ser det är att kommunen åker ut och tar med sig en önskelista hem till kommunhuset där allting sedan stannar av. Jag skulle vilja att vi vände på det och att byalagen ägde frågorna, medan kommunen fick en stöttande roll.

Miljöförbundet 18/4

Ekonomirapporten bygger på att intäkterna är periodiserade i förhållanden till tid. Eftersom man har ett system med fasta taxor som faktureras i förskott så blir det inte rättvisande eftersom kopplingen mellan utförda tillsyner och intäkterna blir svaga.Någon som vi påpekade för de ekonomiansvariga. Med tanke på att miljöförbundet har haft och har en pressad ekonomi är det ju extremt viktigt med bra uppföljning.

Miljöförbundet 16/5

Jag hade inte möjlighet att gå på mötet. Men lite reflektioner efter att ha läst det utskickade materialet. Som för övrigt var ca 4 cm tjockt. Att kommunicera ekonomi kräver mer än siffror och diagram. Även om jag arbetar med siffror i professioner så tycker jag att det som skickas ut är svår tillgängligt. Det finns ingen text som guidar läsaren utan det är bara tabell efter tabell. Utskriftsformatet är dessutom minst sagt skiftande. Även om siffrorna säkert är korrekt så håller inte framställningen av dem den kvalité och standard som jag är van vid.

Intressanta ärenden finns det gott om. Frågan om besprutning i inre vattenskyddat område studsade tillbaka en gång till. Samtidigt hade både odlarna och naturskyddsföreningen kommit in med skrivelser. Dessutom fanns det information om Ystads Pellets fabrik. Men eftersom den har bestämt sig för att flytta så är ju det ärendet inte lika intressant längre.

Gruppmötet den 9/5

Nedraby Vattenverk ser ut att bli rejält mycket dyrare än budgeterar. Den ursprungliga budgeten var 100 miljoner. Troligen kommer vi ändå att kunna hålla en kostnadsnivå som ligger ganska bra mot rikssnittet, men visst är det surt. Folkpartiet var för en anslutning till Sydvatten. Centern var de som drev Nedraby linjen hårdast.

Taxorna i småbåtshamnen. I samband med att småbåtshamnen rustas upp kommer priserna att höjas. Frågan är bara om höjningen blir tillräcklig. Enligt de besked vi fått ska den vara det. Annars får vi helt enkelt justera taxorna en gång till. Priset som föreslogs gör att vi ligger på samma nivå som andra kommuner.

Kommunens ekonomi ser bättre ut hela tiden. Nu fanns det 11 miljoner till att använda. Förutom det som redan fanns med i budgeten.  Av dessa fick Socialnämnden en del för att täcka upp för ökade kostnader för socialbidrag och för att finansiera anhörigcentret. Karin pekade också på vikten av att öka bemanningen inom äldrevården som är för tunn.

Vi diskuterade också nyttan av att ge alla elever en dator. Finns det kompetens hos lärarna så att man tar tillvara detta. Ett argument för att ge alla barn en dator är att det ska utjämna livschanserna. Alla kanske inte har dator i hemmet. Men med samma resonemang skulle alla skolbarn fått en tillhörande internetuppkoppling. För en dator utan internet har man bara en begränsad nytta av. Nu testar man i lite mindre skala det är bra. För man ska komma ihåg att satsningen på datorer sker på bekostnad av något annat. Exempelvis högre löner till lärarna.

Nu har min väska lättat ca 2 kg.

 

Utveckling eller inveckling

Ystad Kommun ska styras upp. Det är i alla fall meningen med det arbete som pågår för att koppla samman de politiska målen med verksamheten. Idag var jag några timmar på en temadag på ämnet som samhällsbyggnadsförvaltningen hade ordnat för sina politiker. Jag måste nog tillstå att jag har en något fragmenterad bild av vad det innebär eftersom jag bara deltog i delar av arbetet. Men jag har förstått principerna sedan tidigare eftersom det var uppe till diskussion i samband med att förslaget bearbetades i kommunstyrelsen och antogs av fullmäktige.

Att hitta system som ska fungera för en hel kommun är synnerligen svårt och komplicerat. Något som blev uppenbart när metoden skulle lyftas ner till förvaltningsnivå. För ju längre ner man kommer desto svårare blir det.

Fullmäktige har antagit sex områden som ska utvecklas, dessa områden har sedan brutits ner i delområden. Så långt inga större problem eller oklarheter. I princip är ju det mesta ganska självklart, även om det så klart tar både tid och energi att formulera det. Ibland ställer det dock till problem eftersom vissa begrepp inte har en tolkning. Ett sådant är exempelvis effektivitet, ett annat kärnverksamhet. Vad innebär exempelvis en god omsorgsnivå, vilken ambitionsnivå speglar det?

1. Ystad ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande kommun för boende, företagande och besök

a. Ystad ska vara en företagsvänlig kommun

b. Bostadsbyggandet ska hålla en hög takt

c. Framkomligheten inom kommunen samt till o från ska vara mycket god

d. De som bor, besöker och verkar i Ystad ska uppleva ett rikt, varierande och tillgängligt kultur och idrottsliv

e. Folkhälsoperspektivet ska vara en naturlig del av verksamheten

f. Ystad ska vara ett attraktivt turistmål

g. Ystad ska vara en attraktiv boendeort för alla åldrar, kön och etnisk bakgrund

2. I Ystad ska finnas valfrihet och alla verksamhet ska präglas av kvalitet och kundanpassat bemötande

a. Ystadbor ska erbjudas stor valfrihet och mångfald

b. Kvalitén inom kommunens omsorgsverksamhet ska vara mycket god

c. Ystads förskolor ska ge mycket goda kunskaper och utveckling i trygg miljö

3. Ystads alla verksamheter ska ha ett miljöperspektiv

a. Utveckla och värna om en hållbar miljö ska vara en naturlig del av verksamheten

4. Verksamheter ska vara kostnadseffektiva och ekonomin ska vara i balans

a. Effektiva och fokus på kärnverksamheterna

b. Skatten ska vara oförändrad

c. Ekonomin ska vara i balans

5. Finansiella mål

a. Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna

b. Investeringar ska till minst 50 procent finansieras med egna medel

c. Det egna kapitalet ska inflationssäkras

6. Ystads Kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

a. Frisknärvaro i Ystads Kommun ska vara minst 97 %

b. Arbetstagarna i Ystads Kommun ska uppleva en god arbetsmiljö avseende fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen

c. Ystads Kommuns medarbetare ska ha rätt kompetens.

Varje del av kommunen ska sedan inventera hur den kan bidra till de gemensamma målområdena fastställa aktiviteter och ta fram nyckeltal så att man kan styra mot de övergripande målen. Det är här det blir svårt. Hur ska vi som fritidspolitiker och lekmän ta fram vettiga nyckeltal. Risken att det blir fel är större än chansen att det blir rätt.

Här är det en balansgång. Tjänstemännen vill som jag uppfattar det har en tydlig signal om vad vi som politiker vill att de ska åstadkomma (aktivitet). För att göra en måluppföljning på en aktivitet behövs det nyckeltal. Vår uppgift är således att komma fram till aktiviteter som stöttar det övergripande och hitta relevanta nyckeltal. Detta är i min tycke an alldeles för komplex och svår uppgift för att lösas av den samlade nämnden inklusive ersättare. Det blir helt enkelt för många kockar.

Politiska mål, verksamhetsmål, aktivitet, detaljer, saker utanför nämndens kompetens blandas. Så att ju längre man håller på desto svårare är det att knyta ihop säcken eller hålla en linje. Kopplingen till de övergripande målsättningarna är ju dessutom av varierande styrka. Det som skulle leda till utveckling, leder bara till inveckling.

Det har ju redan funnits ett liknande system föregående mandatperiod. Det föll på att återkopplingen och uppföljningen inte fungerade.Vissa uppsatta mål mättes rentav inte alls. Med utgångspunkt från denna  och den analys som gjordes anser jag att vi bör se över vad det var som inte fungerade i det systemet. Viljan att skapa nytt är ofta större än viljan att utveckla det som finns. Det som är faran då är att man upprepar sina misstag.

Jag skulle därför gärna börja i det tidigare systemet. Därefter skulle jag vilja prioritera och klassificera de aktiviteter som nämnden ansvarar för. Då att man får fram någon form av kärnverksamhet. Om målet är att ge tjänstemännen en tydlig signal om vad vi politiker önskar oss är en sådan prioritering och arbetet med att göra dessa en bra och handfast metod för att kommunicera.

Att fastställa relevanta nyckeltal anser jag i första hand vara en uppgift för tjänstemännen. Kanske i samråd med en konsult. Givetvis ska nämnden ha synpunkter på och önskemål på dessa. Men politik är i första hand prioriteringar – inte styrning. Styrning av verksamheten ligger först och främst på förvaltningsledningen.

Effektivare politiker

Nu är äntligen Ystad på gång med ett elektroniskt dokumenthanteringsprogram. Det bygger på en plattform som kommer att delas med bland annat Sjöbo. Jag har tre uppdrag. Ersättare i fullmäktige, ledamot i Samhällsbyggnadsnämnden och ersättare i miljöförbundet. Det renderar ca 1 dm papper i månaden.

Fördelen som jag ser det är inte så mycket att vi sparar miljön. Att tillverka en läsplatta saknar inte miljökonsekvenser. Papper är i det sammanhanget en relativt miljövänlig produkt.

Men problemet är att man har svårt att hålla koll på gamla handlingar, och att det är tungt att släppa med sig handlingarna. Så det största fördelen kommer vara att man hela tiden har gamla handlingar tillgängliga och man kan jobba med handlingarna när det blir en lucka. Förutsatt att man har läsplattan med sig.

Priset drygt 8000 kronor känns rimligt eftersom jag utgår från att programvaror och infrastruktur ingår i det priset. Man räknar med att hämta hem kostnaderna inom senast 5 år. Jag misstänker att det sker tidigare. Simrishamn hade räknat på det i samband med att det och fick siffran till 5000 kr per politiker och år för att hantera papper. Troligen sparar vi därmed pengar redan år tre.

Men framförallt kommer vi politiker att få ett modernt arbetsredskap och ett gångbart sätt att hantera all information vi förväntas ta del av och bearbeta.

Förtroendevalda får var sin läsplatta – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Ystads kommun – Läsplattor gör intåg i politiken.

Goda intentioner eller onda planer

Idag blev det då klart. Andra gången gillt. Kommunledningen har ju redan trumpetat ut att de har ett letter of intent med EWP en gång tidigare. Men idag blev det då underskrivet på riktigt. EWP går ut och och berättar om sina planer och passar då på att berätta att man hittat lösningar som gör att man kommer att stanna vid 25 meters höjd, inte 45 som tidigare sagts. Dessutom berättar man att det kommer att användas teknik som eliminerar de utsläpp av lösningsmedel som man behövt göra i Malmö.

Samtidigt undanröjs en del andra frågetecken. Man lyfter ut EWPs planärende och frikopplar det från flytten av hamnen till yttre bassängen. Dessutom framgår det att EWP kommer att investera i storleksordningen en halv miljard i anläggningen. Det tyder på att man menar allvar och är seriösa. Enligt artikeln verkar Kristina Jönsson skrivit en inblanco check på iordningsställandet av kajer. Frågan är om det stämmer, eller om det är kopplat till ett arrende eller annan hyresintäkt.

Det återstår fortfarande en mängd frågetecken inte minst nivån på den hyra EWP kommer att betala till kommunen. Det återstår också några planfrågor och tillståndsfrågor m.m. Men jag tycker att ärendet tagit ett stort steg framåt. För mycket av den diskussion som förts har först i form av antaganden och spekulationer.

Jag är inte odelat positiv till en fabrik i ett så attraktivt läge. Men eftersom vi inte vet vad de kommer att betala i tomtgäld , eller vilka intäkter det kommer att generera är det fortfarande för tidigt att slutligen sätta ner foten i frågan. Jag ser också precis som många andra att man kan välja att använda marken för annat. Exempelvis bostäder. Jag saknar fortfarande en samhällsekonomisk analys av olika alternativa användningar av området.

Det finns en sak Ystad behöver mer än allt annat för att klara av att hålla den servicenivå som medborgarna förväntar sig – fler invånare. Här har vi flera hundra potentiella ystadbor. De slipper dessutom att pendla till annan ort för att arbeta. Men priset får inte bli för högt. Det är viktigt att man klarar alla miljöprövningar.Dessutom vill man ju ha lite siffror på vad det kommer att kosta och vad det kommer att generera. Det här får inte blir en dålig affär där vi får betalt med vackra ord och löften.

Utbyggnad av bostäder kommer även det att ske. Vi har mer mark i Västra Sjöstaden, Köpingebro och Svarte. I Ystad finns det möjlighet till förtätning och förädling.Ystad kommuns bostadsförsörjning står och faller inte med det område som nu ser ut att gå till EWP.

Nu hoppas jag att det kan bli en konstruktiv diskussion kring fortsättningen, och att kommunledningen lättar på locket och delar med sig av mer information. För detta är av största vikt för alla medborgare och bör skötas på ett så transparent och demokratiskt sätt som det bara går.

 

EWP ett steg närmre flytt – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Nya hamnplaner ska underlätta för företagsflytt – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Utsläpp under gränsvärdena – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

EWP – nej tack! – Tyck till! – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Förtydliga visionerna för hamnen i en fördjupad översiktsplan – Tyck till! – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

 

 

Naturen – en källa till rikedom

Jag läste en bra artikel där VD:n för Tourism i Skåne Pia Jönsson-Rajgård gjorde det som sällan görs. Hon tog bladet från munnen och konstaterade krasst att om vi vill få fler turister till Skåne så måste Skåne skärpa sig. Vill man ha en längre säsong får man ha öppet en större del av året och något attraktivt att erbjuda. Egentligen konstaterar hon något som är självklart på de flesta platser, men tydligen inte i Skåne.

Hur ska vi då lyckas locka tursister på vår och höst. Kultur och natur är mitt svar. Vi har ju varken sol och bad att bjuda på och någon snögaranti är ju svår att ställa ut. Jag kommer inte att gräva ner mig i kulturen, utan tänkte fokusera på naturen som medel för att locka besökare främst på vår och höst.

Först ett exempel. Sedan några år har jag haft en hemsida där jag försöker inspirera fler att ta del av naturen i sydöstra Skåne. Den mest besökta sidan är den som handlar om Fyledalen. Men hur ser det ut i Fyledalen? Det saknas markerade parkeringsplatser, informationen är nästintill obefintligt på plats, det finns inga markerade vandringsleder och eller promenader. Någon toalett finns inte. För den som stannar bilen och går en promenad riskerar det därmed att bli en besvikelse.

Med enkla medel går det att skapa en tillgänglig och genomtänkt upplevelse för turister och besökare. Någonstans att parkera bilen och göra ett toalett besök. Några slingor av varierande längd och informationstavlor. Vad skulle detta kosta? En spottstyver av alla de pengar som årligen satsas på att locka besökare.

Varför görs det då inte? Ett stort problem för just Fyledalen är att det ligger i gränslandet mellan Tomelilla, Ystad och Sjöbo. Ett limbo vad det gäller satsningar. I övrigt så vet jag inte riktigt vad det beror på. Kanske det faktum att det är något som bara behöver göras och att det inte finns någon som känner sig tillräckligt kallad.

Forntidsbygd ska bli framtidsbransch ”Vårt mål är att besökarna ska lämna pengar efter sig” – Ekonomi Lördag – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Friluftsliv en möjlighet att förlänga säsongen – Tyck till! – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Att få något att hända

Efter att ett antal år tagit del i det kommunala politiska arbetet har jag gått in i vad som närmast kan beskrivas som en existentiell kris vad det gäller mitt politiska engagemang. Ju mer man förstår desto mindre fattar man.

Att få något att hända genom att engagera sig politisk verkar mindre och mindre vara rätt väg för den som vill få något att hända. Politikerns roll framstår mer och mer som en reaktiv position. Lägger man till detta det faktum att alltför många politiker och tjänstemän har en i mina ögon något skev bild av det politiska mandatet så blir det illa. Sämst blir det när man ska agera ”affärsmässigt” och döljer sig bakom sekretesshandlingar, arbetsmaterial och håller arbetsmöten istället för att bedriva arbetet på den offentliga arenan. I vår kommun är de dessutom synnerligen dåliga på att kommunicera med medborgarna (förutom valåret).

Ibland finns det en poäng i att beslut inte fattas förhastat, men någonstans går gränsen mot handlingsförlamning. Än så länge har jag knappt sett något utvecklas åt det positiva hållet som inte haft sitt ursprung i ett medborgarförslag eller förbättringsförslag från revisionen. Motionerna i fullmäktige känns ofta som om de skrivs lika mycket för att skapa uppmärksamhet till den egna personen eller partiet som det är ett genuint förslag för att utveckla kommunen.

En angelägen fråga är ju också var och hur beslut fattas i kommunen. Det verkar vara fullständigt omöjligt att få raka svar på enkla frågor. Det har diskuterats en eventuell nedläggning av vårt dagis. Utan att gå in på detaljerna kan jag bara beskriva det som en fars. Så många motstridiga besked, ingen som vet vem som fattat beslut samt rakt av felaktiga svar. I en fråga som på ett drastiskt sätt påverkar människors livssituation. Eftersom jag vid mer än ett tillfälle hört att barnfamiljer inte är lönsamma för kommunen är det kanske inte så förvånande. En annan fråga som verkar fått eget liv är den om att varje barn ska ha en egen dator. Något som började som ett marknadsföringsknep på en privat gymnasieskola har numera blivit en nödvändighet för småskolebarn i Ystad. Varför – ingen som kommer ihåg längre. Beslut och frågor verkar få eget liv på ett sätt som borde locka evolutionsforskare från hela världen.

För min egen del handlar det om att väga nyttan av att gå på möten och stöta sina åsikter mot partikamrater i syfte att få gehör för sin idé och i bästa fall ett gemensamt ställningstagande – mot att helt enkelt skriva ett medborgarförslag. Därmed går ju frågan direkt upp i fullmäktige och ut i nämnderna för behandling. Jag undrar om inte medborgarförslag är ett oerhört effektivt sätt att bedriva politik. Själv kan jag njuta av min familj och ägna tiden åt att få saker gjort.

Givetvis kommer jag att fortsätta med mitt politiska engagemang – eftersom det faktiskt är så att besluten fattas inom det politiska systemet. Men det är viktigt att inte glömma att använda andra verktyg för att få något att hända.

Gästbloggat:Saga Bitkover-Norman om Karmebäck och stadsutveckling.

Jag frågade Saga Bitkover-Norman om hon hade lust att göra ett gästspel på min blogg. Jag och Saga representerar Folkpartiet i Samhällsbyggnadsnämnden i Ystad. På den korta tid som har gått har jag redan kommit att uppskatta Sagas förmåga att hitta nya perspektiv och se möjligheter. Hon behöver inte en tom bit mark eller tomt utrymme för att se en möjlighet, utan ser möjligheterna i det som finns eller vad som kan finnas istället för det som finns. Som konstnär är hon van vid att både lägga till, ta bort och göra om. Det kommer nog att bli en spännande tid framöver.

Ulf Karmebäck, vår stadsarkitekt i Ystad gästade folkpartiets årsmöte och talade om sitt arbete och sina tankar. Karmebäck arbetar under Ledning och utveckling och ska alltså komma med idéer om de stora frågorna. Vi lyssnade med spänt intresse.

Han inledde med att säga att man måste blicka bakåt för att kunna se framåt. Han talade om den medeltida stadskärnan och om bevarandet av den. Han är utbildad antikvarie och det kan komma väl till pass här. Han undrar vart Klostret tog vägen i vår marknadsföring av Ystad, vi har Wallander och Sandhammaren, men stadskärnan med Klostret är verkligen unikt, betonade han. Denna åsikt delar jag verkligen.

Karmebäck tyckte inte att det har hänt någonting alls under den tid han arbetat i kommunen, alla kommunala beslut tar sån tid. De här är en man som är van att leda stora projekt, som är både arkitekt och byggledare och kan ta hand om allt från idéerna till nyckelfärdiga hus och han uttryckte sin frustration med ” det vore lättare med en diktator”. Kommunikationen inom kommunen är dålig, säger han.

Vad vill då stadsarkitekten?

Täck inte den goda jordbruksmarken med villor, vi behöver blandat bostadsbestånd, bostadsrätter hyresrätter, lyxbostäder och bostäder av enklare slag, gärna havsnära. Lantmännens arrende för silon behöver inte förlängas, där kan man bygga bostäder istället. Miljöaspekter och eventuell förhöjning av havsnivån ska man ta hänsyn till givetvis, men det går att lösa.

En utveckling och förtätning av områden vid Regementet och längs Fridhemsgatan kan ge många bostäder.

Visst gäller uppdraget kommunen, men det blir mest Ystad stad som han har visioner och åsikter om.

Underhållet är efterlegat i vår lilla stad, Ystad Bostäder vill ingenting och varför skulle vi ha en jättearena?

Upphandlingar ska inte skötas av lekmän – här syftade han på Arenan som han ansåg att vi förhandlat med Peab om i kraftigt underläge. Jag antar att det var tjänstemän som skött förhandlingarna på ett ”lekmannamässigt sätt”…

Karmebäck berättade en del om sin internationella karriär och berättade om hur han åkt med en grupp politiker till Hamburg för att visa bostadsbebyggelse och förnyelse av hamnområden.

Jag frågade om Karmebäck kände till Kalmar, det är ju en svensk kustnära stad med barockkyrka och en vacker stadskärna som alla vill bevara. Där har man skapat en ö ute i vattnet som är ultramodernt bebyggd med höghus, på gångavstånd från centrum. Ön är väldigt populär. Kalmars La Defense, kan man säga. Detta visste Karmebäck ingenting om, han trodde jag talade om Öland. Personligen tycker jag att det är mer adekvat att se på Kalmar och utvecklingen där än att åka till Hamburg. Vi har en stadsarkitekt med stora vyer, det är bra, men vi har en liten stad att ta hand om.

Vi ska utveckla och bevara, samma problem finns i andra svenska städer och det kanske vore på sin plats med studier av exempelvis Kalmar, på så vis slipper man också den tråkiga kulturyttring som ett stop på Bordershop är.

Istället kan man bese det ultramoderna nybygget Kalmar Konstmuseum i den vackra stadsparken, ett stenkast ifrån Kalmar slott. Min övertygelse är att det finns mer sevärt i svenska kustnära städer, resor som gjorts till Hamburg och Budapest förstår jag inte riktigt vart dom ska leda till för beslut.

Saga Bitkover-Norman

Bo i Parken

Socialdemokraterna har förslagit att Ystad Bostäder ska bygga i Surbrunnsparken. Detaljplan finns och det skulle gå ganska fort att komma igång. Jag ställer mig bara frågande till en sak.

I artikeln i YA kan vi läsa att man i så fall ska arrendera marken. Nu framgår det inte vems förslag det är att arrendera. Eftersom Socialdemokraterna inte brukar skämmas i sina försök att pumpa in skattepengar i sina olönsamma och förfallande folkparker så har jag mina misstankar.

Bygg gärna i Surbrunnsparken. Det är en mycket god idé .Vi behöver dessutom fler förskolor i den delen av staden.

Men den socialdemokratiska ekonomiska föreningen är i mina ögon inte bara som vilken motpart som helst. Utan en motpart som för bara två mandat perioder hade suttit på båda sidor om förhandlingsbordet.

Nu hoppas vi givetvis att det  inte blir så igen och att sossarna hålls borta från grytan för långt tid framöver. Men ett upplägg där man riskerar att det blir så är inte ett bra alternativ.

Det två alternativ som man kan gå vidare med. Ystad Bostäder eller högstbjudande köper marken och bygger, eller så bygger föreningen själv.

Lägenheter byggs i parken – Ystad – Ystads Allehanda – Nyheter dygnet runt.

Utmaningsrätt

Det var ett tag sedan jag hörde talas om utmaningsrätten för första gången. Redan då tycker jag att det verkade vara en mycket bra grundtanke. Att man ska kunna utmana det offentliga. Men jag tyckte att det lät lite diffust. I helgen var jag på kickoff med femklövern i Ystad och då var det två killar från Utmaningsservice på plats för att reda ut begreppet.

Klokare blev jag men ändå är finns det en viss osäkerhet kvar. Det beror kanske också på att det är ett nytt verktyg och det finns inte mycket erfarenhet av hur det kan och bör användas.

Först kort om utmaningsrättens status. Drygt 30 kommuner och landsting har beslutat om utmaningsrätt. Det har kommit in ca 250 utmaningar. Främst inom områdena fastighet, teknik och vård. En tredjedel av dessa har kommit in i Uppsala som konsulterna lyfte fram som ett gott exempel. En tredjedel av utmaningarna leder till en upphandling och av dessa har utmanaren vunnit ungefär hälften.

Utmaningen förs fram som ett verktyg för att skapa innovation. Men om man ser till hur det verkar användas så är det ju stora företag som använder utmanarrätten för att tvinga kommuner att lägga ut verksamhet på entreprenad. Bra, men inte innovativt.

Jag tycker att det låter bra. Men jag har svårt att ställa utmanarrätten i relation till medborgarförslag, vanliga upphandlingar, politiskt arbete och vanlig opinionsbildning.

För i mina ögon är det ett utmärkt verktyg för att bedriva politik. Istället för arbeta vid det demokratiska systemet och lämna en motion i fullmäktige kan man helt enkelt utmana kommunen för att göra en politisk poäng.

Nu har jag funderat på det och ser det som ett mycket bra verktyg. Men det är inte självklart att man som kommun lyckas med arbetet. För att vara den innovativa kraft  som utmaningsrätten är måste den få frihet. En frihet som kommer att ställas mot kommunernas kontrollbehov. För att lyckas krävs det mer än ett fullmäktige beslut.

Läs mer i Svenskt Näringslivs rapport Utmaningsrätt – Vad, hur varför?.